Sök:

Sökresultat:

17764 Uppsatser om Praxisnära forskning - Sida 5 av 1185

HöglÀsningens funktion vid andrasprÄksinlÀrning

Ett bra sÀtt att lÀra sig ett nytt sprÄk sÀgs vara att lyssna, det Àr ju trots allt sÄ vi börjarförstÄ vÄrt sprÄk. Syftet med denna litteraturstudie Àr att studera om höglÀsning kananvÀndas och hur den kan anvÀndas vid inlÀrningen av engelska. Studien bestÄr av Ättaartiklar som handlar om höglÀsning vid inlÀrning av engelska som andrasprÄk.Resultatet Àr indelat i följande teman: OrdförrÄd, kombinera lÀsning pÄ hemsprÄk ochandrasprÄk, boksamtal, gruppstorlek vid höglÀsning, höglÀsarens roll samt ökamotivationen med höglÀsning. Slutsatsen av studien Àr att höglÀsning kan utveckla barnsordförrÄd dÄ lÀsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförrÄd som utvecklas Àrde ord man lÀgger mer tid pÄ.

Redovisning av forskning och utveckling

SamhÀllsekonomin i vÀst har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjÀnstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgÄngar har ökat och dÀrmed fÄtt en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, nÄgot som tydligt framgÄr i Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter dÀr det idag Àr svÄrt att se vÀrden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det pÄ internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen av immateriella tillgÄngar för att pÄ sÄ sÀtt bÀttre spegla de vÀrden som skapas nÀr företag investerar i forskning och utveckling. FörÀndringen innebÀr att aktivering av utvecklingskostnader nu Àr möjlig, i förhÄllande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrÄn den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

Regelverk inom fastighetsbranschen : En studie om mindre företags val mellan K2 och K3

FrÄn och med rÀkenskapsÄr 2014 Àr det obligatorisk för onoterade mindre företag att vÀlja mellan K2 som Àr anpassad för mindre företag och K3 för större företag. Denna studie undersöker mindre företags val mellan K2 och K3 inom fastighetsbranschen och vilka faktorer som har haft betydelse vid valet. Studien har en deduktiv ansats och Àr av kvantitativ natur. Den teoretiska delen bestÄr av teorier och tidigare forskning om redovisningsval som ligger till grund för studiens enkÀtundersökning och dokumentstudie. Empirin analyseras och stÀlls sedan mot tidigare forskning och teorier.   Studiens resultat visar att större andel onoterade mindre företag vÀljer att tillÀmpa K2.

JÀmstÀlldhet pÄ Barn- och fritidsprogrammet

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka om Barn- och fritidsprogrammets elever upplever att de blir sÀrbehandlade pÄ grund av kön och Àven om eleverna anser att tjejer och killar fÄr ta lika mycket plats i klassrummet. Den empiriska undersökning-en baserar sig pÄ 130 enkÀtsvar frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i Sverige. I kunskapsbakgrunden gÄr jag igenom forskning som har med genus i allmÀnhet att göra och forskning som Àr inriktad pÄ genus i skolan. Tidigare forskning om genus i skolan visar att flickor fÄr stÄ tillbaka till förmÄn för pojkar. Det resultat som jag fÄtt fram i min undersökning visar att eleverna pÄ Barn- och fri-tidsprogrammet inte upplever att de blir sÀrbehandlade pÄ grund av kön och att alla ele-ver, oberoende om de Àr tjejer eller killar, fÄr ta lika mycket plats i klassrummet..

Kvinnor som mördar : Ett diskursanalytiskt perspektiv

I Sverige idag Àr endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gÀllande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begÄr brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta Àmnades undersöka med en diskursanalytisk ansats dÀr tidningsartiklar om tvÄ fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gÀrningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

MatematiklÀxan i skolÄr 3. En studie om innehÄll, tidsaspekt och syfte

Abstract Ahlgren, Åsa & Nilsson, Jessica (2009). MatematiklĂ€xan i skolĂ„r 3. En studie om innehĂ„ll, tidsaspekt och syfte. Malmö: LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Examensarbetet behandlar matematikens innehĂ„ll och syftet med den utifrĂ„n lĂ€rares perspektiv samt tidsaspekten. Studien utgĂ„r frĂ„n de didaktiska begreppen hur/vad, nĂ€r och varför.

