Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra hur man som förskollärare och/eller förälder kan förstå och hantera barns krigs- och vapenlekande. Genom samtal med åtta föräldrar och sex pedagoger om barndom, barn och krigs- och vapenlekar vill vi, ur ett barndomssociologiskt perspektiv jämföra och problematisera dessa vuxnas tankar och erfarenheter med forskarnas teorier om barn, barndom och lek. I analyskapitlet framkommer två generella ståndpunkter både bland föräldrar och pedagoger och vi kan se tydliga likheter mellan föräldradiskussion 1 och pedagogdiskussion 1 samt mellan föräldradiskussion 2 och pedagogdiskussion 2 där det ena paret av dessa ställer sig mer kritiska till krigs- och vapenlekar än de andra grupperna. Trots de olika ståndpunkterna har alla fyra grupperna många liknande tankar. Det framkommer dock skillnader i vilken värdering dessa tankar tillskrivs. Exempelvis är alla överens om att barnen bara leker men antingen för att de inte förstår allvaret i leken eller för att leken inte är speciellt farlig och kan liknas vid vilken annan rollek som helst..

This essay is an introduction to the intentions and purposes of the british play writer Sarah Kane (1971-1999). Her own voice is presented both via quotations linked to her work and by an explanation of her connections to the surrealist poet and actor Antonin Artaud. The main focus is on Kane?s second play, Phaedra?s Love, first performed in 1996. The play is analyzed in co-relation to La volonté de savoir, the first volume in Michel Foucault?s trilogy Histoire de la sexualité.

I förskolans utemiljö är det vanligt att det finns en sandlåda på gården. Den är centralt placerad och barnen är där och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade läroplan ska verksamhetens innehåll vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gäller även den verksamhet som pågår i sandlådan. Men vad är det som sker när sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlådan? Detta är en kvalitativ studie som utifrån ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlådan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 år) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn förskollärare och lärare i Sydafrika har på barngruppers storlek samt hur de anser att storleken på barngruppen kan påverka barn och elevers lärande. För att få farm ett resultat har intervjuer genomförts med fem pedagoger och en förskolechef som arbetar på förskolor och skolor i Sydafrika. Metoden som användes var en kvalitativ intervjumetod för att få reda på sydafrikanska pedagogers syn på stora barngrupper och lärande. Enligt resultatet är stora barngrupper något som ses som ett problem och det är de flesta intervjupersoner enade om. De påstår att de har för lite resurser, för lite utrymme och för lite med material till de stora barngrupperna.

This study is about differences in knowledge regarding animals. In the study five year old preschool children from a city were compared to five year old preschool children in the suburbs with multicultural background. The study is also about where children´s knowledge about animals comes from and how educators can make a positive difference. To find this out standardized interviews was used on 23 children from four different preschools, two preschools in the suburbs with 15 children and two preschools in the city with 13 children. A survey was sent out to the educators within these preschools to gather background information on what the children do regarding animals.

AbstractThe aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children?s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children?s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don?t see so much of children?s participations and influence in the work of pedagogical documentation.

This thesis is about a language-stimulating activity, called the Book Teddy, which take placein Markaryd, a small municipality in southern Sweden. The activity is described and someexamples given of the Book Teddy's visits to the homes of parents and their preschool children.Similar activities in Värnamo, Kumla and Borås, which have been inspired by the BookTeddy are also described.Facts about children's psychology, language development and child language illustrate theimportance of stimulating language acquisition in the early years. An important example is"The Bristol Study", a longitudinal study of preschool children.A questionnaire was sent to 93 parents, whose children were bom in 1991. 53 parents or57% answered. The analysis was made out of these 53 questionnaires.

Denna uppsats har till syfte att undersöka om det är möjligt att som pedagog tälja leksaker i en barngrupp medan barnen leker. Undersökningen har även inriktats mot om det egna förhållningssättet till själva utförandet av att tälja leksaker, kan ha inverkan på barnens lek. En frågeställning har då varit om leksakers utformning har betydelse för barns fantasiutveckling. Den egna utvecklingen av gestaltningsförmågan har också observerats. En kvalitativ forskningsmetod har legat till grund för undersökningen som kan jämföras med en aktionsstudie.

The purpose of this study was to find out what pedagogues in preschool think when it comes to children?s influence and how they do to give the children opportunity to express their thoughts and point of views and thereby influence their situation.The literature review treats the conception of the competent child and shows that having child perspective is important in meeting children. The literature review implies that participation and influence means sensitivity to children?s expressions and that pedagogues lets these expressions influence the activities in preschool. It is not about children always getting their ways, but that they are respected and are given space to think freely.Searching for pedagogues? thoughts on children?s influence and how they do for giving it, I interviewed six persons, working at six different preschools.

AbstractThis study deals with NTA in preschool and the purpose of the study is to find out how the NTA project works out in practice. In the empirical study I have used questionnaires as a research method (Trost2001). Questionnaires have been sent to preschool teachers in the whole of Sweden to get as good a selection as possible. The responses received have been processed and analyzed. The results are reported below.The majority of the teachers thought it worked well to work with the NTA.

Syftet med det här arbetet var att undersöka i vilken omfattning harpundervisning bedrivs vid kommunala musik- och kulturskolor, samt att ta reda på hur ett självstudiematerial för harpa fungerar. En enkätundersökning visade att bara fyra av Sveriges musik- och kulturskolor erbjuder undervisning i harpa. Självstudiematerialet "Teach Yourself to Play the Folk Harp" av Sylvia Woods utvärderades av åtta personer med olika musikalisk bakgrund som följdes under fyra månaders tid. Resultatet av studien visade att materialet upplevdes på olika sätt, men att det samlade omdömet var mestadels positivt. Av studien framkom också att deltagarnas medvetenhet om sina inlärningsstilar hade stor betydelse för hur materialet upplevdes och utvärderades..

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators.Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school.Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible.The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

AbstractTitle: The game of playing: A media ethnographic study of children playing videogames on a Swedish after school recreation centre. Spelet om spelandet: En medieetnografisk studie av barns dataspelande på en fritidsklubb.Number of pages: 46Author: Peter BrandbergTutor: Amelie HössjerPeriod: Spring term 2008Course: Media and Communication studies DUniversity: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim with this study is to describe how children play video games in an everyday context. In this study this context consists of a Swedish after school recreation centre. By combining three different aspects on the activity this study tries to understand how both the video game and the social and cultural context in which the activity takes place in influences it. This by taking one analyse of the specific game that the children played at the time of the study and how the overall environment is structured into account.

Undersökningen som grundar sig på intervjuer med nio pedagoger i sex flerkulturella förskolor utgår både från styrdokumentens förespråkade sociokulturella tänk liksom ett socialisationsteoretiskt perspektiv. Studien synliggör att såväl språkliga ? som kulturella dilemman dagligen uppstår såväl mellan hemmet och förskolan, som mellan vuxna med olika religionstilllhörighet. Studien tydliggör att ett interkulturellt perspektiv inte föreligger i möten mellan olika kulturer, vilka därmed sker utifrån pedagogernas individuella reflektioner kring egna ? och andra kulturer.