Det finns inte några utryckliga bestämmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmånlig skatterättslig behandling kan verka hämmande på viljan att utföra gränsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens målsättning att upprätta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvärja begränsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrättsliga utvecklingen på området framåt genom en pragmatisk tillämpning av de grund¬läggande friheterna. Medlems¬staterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen är ett område där medlemmarna mer än annars vill värna om sin rätt till självbestämmande. Frågan är dock mer kontroversiell för medlemsstaterna när det gäller tillämpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken är den enda fördragsfrihet som är tillämplig även i förhållande till tredje land.

Denna uppsats behandlar helhets- och delningsbedömningar inom redovisning, inkomstskatterätt och mervärdesbeskattningen. Med helhets- och delningsbedömningar avses behandlingen av flera transaktioner, eller tillgångar i olika sammanhang. Grundläggande frågor är huruvida flera transaktioner ska bedömas som en enhet eller som separata delar.Bedömningarna förekommer i flera sammanhang och har stor betydelse för beskattningen. Mer specifikt har bedömningarna inverkan på om, när och hur transaktioner påverkar beskattningen. I uppsatsen undersöks huruvida det föreligger mönster dels av behandlingen av olika transaktioner inom ramen för ett område, dels hur bedömningarna inom mervärdesbeskattningen förhåller sig till bedömningarna inom inkomstskatterätten.Inom inkomstskatterätten behandlas frågor som utgifter i samband med förvärv av inkomst källa och även behandlingen av transaktioner som har inslag av såväl gåva som köp.

Ett processbolag är ett bolag vars huvudsyfte är att driva en process åt sin huvudman. Enligt huvudregeln i rättegångsbalken skall den förlorande parten stå för den vinnande partens rättegångskostnader. Vid det fall att en person använder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försätta bolaget i konkurs och därmed undvika att betala det stora belopp som krav på rättegångskostnader oftast utgör.Huvudregeln i aktiebolagslagen är att vare sig aktieägare eller någon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets åtaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i Praxis för när undantag görs ifrån denna huvudprincip och man ålägger aktieägare eller annanmed "bestämmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder.

När två parter sänt varandra sina respektive standardavtal, utan att någon av parterna protesterat mot innehållet och det i efterhand visar sig att dessa standardavtal strider mot varandra, uppstår konflikten the battle of the forms. Det är denna situation som vårt arbete behandlar. Vårt syfte har varit att med hjälp av olika utländska lösningsmodeller visa hur konflikten kan lösas eftersom det i Sverige varken finns lagstiftning eller klar och tydlig rättsPraxis att använda sig av. En inblick i hur konflikten behandlas i England och USA har gett oss mer material att jobba med. Vi har använt oss av en deskriptiv metod.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nätverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvärvad ryggmärgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berättade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förståelse från det sociala nätverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nätverket?, ?Lära sig att utföra aktiviteter på ett nytt sätt genom det sociala nätverket? och ? Stöd från det sociala nätverket med aktiviteter?.

Bakgrund och problem: Antagandet om fortlevnad ses i redovisningsPraxis som ensjälvklarhet. Problemet är att tillämpningen av fortlevnadsprincipen inte alltid ger enrättvisande bild av bolagets ställning. Dessutom sker stora förändringar i reglering ochnormgivning utan att principen tas upp till diskussion.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera redovisningsprincipen going concern. Syftetär dessutom att beskriva hur principen skildras i redovisningsteorin, i de svenskaregelverken samt försöka ge en bild av begreppets status i nutida svenskredovisningsPraxis. Vi kommer även att utvärdera going concern som bedömningsamt dess relevans ur ett redovisnings- samt revisionsperspektiv.

För en producent som ska utöka sin affärsverksamhet i nya länder finns många alternativa distributionsformer att välja mellan, exempelvis egna anställda, agentur eller återförsäljare. Valet beror till stor del på hur integrerad producenten vill att distributionen ska vara med den egna affärsverksamheten samt vilken grad av kontroll producenten vill ha över distributionen. Genom att använda en agent som distributör ökar producentens möjligheter att kontrollera distributionen eftersom denne i agentavtalet bland annat kan bestämma till vilka priser och inom vilket geografiskt område agenten får sälja producentens varor till tredje man. Det beror på att agentavtal, till skillnad från återförsäljaravtal, enligt Praxis från EU-domstolen inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i artikel 101.1 FUEF. Av den anledningen kan det vara mycket förmånligt att utse en agent som distributör istället för en återförsäljare.För en producent är det i dessa fall mycket viktigt att veta hur avtal med en vald distributör ska utformas för att principerna som gäller för agentavtal ska vara tillämpliga.

Uppsatsens syfte är att utifrån fastställandet av olika användargruppers åsikter kring RR9 gällande uppskjutna skattefordringar hänförda till underskottsavdrag, presentera eventuellt önskade förändringar, förbättringar och/eller kompletteringar av den nämnda rekommendationen. Uppsatsens metod är av det kvalitativa slaget. Genom djupgående intervjuer med två av RR9: s användargrupper, dvs. redovisningsexperter och företag, har försök gjorts till att skapa en helhetsbild över vederbörandes åsikter kring rekommendationen. De i vår studie som kommer i kontakt med uppskjuten skattefordran är av synsättet att rekommendationen besitter mer eller mindre brister.

