Examensarbetets fokus är hur små barn mellan ett till tre år interagerar och samlär tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlärande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer på förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala värld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes på en småbarnsavdelning med 16 barn, där 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var även nyinskolade på avdelningen.

Vistelse i naturen har visat sig vara bra för både den fysiska och psykiska hälsan hos barn. Utomhuspedagogisk verksamhet i förskola och skola är mycket viktigt för att barn ska komma ut i naturen idag. Den tätortsnära skogen är en viktig arena för utomhuspedagogik och de utomhuspedagogiska värdena där kan säkerställas med en skötselplan. Studieområdet Stadsliden är en central och välbesökt stadsskog i Umeå. Skötselplanen för Stadsliden ska nu förnyas och en av de nya målsättningarna för skogen är att den ska erbjuda pedagogiska miljöer för förskola och skola. Kvalitativa respondentintervjuer med lokala pedagoger jämte inventering av studieområdet utfördes för att dokumentera utomhuspedagogiska värden i Stadsliden, i form av skogliga värden samt informationsmaterial. Studiens resultat visar att pedagogerna främst värdesatte närhet till skogen.

Introduction When a child comes into a family changing conditions for the older sibling, who may feel left out. This can be a problem for parents who face new challenges towards the older sibling, which can lead to parents looking for advice and support. Parenting is an activity that strengthens the role of parents and provides information about children's health and social development. Purpose The purpose is to describe the parents' experiences of support in their parental role by participating in the sibling circle. Method Semi-structured focus group interview was conducted and qualitative content analysis was performed.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet är uppbyggt kring litteratur och forskning i ämnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans värld. Förekomst av mobbning i förskolan är inte beskrivet lika mycket i litteraturen.I vår studie använde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjälp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig.

I samhället idag framkommer det allt fler barn som har någon form av språkstörning. Kunskapen bör därför hållas uppdaterad bland logopeder och talpedagoger med flera och att det även finns tillgång till stöd och hjälp för dessa barn. Kommunens översikt över behovet av hjälp är också viktigt för att barnen ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Kommunen bör sedan göra det som krävs för att hjälpen för barn med språkstörning ska finnas tillgänglig i kommunen.I denna studie är vårt syfte att se vad det finns för hjälp för barn med språkstörning i olika kommuner och om hjälpen skiljer sig åt beroende på om kommunen är större eller mindre. Den frågeställning vi valt till denna undersökning är: Skiljer sig hjälpen åt för barn med språkstörningar i större respektive mindre kommuner och i så fall varför?Denna studie är kvalitativ och består av en strukturerad intervju.

In Sweden over 10.000 patients annually, mostly children, undergo tonsillar surgery. The most common surgical method is total removal of the tonsil, tonsillectomy (TE). During the last decade partial tonsil resection, tonsillotomy (TT), has been reintroduced and is associated with lower primary morbidity and less postoperative pain. The aim of the present study was to evaluate if and to what extent 4-5 year old children?s voice function are affected by tonsillar hypertrophy compared to controls and to study the effects of the two surgical techniques on vocal function.

Children ?s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Den här studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg är stort och svårt att förstå. Syftet med studien är att undersöka vilken beredskap några pedagoger i förskolan känner att de har när det gäller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin närhet. Vidare är ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlätta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger känner att de har för att hjälpa barn i sorg.

BakgrundInledningsvis diskuteras vad tidigare forskning visat beträffande rummet och dess betydelse. Delar som berörs är rummets utformning, grönare miljö (ljud, ljus, temperatur, luft etc.), social miljö (lärares inställning), waldorfpedagogiken ? det fysiska rummet, lek som lärande samt vad olika myndigheter skriver kring klassrumsmiljön. Den teoretiska utgångspunkten som använts när vi analyserat vårt empiriska material är ett fenomenologiskt perspektiv. Vi har även definierat de begrepp som genomsyrar föreliggande studie; Det fysiska rummet (objektiv och subjektiv miljö), arbetssätt och arbetsform samt den proximala utvecklingszonen.SyfteSyftet med föreliggande studie är att undersöka hur rummets storlek, planlösning och utformning, med tillgång till grupprum, kan ha betydelse för lärare i deras pedagogik.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie där observationer och intervjuer har används som arbetsmetod för insamlandet av material.

Syftet med detta arbete är att undersöka pedagogers och barns samspel i relation med matematiska begrepp och ta reda på vilka matematiska begrepp som blir synliga vid aktiviteter inomhus i en förskoleklass. Arbetet är både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Strukturerade observationer och intervjuer används som undersökningsmetoder. Intervjuerna kompletterar observationerna för att ta reda på pedagogers syfte med aktiviteterna och hur medvetna pedagoger arbetar. Dessutom jämförs observationerna och intervjuerna i analysen. Studien visar att pedagogerna har en stor betydelse i barnens matematiska begreppsutveckling. Språket är hjälpmedel för att kunna påverka barnens tankar mot utveckling och barnens användning av matematiska begrepp är beroende av hur ofta pedagogerna uttrycker sig med hjälp av matematiska begrepp.

Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig.

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur svenska förskolebarn i åldrarna fyra och fem år interagerar med och uppfattar de olika artefakterna på sin utegård. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns på förskolans utegård. Vi har valt att inrikta oss på om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrån given funktion eller skapad funktion samt hur de ser på artefakter med hänsyn till estetiska omdömen. Vi har använt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vår studie har barn fotograferat utegården.

Syftet med denna essä är att undersöka den konflikt som uppkommer när studenter som vi genomgår en erfarenhetsbaserad förskollärarutbildning, där nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet från yrket. De situationer som uppstått i vår praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osäkerheten och kritiken vi har burit på har väckt en stark vilja att ta reda på vad dessa känslor bottnar i. Våra gestaltningar har uppstått i en verksamhet där Reggio Emiliafilosofin tycks vara rådande därför vill vi också undersöka vad Reggio Emiliafilosofin står för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation är och om det finns olika sätt att förstå detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer får vi syn på vårt eget kunnande och kan sätta det i relation till vår kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation.