Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus.

En av anestesisjuksköterskors uppgifter på en operationsavdelning är att ta emot och förbereda patienten inför narkos. Anestesisjuksköterskor bör arbeta utefter en perioperativ vårdprocess där ett pre- intra- och postoperativt samtal med patienten ingår. Den vetenskapliga litteraturen i ämnet förespråkar vikten av kontinuitet i patientmötet och den perioperativa vårdprocessen. En välinformerad patient känner sig trygg, vilket leder till minskat vårdlidande och snabbare postoperativ återhämtning. Dagens verksamhet är dåligt anpassad till att följa den perioperativa process som litteraturen beskriver.

Bakgrund:Obehandlad postoperativ smärta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smärtbehandling bör smärtan utvärderas regelbundet med en smärtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte:Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smärtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansåg att de fått tillräckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillämpa den postoperativt. Syftet var även att undersöka om ålder och genus har någon inverkan på smärtskattning.Metod:Enkäter delades ut på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i åldrarna 18-80 år som deltog i studien.Resultat:Tre patienter av 38 fick såväl muntlig som skriftlig information om smärtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillräcklig i större utsträckning än de äldre patienterna (p=0,04).

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Inledning. Målet på en av ortopedklinikerna i Västra Götalandsregionen är en vårdtid på högst sju dagar för de patienter som genomgår planerad instrumenterad steloperation i ländryggen på grund av spinal stenos. Bakgrund. Faktorer som påverkar patienten är bland annat hemoglobinvärde före och efter kirurgi och nutritionsstatus. Kontinuitet gällande antal sjuksköterskor involverade i vården av den enskilde patienten har visats ha betydelse för vårdkvaliteten.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.

Att vara äldre, ensamboende och beroende av hjälp från andra ökar risken för att vara eller bli undernärd. Ett gott nutritionsstatus är ofta förknippad med god hälsa, medan nedsatt nutritionsstatus hos äldre oftast leder till funktionsnedsättning som till exempel sjuklighet och mortalitet. Syftet med studien var att beskriva ensamboende äldre personers ätande och matsituation. Studien genomfördes med en metod för fallstudie med kvalitativ ansats som utgick från två äldre och personer där data från intervjuer och observationer från sammanlagt sex deltagare samlades in. Analysen av intervjuer och observationer har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.

Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Det primära syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerrelaterad malnutrition uppkom och hur kroppen påverkades. Vidare syftade studien till att beskriva hur patienterna upplevde nutritionsproblemen och dess konsekvenser. Studien syftade även till att beskriva hur patienternas livskvalitet påverkades av nutritionsproblemen, samt vilka åtgärder sjukvårdspersonalen kunde vidta för att förbättra nutritionen hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökorden som användes var cancer, healthcare, nutrition, malnutrition, nurse, nursing, quality of life och experiences.

Äldre människor är mer utsatta för nutritionsbrist än yngre och har en högre risk för att utveckla undernäring. Undernäring är fortfarande mycket underskattat, vilket kan innebära att vårdpersonal inte inser, hur allvarligt näringsmässiga problem kunde bli. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan i sin yrkesroll kan identifiera malnutrition hos äldre människor, samt beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till malnutrition. Metod: för att uppnå syftet med studien gjordes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och CINAHL där 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, sammanställdes och analyserades utifrån en manifest innehållsanalys.

Äldre människor är mer utsatta för nutritionsbrist än yngre och har en högre risk för att utveckla undernäring. Undernäring är fortfarande mycket underskattat, vilket kan innebära att vårdpersonal inte inser, hur allvarligt näringsmässiga problem kunde bli. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan i sin yrkesroll kan identifiera malnutrition hos äldre människor, samt beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till malnutrition. Metod: för att uppnå syftet med studien gjordes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och CINAHL där 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, sammanställdes och analyserades utifrån en manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.

Gällande riktlinjer för preoperativ fasta beskriver att patienter med liten risk för aspiration kan inta fast föda fram till sex timmar och klara drycker fram till två timmar före start av anestesi. Studier har visat att många patienter fastar längre, vilket kan ha negativ inverkan både fysiologiskt och på välbefinnandet som till exempel dehydrering, törst, illamående, huvudvärk och nedsatt insulinkänslighet. Syftet med studien var att kartlägga och beskriva preoperativa fastetider, dryckintag samt förekomst av törst hos patienter planerade för elektiv kirurgi. Strukturerade intervjuer genomfördes under fem dagar med 50 patienter som rekryterades konsekutivt på två preoperativa avdelningar. Resultaten visade att majoriteten av patienterna instruerats att inta klara drycker fram till två timmar före start av anestesi.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.