Malnutrition är ett välkänt problem i den patientrelaterade vården både i Europa och i resten av världen. Trots detta är malnutrition något som fortfarande förekommer. Vad kan det bero på? Det är viktigt att man bedömer patientens nutritionsstatus rutinmässigt för att kunna förebygga malnutrition. Effekterna av malnutrition kostar samhället mycket pengar och orsakar mänskligt lidande.

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57).

Att uppleva oro och ångest inför en operation är vanligt och kan manifestera sig såväl psykologiskt som fysiologiskt hos patienten. Flertalet mätinstrument och omvårdnadsåtgärder existerar, med syfte att finna och lindra oro och ångest. Avsikten med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro och ångest. Genom litteratursökning i sex databaser, bland annat PubMed, CINAHL och Psychinfo, framkom fyra kategorier av interventioner: Att få information via video: Att få skriftlig eller muntlig information: Att lyssna på musik och: Att få känna värme eller beröring. Resultatet visade att samtliga omvårdnadsåtgärder mer eller mindre lindrade oro och ångest, där relationen mellan patient och vårdgivare, och individanpassade interventioner var viktiga, exempelvis då musiksmak hade betydelse, eller att viss information inte var nödvändig.

Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik.

Målet med studien var att med hjälp av tromboelastografi (TEG) undersöka om tikar med pyometra är drabbade av koagulationsrubbning, och i sådana fall hur ofta samt vilken typ av koagulationsrubbning. I studien ingick 25 tikar med kliniska tecken på pyometra samt 16 friska kontrolltikar. Alla tikar undersöktes kliniskt av veterinär och blodprov togs för undersökning av biokemiska variabler, hematologi samt koagulation inklusive tromboelastrografi (TEG). Tikar med pyometra provtogs preoperativt innan kirurgisk behandling. Sex av dessa tikar följdes med flera blodprover även postoperativt under minst en månad. Resultaten visade att 92 % av tikarna med kliniska tecken på pyometra var hyperkoaguabla, och att koagulationsrubbningen kan kvarstå under flera veckor postoperativt hos vissa tikar. D-dimer var förhöjt hos åtta pyometratikar, aPTT var lindrigt förlängt hos fem tikar och lindrigt förkortat hos tio, medan PK var normalt hos alla pyometratikarna. Slutsatsen var att hyperkoaguabilitet är mycket vanligt hos tikar med pyometra samt att TEG visat sig vara en lämplig och känslig metod för att diagnosticera hyperkoaguabla tillstånd, jämfört med andra hemostasanalyser som generellt används..

Bland äldre patienter i Sverige är undernäring ett problem som växer sig allt större.Forskning har visat att många äldre patienter riskerar att drabbas av ohälsa, minskatvälbefinnande och lägre egenvårds kapacitet vid undernäring (Johansson, 2004).Syftet med denna litteraturstudie var att genom omvårdnadsforskning belysasjuksköterskors attityder och kunskaper till nutritionsbehov ochnutritionsbedömningar hos äldre patienter över 65 år. En systematisk litteraturstudievaldes som metod, systematisk sökning, kritisk granskning, dataanalys samtsammanställning av vetenskapliga artiklar inom problemområdet gjordes. Idataanalysen framkom teman som sjuksköterskors attityd till nutrition,nutritionsbehov och nutritionsbedömning av äldre patienter. Sjuksköterskors kunskapoch utbildning om nutritionens betydelse för patienternas välbefinnande. Resultatet idenna studie visar att nutritionskunskap och utbildning bland sjuksköterskor i dag ärotillräcklig.

Viktnedgång är ett ofta förekommande fenomen hos patienter med allvarlig sjukdom. Erfarenheten visar att det inte talas mycket om detta inom vården. Syftet med denna studie var att få en djupare insikt i hur patienten upplever sin viktnedgång och vad sjuksköterskan kan göra i sin omvårdnad för att hjälpa patienten att bibehålla sin vikt. Metoden är en litteraturstudie av tretton vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad självbild, känner begränsningar i sitt sociala liv, tappar kontrollen över livet vilket är faktorer som påverkar hennes livskvalitet till det sämre.

Flera studier har visat att många äldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma är en speciellt utsatt grupp. Malnutrition påverkar äldres hälsa både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar när det gäller patienters nutrition. Syftet med studien är att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptäcka och förebygga malnutrition hos äldre.

På grund av fasta upplevs subjektiva obehagskänslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens påverkan på patientens välbefinnande och återhämtning i samband med operation. Syftet var även att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vårdpersonal. Utifrån syftet uppkom tre frågeställningar: påverkar kolhydrattillförsel/fasta välbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta någon betydelse för återhämtningen och sjukhusvistelsens längd och hur efterföljs nu gällande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor påverkan på patientens välbefinnande i samband med operation och detta påverkar även återhämtningen preoperativt och därmed även sjukhusvistelsens längd.

På grund av fasta upplevs subjektiva obehagskänslor och genom en systematisk litteraturöversikt ville vi visa evidens för fastans och kolhydrattankningens påverkan på patientens välbefinnande och återhämtning i samband med operation. Syftet var även att belysa hur riktlinjerna för fasta efterföljs av vårdpersonal. Utifrån syftet uppkom tre frågeställningar: påverkar kolhydrattillförsel/fasta välbefinnandet i samband med operation, har kolhydrattankning/fasta någon betydelse för återhämtningen och sjukhusvistelsens längd och hur efterföljs nu gällande riktlinjer för fasta? Analysen omfattade nio vetenskapliga artiklar vilka innefattade kvalitativa, kvantitativa och litteraturöversikter. Resultatet visade att kolhydrattankning/fasta har en stor påverkan på patientens välbefinnande i samband med operation och detta påverkar även återhämtningen preoperativt och därmed även sjukhusvistelsens längd.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

IntroduktionUndernäring är ett stort problem hos äldre personer, som bor inom särskilt äldreboende(SÄBO), trots att detta går att förebygga, om man ha en välgenomtänkt individuell anpassadnutritionsplan för varje person. Det saknas kunskap om längden på nattfastan, undernäringoch hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Med nattfastans längd menas tiden mellan sistamatintag på kvällen/natten och första matintag på morgonen.SyfteSyftet med studien var att kartlägga nattfastans längd, undernäring och hälsorelateradlivskvalitet hos en grupp äldre på ett särskilt äldreboende.MetodUndersökningen var en pilotstudie, som utfördes på en somatisk avdelning på ett SÄBO.Sammanlagt 31 äldre personer, 23 kvinnor och 8 män med en åldersvariation mellan 68-100år och en medelålder på 87 år inkluderades i studien. BMI, MNA-SF och nattfastans längdberäknades för att kartlägga deltagarnas nutritionsstatus. Hälsorelaterad livskvalitetberäknades med hjälp av hälsoenkäten EQ-5D.

Patienten skall känna trygghet och inte utsättas för onödigt vårdlidande i samband med vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Trycksår är en vårdskada som drabbar patienten av olika anledningar. Det är viktigt att det finns bra rutiner och instrument för att snabbt kunna identifiera patienter i riskzonen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskan kan förebygga trycksår. Litteraturstudien grundas på nio kvantitativa artiklar och en metastudie.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats.