Stress är ett stort arbetsmiljöproblem för lärare i skolan idag. Organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatserna, som orsakar ohälsa, har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöundersökningar visar att var sjätte arbetstagare känner olust att gå till arbetet. Drygt var tredje får aldrig eller nästan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om uppläggningen av det egna arbetet.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med läraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta är att det är ett intressant och aktuellt ämne i samhället idag med tanke på hendebatten som pågår. Vi är intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt läraren, hur går det att se i förhållningssättet, accepteras flickorna som de är eller tillrättavisas de, eftersom de inte uppfyller de förväntningar som finns. Vi har valt att undersöka lärarens förhållningssätt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns så mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Vädret är ett viktigt fenomen som spelar en betydande roll i våra liv. I Sverige är det ett populärt ämne att prata om då nya bekantskaper inleds. Det är också någonting som påverkar oss i vår dagliga rutin och hur vi planerar vår tid. Vi har möjlighet att ta del av väderprognoserna från en rad olika medier som bland annat TV, radio, tidningar, Internet, text-TV och så vidare. Ett av de medier vi vänder oss mest till är TV.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsättning ser på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram åsikterna hos elever med funktionsnedsättning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgår från följande tre frågeställningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan eleverna påverka undervisningen i idrott och hälsa för att skapa delaktighet? Vad är enligt eleverna meningsfullt med ämnet idrott och hälsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever från tre skolor som går i särskolan och har en funktionsnedsättning.

Syftet med undersökningen är att studera gymnasieelevers förståelse av det egna lärandet i matematik när läraren arbetar med formativ bedömning, vilket är ett sätt att arbeta för att främja elevens lärande. Metoden bygger på en tre-stegs-process som går ut på att först fastställa var eleven befinner sig i sitt lärande, sedan ta reda på vart eleven är på väg och slutligen reda ut vad som krävs för att eleven ska nå dit. Dessa steg sker delvis simultant och för att eleven ska få hjälp att säkerställa var de i dagsläget befinner sig krävs återkommande feedback från läraren. Bedömningsmatriser kan användas för att åskådliggöra för eleverna var de i dagsläget befinner sig, och där eleven också kan se vad som krävs för att han eller hon ska nå nästa betygssteg.Studien har genomförts i form av en fallstudie i en gymnasieskola där fyra elever och deras lärare i matematik har intervjuats. För att få en utökad bild av det samtal som sker om bedömning i klassrummet har två lektionsobservationer genomförts.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Inledning Inom den psykiatriska vården blåser förändringens vindar. Det finns exempel på hur nytänkande kan skapa mer ändamålsenliga lokaler. Vårdmiljö innefattar både den fysiska miljön och den psykosociala miljön. Vårdmiljön påverkar hälsa och välbefinnande. En stor andel av befolkningen drabbas av psykisk ohälsa.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

BakgrundInom sjukvården är det grundläggande med en fungerande kommunikation, då det ger förutsättningar för en god omvårdnad. Kommunikation innebär bland annat överföring av information. Alla patienter har rätt till information om procedurer och åtgärder, vilket även gäller då patienterna är barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vården och ges möjlighet till medbestämmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet får en bättre förståelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad.

Kunder som beter sig dysfunktionellt i tjänstemötet har fått en allt större plats inom forskningen, där vissa forskare har motsatt sig den vedertagna utgångspunkten att kunden alltid beter sig rationellt i mötet med företag. Forskning har också visat att dysfunktionella kundbeteenden kan medföra ökad stressnivå för kundkontaktpersonalen som blir utsatta för det och även leda till utbrändhet. Detta medför också en problematik från individnivå till samhället i stort. I denna studie har vi valt att undersöka fenomenet dysfunktionellt kundbeteende djupare med fokus på hur kundkontaktpersonalen hanterar detta. Studien är genomförd inom försäkringsbranschen och de tjänstemöten som undersökts är de som sker mellan skadereglerare och kund. Då kunder i regel kontaktar skadeavdelningen då något inträffat, innebär det att kunderna kan befinna sig i en utsatt och känslig situation redan innan tjänstemötet, vilket kan påverka deras beteende.  För att undersöka hur hanteringen ser ut av dysfunktionella kundbeteenden i denna bransch valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie på Länsförsäkringar Västernorrland.