De preskriptionsregler som idag finns i försäkringsavtalslagen, konsumentförsäkringslagen och trafikskadelagen har visat sig vara mycket oklara och därför vållat stora tolkningsproblem. Det största problemet har varit frågan om när de stipulerade preskriptionstiderna skall börja löpa. Förarbetena ger ingen klar ledning i frågan och både försäkringsnämnderna och Allmänna Reklamationsnämnden har varit splittrade i sin syn på problemet. I doktrinen har det påtalats att det råder brist på avgöranden från HD i frågan och det är först på senare år som viktiga mål har tagits upp i högsta instans. De problem som denna uppsats i första hand skall behandla är de som berör den tioåriga preskriptionen, med utgångspunkt i HD-avgörandet NJA 2001 s 695 (I och II).

SyfteMitt syfte med uppsatsen är att utreda vilken undersökningsplikt som kan åläggas en skattskyldig person som yrkar avdrag för ingående mervärdesskatt.MetodI denna uppsats har jag valt att arbeta utifrån en rättsdogmatisk inriktning, vilket innebär att jag tolkar och systematiserar gällande rätt utifrån ett sammanhängande och etiskt riktigt sätt.SlutsatsJag har inte kunnat uppnå syftet med min uppsats, att utreda vilken undersökningsplikt som kan åläggas en skattskyldig person som yrkar avdrag för ingående mervärdesskatt. Det finns ingen litteratur om ämnet, och det är heller inte reglerat i lag eller Praxis, och det därför är svårt att dra en trovärdig slutsats. Utifrån den gällande rätt som jag har tagit del av och jämfört med de faktiska omständigheterna i analysen, har jag inte kunnat finna att det torde finns någon som helst grund för den undersökningsplikt som LR i mål nr 6771-03 uppställer. Vidare finns det ingen grund för en sådan långtgående undersökningsplikt på grund av branschen som bolaget bedriver verksamhet inom. Även om undersökningsplikten som sagt inte är reglerat i lag eller Praxis, tycker jag att LR ställer för höga krav och har tagit detta till sin spets.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva samt reflektera över hur gällande rätt har utvecklats genom rättsPraxis när det gäller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte är att försöka tydliggöra var, och om, några juridiskt relevanta gränser mellan gärningsmän, medgärningsmän och medhjälpare kan utläsas ur Praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rättsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av Praxis när det gäller gränsdragningarna är att det krävs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgångspunkt nämn "Rockfallet" där en man döms för medhjälp till misshandel då han hållit en bekants rock medan han misshandlar och rånar en fotgängare och där jämförelse med den straffria gärningen att med gillande min stå och se på ett slagsmål görs.I uppsatsen presenteras även flera andra rättsfall som illustrerar gränsdragningen mellan det straffbara och det straffria området.När det gäller gränsdragningen mellan en gärningsman, en medgärningsman och till viss del även en medhjälpare konstateras att Praxis till viss del visar på en ojämn rättstillämpning som i några fall kan beskrivas som rättsosäker. Detta medför att några säkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utläsas är att ett gemensamt handlande, föregått av ett samråd, blir straffbart såsom medgärningsmannaskap. När omständigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrådet blir utgången i målet i vissa fall svår att förutse.Ytterligare en aspekt är att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero på att området endast är Praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i många fall.För att komma till rätta med den bristande förutsebarheten och rättsosäkerheten är ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall där straffbarhet kan inträda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

I och med den nya utlänningslagen (2005:716) kan könsrelaterad förföljelse på egen hand leda till flyktingstatus. Ansökningar om uppehållstillstånd, med könsrelaterade asylskäl bedömdes tidigare enligt bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Grad av förföljelse som krävs för skydd enligt de båda bestämmelserna är densamma. Fram till lagändringen har könsbestämmelsen tillämpats i mycket begränsad utsträckning. Sökande har i stor uträckning istället erhållit uppehållstillstånd på humanitära grunder.

Syftet med studien är att skapa ökad kunskap om på vilket sätt arbetsmetoden Praxis kan vara en del av arbetet med den tidiga läsinlärningen för elever som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Det undersöker jag genom att göra ett undervisningsförsök i en klass under en period. Det är en blandklass där halva gruppen är förskoleklass och den andra halvan årskurs ett. Elevernas kunskaper testas före och efter undervisningsförsöket. Resultatet från testen visade att den intensiva träningen i undervisningsförsöket nådde en viss framgång för den fonologiska medvetenheten hos eleverna under den här perioden.

Religionsfriheten utgör en fundamental beståndsdel i ett demokratiskt samhälle. Trots frihetens särartade ställning behöver den begränsas för att inte kränka andra individers fri- och rättigheter. Individerna i samhället åtnjuter rätten till religion men även från religion. Balansgången mellan individernas intressen är vad som skapar kontroverser för manifesteringen av religiösa symboler. Syftet med uppsatsen var sålunda att utreda de religiösa symbolernas ställning i ett demokratiskt samhälle.

Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring i ett försök att kartlägga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rättssäker, skälig och rättvis samt hur detta framträder i tillämpning och Praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse måste uppfylla för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls så är arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrättelser till den arbetssökandes a-kassa så att de kan se över om arbetslöshetsersättning skall utgå eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmänhet och 9 § mer specifikt visar på argument för såväl ett rättssäkert, skäligt som rättvist tankesätt. Men en genomgång av Praxis och tillämpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vägen i arbetet på Arbetsförmedlingarna.