Sök:

Sökresultat:

146 Uppsatser om Preoperativt nutritionsstatus - Sida 5 av 10

Omvårdnadsåtgärder att vidta av anestesisjuksköterskan för att minska barns preoperativa oro

SAMMANFATTNINGBarns preoperativa oro kan leda till saker så som negativa beteenden, minskat samarbete vid induktion samt längre postoperativ återhämtning.SyfteAtt studera effekter av omvårdnadsåtgärder som används för att minska preoperativ oro hos barn.MetodLitteraturöversikt med artiklar sökta i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. De 20 studierna till översikten är publicerade mellan 1998-2012 och är RCT. Studierna är kvalitetsgranskade med hjälp av en mall från SBU.ResultatDet finns flera omvårdnadsåtgärder som kan vara till hjälp för att minska barns preoperativa oro och negativa beteenden samt förbättra deras förmåga till att samarbeta i samband med en operation. Dessa inkluderar preoperativa åtgärder, lekterapi, olika typer av distraktioner samt ändrad miljö på operationsavdelningen. Miljön ändrades till mer barnanpassade utrymmen samt minskat stimuli på operationssal.

Ha?lsofra?mjande ledarskap : en underso?kning kring ledares syn pa? innebo?rder av ha?lsofra?mjande i praktiken.

BakgrundStamcellsforskning har utvecklats de senaste årtiondena och är idag ett behandlingalternativ, för flertalet sjukdomar. Stamceller är ursprungsceller för alla typer av blodceller och vid transplantation används stamceller tagna från benmärg, navelsträngsblod och/eller perifert blod. Transplantationen kan antingen ske autologt, där personens egna stamceller används, eller allogent, där stamcellerna härstammar från en donator. Om kroppen avstöter de donerade stamcellerna sker en immunologisk reaktion kallad graft-versus-host disease.I samband med transplantationen genomgår personerna i regel cytostatikabehandling med eller utan kroppsbestrålning, vilket kan medföra negativa följder som bland annat påverkar personens förmåga att inta oral nutrition. För en sjuksköterska är det viktigt att uppmärksamma och lindra en persons sjukdomsupplevelse samt motverka komplikationer.

Leder tidig start av aktiv slutextensionsträning till ökad främre knälaxitet efter främre korsbandsrekonstruktion?

Syfte Syftet var att utvärdera om aktiv slutextension i knäleden kan påbörjas direkt postoperativt utan risk för ökad främre knälaxitet efter främre korsbandsrekonstruktion. Ett annat syfte var att ta reda på vilket sätt rörelseomfånget i knäleden påverkas av omedelbar aktiv slutextensionsträning efter främre korsbandsrekonstruktion.MetodUndersökningen är en prospektiv, randomiserad, kontrollerad studie baserad på data insamlade från 30 patienter (14 män och 16 kvinnor) som genomgått främre korsbandsrekonstruktion på Capio Artro Clinic. Deltagarna lottades till att utföra ett av två postoperativa hemträningsprogram, antingen gruppen med ?passiv slutextension? (kontrollgrupp) n=15, eller gruppen med ?aktiv slutextension? (interventionsgrupp) n=15. Materialet insamlades med början i mars 2013 och avslutades i december 2013.

Nutrition och nutritionsstatus hos patienter med esofaguscancer

Aim Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 (DCDQ'07) is an international survey tool based on parents' estimation of their child's motor coordination skills. The purpose of this study was to investigate the validity of a Swedish version of DCDQ'07 by finding out how the classification of Developmental Coordination Disorder (DCD) via DCDQ'07 is consistent with the classification of DCD via the motor impairment test, Movement ABC.MethodIn the context of a larger study, a Swedish translated version of the parent survey DCDQ'07 were sent to 4000 randomly selected families with children aged 8 - 10 years in Stockholm County. The classifications "DCD" or "NOT DCD" with cut-off values ??of 56 (9 years) and 57 (10 years) were applied. Forty families were selected from 410 registered responses.

MÄNS UPPLEVELSER AV EREKTIL DYSFUNKTION EFTER RADIKAL PROSTATEKTOMI

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi.

