Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsfenomen; där det finns människor finns det även kränkande behandling och mobbning. Vad som är kränkande behandling är upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade kränkningar inom samma sociala forum benämns som mobbning. Forskning har visat att det råder en viss osäkerhet och delade meningar huruvida både kränkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad biträdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och kränkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och kränkande behandling på förskolan. Ett delsyfte är att undersöka hur kränkande behandling och mobbning kan yttra sig på förskolan samt kartlägga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de använder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

The pre-school is seen by many as the place where children get equipped for the future and the challenges there of. One of the most important aims according of the curriculum for Swedish preschools is that children get the opportunity, in interaction with the pedagogues, to develop their identity and to feel secure and satisfied with themself. Although, in the curriculum of the Swedish preschool system there is a comprehensive focus on the children?s competencies and learning, the importance that the children feel secure is not that prominent. Consequently a paradox occurs between the focus on children?s competencies and their need for care.

The purpose of my study is to highlight how children at preschool are affected by adult?s awareness of norms and interpretations of masculinity and femininity. The essay shows examples of boys? and girls´ expectations of each other and the preconceived notions of what boys and girls should or can do, and how we pedagogues relate to this matter. One example is about an encounter with a mother, where we have different opinions about her son´s wishes to be Lucia instead of Santa Claus.

The purpose of this study was to examine the impact of the parent training The Incredible Years in clinical settings. The study included 33 families in clinical practice. There were two parts to the study; a main part with a before and after measurement, and a follow-up study on 12 children one year later. On baseline the children (3-9 years) as a group were on the borderline clinical range, (M = 61.8), with 70 % of the children in the borderline or clinical range. The childrens emotional and behavioral problems were measured with Child Behavior Checklist (CBCL).

AbstractA systematic replication study was conducted at the training site at the University of Karlstad. Student therapists performed cognitive-behavioural therapy (CBT) as a part of their master?s degree in psychology.  The systematic replication that took place was based on the work of Hiltunen et al. (2013), who evaluated the efficacy of CBT treatment conducted at the training site previously mentioned.

A cochlear implant (CI) is a hearing device that makes it possible for individuals who are deaf or has a severe hearing impairment to receive auditory information and develop spoken language. The pragmatic ability may be affected. In short, pragmatics may be described as the study of language use in social contexts. Pragmatic ability can be seen as the result of the individual?s behavior as well as the underlying causes.The aim of the present study was to describe the pragmatic ability in children with CI.

The purpose of this paper is to examine how teachers comprehend LUS as a development program, but also how they think about one of the points in the program. The study is based on interviews with five teachers working with ages between preschool to ninth grade.The results show that the development program is splendid, it doesn?t come with a lot of paperwork and it has a humanistic approach. When it comes to point 18a which is the main examination, the teachers mainly agree with each other. They all talk about preunderstanding, reading speed and the amount of literature as the main characteristics to be placed at point 18a.

Children with cleft lip and palate (CLP) and children with specific language impairment (SLI) may be affected emotionally and psychosocially by their disorders. Thus, it is important to investigate the psychosocial risk factors that these children are exposed to. The aim of this study was to examine how parents assess the emotional and psychosocial well-being of children with CLP and children with SLI, and if the two parental groups differ in their assessments using the standardized instrument Child Behaviour Checklist (CBCL). Participants in the study were the parents of ten children with unilateral and bilateral CLP between ages 6;7-9;0 (mean age 7;5) and the parents of 13 children between ages 6;4-8;8 (mean age 7;3) who are attending preschools and schools for children with SLI. These parents were asked to complete the questionnaires CBCL and Child Health Questionnaire (CHQ). The children with CLP had lower scores than the children with SLI in all domains of the CBCL, indicating that these children with CLP had better emotional and psychosocial well-being.

Syftet med denna uppsats är att visa hur en förskolegård kan gestaltas med utgångspunkt i barns lek. Med vårt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön påverkar hur bra leken utvecklas på förskolegården och därmed påverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter under utomhusvistelsen. Förslaget utgår från barnets lek som en viktig komponent för utveckling och hälsa. Därmed är även pedagogik och motorik viktiga förutsättningar på förskolans gård. Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning samt en brukardialog som genomförts med barn, förskolelärare och föräldrar. På så sätt utvecklade vi en förståelse för platsen och dess användning som kunde vävas ihop med den teoretiska kunskapen om barns lek i utemiljön. Under arbetet tar vi fasta på att storleken på förskolegården är viktig för barns lek samt att leken flyter bättre i miljöer med naturkaraktär.

Abstract Arbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssätt Engelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators work Författare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise Persson Examinator: Nils Andersson Datum: 2010-11-01 Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder.

Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen.Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material.Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet.

The preschool constitutes a big part of many children's everyday existence. Its contents are therefore of great importance and the environment deserves a well thoughtout design. In this study, surveys in field and literature have resulted in conclusions around how plants can be used in children's play environments, in order to contribute to the experiencerelated values. The aim is to present conclusions to lean on when drawing up designproposals for new playgrounds, especially where the natural conditions are not so favorable. The first question that is responded to is how plants can be used in order to enrich the children's play environments.

På Scanias motormontering i Södertälje sker montering av raka- och V8-motorer för lastbil och buss samt av motorer för industriellt och marint bruk. Gruppen DEPG är en av de grupper som arbetar med att framställa verktyg till motormonteringen. Gruppen ansvarar främst för de tillfällen då nya monteringsverktyg ska anskaffas på grund av introduktion av nya eller modifierade motorkomponenter. DEPG önskar att minska behovet av att omarbeta verktyg och utöka verktygens livslängd, för att uppnå detta planerar DEPG att i framtiden skapa verktyg med högre flexibilitet än tidigare. Examensarbetets mål är att skapa en förbättrad verktygsframtagningsprocess, som stödjer och främjar framtagning av monteringsverktyg med en rätt flexibilitetsgrad.

I vår studie kommer ni som läsare få läsa om utomhuspedagogik. Vårt syfte har varit att få en inblick i vad utomhuspedagogik är, även att få mer kunskaper om hur utomhuspedagogik uppfattas inom aktuell forskning men även av de som arbetar i förskolor med den specifika inriktningen. Vi avser därmed försöka få en mer nyanserad bild av utomhuspedagogik. De frågeställningar vi utgått från har varit vad utomhuspedagogik betyder för pedagogerna? Finns det några nackdelar enligt pedagogerna, och i så fall vilka är dessa? Och den sista frågan vi ställt är om det ställs några specifika krav på pedagoger som arbetar i förskolor med en utomhusinriktad pedagogik?.

In my essay, I write about the work at a pre-school in a segregated suburb. I begin my essay with examples from my workday. In one case, it is about Sara, playing games where other children are excluded and she also exhibits a power game towards me. In the second example, it is about how a group of children conspire and expose both themselves and others for destructive conspiracy patterns. When I write down what happens in the group of children at my pre-school, I see patterns reminiscent of destructive gangs.