Extubation ur anestesisjuksköterskans perspektiv

Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Taluppfattningens betydelse för matematikutveckling : En studie om elevers taluppfattning

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Hur pÄverkas familjelivet av en Aspergerdiagnos? : En kunskapsöversikt

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur familjer med ett barn med en Aspergerdiagnos pÄverkas. Denna kunskapsöversikt har baserats pÄ en rad vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Ären 2007-2012. VÄr strÀvan har varit att sammanstÀlla befintlig forskning i en kunskapsöversikt för att ÄskÄdliggöra denna forskning. I studien undersöktes vad olika artiklar pÄvisat för resultat gÀllande hur familjen pÄverkas av att ha ett barn med Aspergers syndrom. De teoretiska utgÄngspunkterna har vari tcopingteorin och stÀmplingsteorin.

-AlltsÄ det Àr ju samverkan med andra som Àr svaret pÄ frÄgan!

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag rÄder ett arbetsliv som bland annat prÀglas av hög flexibilitet, osÀkra anstÀllningar och stÀndigt förÀndrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sÀmre mental hÀlsa och lÀgre arbetstillfredsstÀllelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete Àr hög i dagens informationssamhÀlle. Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och förstÄelse om arbetsmotivation och vÀlbefinnande i arbetslivet.

Litteraturundervisningens möjligheter - och svÄrigheter : En undersökning om fem gymnasielÀrares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem gymnasielÀrares tankar om och arbete med sin litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda pÄ hur lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen förhÄller sig jÀmfört med nu gÀllande Àmnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nÄ sina mÄl med litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ instÀllning och delaktighet kan bero pÄ samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt. Undersökningens resultat visar att lÀrarnas mÄl med litteraturundervisningen Àr prÀglade av gÀllande styrdokument och att den lÀsarorienterade forskningen pÄverkar lÀrarnas arbetssÀtt. Elevernas instÀllning till och delaktighet i litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ instÀllning och delaktighet beror enligt lÀrarna till största del pÄ vilka lÀserfarenheter eleverna bÀr med sig sedan tidigare skolÄr samt hur lÀskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om litteraturundervisning och lÀrarnas arbetssÀtt var dock inte sÄ tydlig.

Forskning, etik och djur ? Vem prövas i de djurförsöksetiska nÀmnderna?

Titel: Forskning, etik och djur ? Vem prövas i de djurförsöksetiska nÀmnderna?Författare: Therese EdströmKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2011Syfte: Att studera de djurförsöksetiska nÀmndernas kommunikationMetod och material: Kvalitativ studie genom intervjuer av tio ledamöter frÄn Göteborgs djurförsöksetiska nÀmnd under maj 2011Huvudresultat: Det skriftliga materialet för djurförsöksetiska nÀmndens prövning Àr svÄrt att förstÄ och detta försvÄrar uppgiften för nÀmndens ledamöter. De som har svÄrast att förstÄ underlaget Àr vissa lekmannaledamöter. Lekmannaledamöter upplever att nÀmndens uppdrag att avgöra om syftet med försöket berÀttigar det eventuella lidande hos djuren Àr problematiskt nÀr ansökningshandlingarna Àr svÄra att förstÄ. Politiskt utsedda lekmannaledamöter Àr mindre aktiva och ser inte hur de kan bidra i nÀmnden.Antal ord: 13 184.

EN SKOLA FÖR ALLA : - En studie i hur mĂ„ngfald tas till vara av pedagoger i dagens skola

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Hur erfar patienter awareness under generell anestesi?

Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

SKOLAN SOM ARENA FÖR FYSISK AKTIVITET : En studie om skolans betydelse för att motivera fysiskt inaktiva elever till att vara fysiskt aktiva.

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->