Preoperativ information och dess påverkan på föräldrarnas oro : En litteraturstudie

Syftet med studien var att beskriva olika preoperativa informationssätt och hur de påverkar föräldrarnas oro i samband med att deras barn genomgår en operation i generell anestesi. Metoden har utgjorts av en litteraturstudie där datamaterialet har bestått av 15 studier, beskrivande preoperativa informationssätt. Fyra huvudgrupper av informationssätt bildades: skriftlig, visuell, verbal och preoperativa förberedelseprogram. Därefter bildades underkategorier med faktorer som påverkar informationens förutsättningar: operationer, föräldra- och/eller barnanpassad information, barnets ålder, tidpunkt för information, övrig information. Studierna visar att preoperativ information kan minska föräldrarnas oro.

Nutrition och bensår

Patienter med bensår är vanligt förekommande i vården och nutrition bör vara en del av behandlingen. Sjuksköterskans kunskap och attityd till nutrition kan således påverka omvårdnaden av bensårspatienter i hög grad. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa nutritionsstatus och läkning hos bensårspatienter samt sjuksköterskans kunskaper och attityder om nutrition. Metoden är en studie där tio artiklar har granskats utifrån vetenskaplighet och kvalitet. Resultatet visar att många bensårspatienter ligger i riskzonen för undernäring och har brist på ett eller flera näringsämnen.

Sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus : Enkätstudie

Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus : Enkätstudie

Mer än 25 % av äldre patienter lider av undernäring under sin sjukhusvistelse. Detta problem har varit känt i ett flertal år. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors bedömning och hantering av undernutrition hos äldre patienter som vårdas på sjukhus. Metoden som valdes till studien var en kvalitativ enkätstudie och dess svar bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenterades i sju olika teman: Den kliniska blicken, Samlad bedömning, Bedömningshjälpmedel, Registrering av kostintag, Psykisk hälsa, Undersköterskans roll och Tidsbrist.

Sjuksköterskans förebyggande åtgärder mot trycksår hos sängliggande patienter på sjukhus

Trycksår är ett vanligt förekommande problem som medför stort lidande för den som drabbas och bidrar till extra kostnader för samhället. Syftet med studien var att sammanställa vilka förebyggande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av och om de är tillräckliga för att motverka trycksår hos sängliggande patienter på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturgranskning där artiklar samlats inom ämnet och där fokus lagts på trycksår, omvårdnadsåtgärder och riskfaktorer. Resultatet visade att det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i god tid för att förhindra uppkomsten av trycksår. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder sig av idag är riskbedömning, tryckavlastning, observation och vård av huden, nutritionsstatus och dokumentation.

Förebyggande av postoperativ myalgi

Succinylcolin är ett icke-depolariserande muskelrelaxantia som används inom anestesisjukvård. En vanlig biverkning är postoperativ myalgi. Varför smärtan uppstår är inte helt klarlagd. Under många år har forskare runt om i världen försökt komma till rätta med problemet utan att helt lyckas.Olika läkemedel och strategier har prövats. En av de viktigaste uppgifter en sjuksköterska har är att förebygga och lindra lidande.

Visuell informationsfilm, komplement till skriftlig information på en dagkirurgisk klinik

Det finns ett stort behov av att på olika sätt förmedla information inom hälso- och sjukvården. Hur patienten tar till sig den preoperativa informationen skiljer sig åt. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlänk, tillsammans med skriftlig standardinformation preoperativt, ger ökad patienttillfredsställelse i jämförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkätledd telefonintervju dagen efter besöket på dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen.

Nutritionens betydelse för läkning av trycksår: en evidensbaserad litteraturöversikt

Mat och dryck är nödvändigt för att kunna upprätthålla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och läka sår. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sättningar för att patienten ska få i sig tillräckligt med näring. Tidigare forskning visar brist på kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanställa den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimängd och vilka näringsämnen som har betydelse för läkningen av trycksår. Studien ut-gick från två frågeställningar: Vilken kalorimängd har betydelse för läkningen av trycksår samt vilka näringsämnen har effekt för läkningen av trycksår.

Nutritionens betydelse för läkning av trycksår: en evidensbaserad litteraturöversikt

Mat och dryck är nödvändigt för att kunna upprätthålla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och läka sår. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sättningar för att patienten ska få i sig tillräckligt med näring. Tidigare forskning visar brist på kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanställa den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimängd och vilka näringsämnen som har betydelse för läkningen av trycksår. Studien ut-gick från två frågeställningar: Vilken kalorimängd har betydelse för läkningen av trycksår samt vilka näringsämnen har effekt för läkningen av trycksår.

Att förebygga och behandla malnutrition i sjukvården : En litteraturstudie

Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande.

<- Föregående sida 5 Nästa sida ->