Syftet med studien var att undersöka förskolans arbete kring livsfrågor med inriktning på frågor om döden. Vi använde oss av tre forskningsfrågor i arbetet som var följande; Hur upplever pedagoger att förskolebarns tankar om döden uppstår och uttrycks? Hur anser pedagoger att de ska bemöta barns funderingar om döden? Vilken betydelse upplever pedagoger att arbetslaget har i arbetet med barns tankar om döden? Metoden vi valde i arbetet var en kvalitativ intervju och vi intervjuade åtta stycken pedagoger som var verksamma i förskolan.I resultatet kunde vi se att det är vanligt att barn funderar kring döden och ställer frågor om detta. Pedagogerna i vår studie upplevde att det är från tre års ålder som barn börjar uttrycka tankar om döden. Det vanligaste sättet för barn att uttrycka dessa funderingar och tankar är genom att ställa frågor till pedagogerna.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

Bakgrund: Övervikt och obesitas är ett växande problem. Globalt sett räknas var tredje vuxen person vara överviktig och var tionde obes. Studier har visat att denna grupp möter en negativ attityd när de söker vård. Som vårdpersonal är det viktigt att se hela människan och inte bara till det yttre. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet mellan vårdpersonal och överviktiga samt obesa vårdtagare.

Organisationer måste idag ha en förändringsberedskap för att ha möjlighet att hänga med i utvecklingen. I denna förändringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen måste fungera och att visionen måste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision.Undersökningen baseras dels på litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels på fallstudier, som gjordes utifrån intervjuer med ledare från olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla påverka sättet organisationer kommunicerar visionen på. Undersökningens analys grundar sig på att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrån teorin.I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck.

I Sverige dör ca 90 000 personer om året, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, sker idag inte enbart på sjukhus. Verksamheten har även flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvården mer avancerad. När vården sker i hemmet får den närstående en mer central roll i vårdandet vilket även är en nödvändighet för att vården ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lätt att ta den närstående för givet i vårdprocessen och den närstående kan bli informell vårdgivare ofrivilligt.

Bakgrund: Under 2007 dog 135 av 100 000 kvinnor i akut hjärtinfarkt. Andelen av de som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård har halverats jämfört med 1980-talet. Levnadsvanorna står för 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. Mäns och kvinnors hjärtinfarkt skiljer sig åt, då kvinnor ofta drabbas av en tyst hjärtinfarkt. Det är den snabba behandlingen som gör att kvinnorna överlever.

En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död är att finnas som stöd för patientens närstående. Sjuksköterskan ska hjälpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en känsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krävande arbetsuppgift och det är en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket känslomässigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kännas efter en patients död. Metoden som användes för att uppnå syftet var en litteraturöversikt med avsikt att få en överblick över forskningsområdet.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa neuropsykiatriska utredningar utifrån ett klientperspektiv. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex informanter som har genomgått en neuropsykiatrisk utredning. Avsikten med studien var att få en djupare och tydligare kunskap om klienternas upplevelse av att genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Våra frågeställningar har belysts utifrån tre teman förväntningar, upplevelse och bemötande. Resultatet visade att det finns flera aspekter i utredningen som har upplevts som problematiska utifrån ett klientperspektiv, men också aspekter utanför utredningen som upplevts som bekymmersamma utifrån klienternas utsagor.

Introduktion: Inom palliativ vård kommer sjuksköterskan i kontakt med lidande, sårbarhet, existentiella frågor och svåra etiska beslutstaganden. För sjuksköterskan kan detta innebära en krävande och utmattande arbetsmiljö, som är viktig att belysa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter palliativt. Metod: Fjorton kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudkategorier framträdde, vilka var: ?känslomässig börda?, ?känsla av otillräcklighet?, ?kommunikationssvårigheter?, ?arbetstillfredsställelse?, ?reflektion över det egna livet? samt ?behov av stöd?.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Döden är något som för alla människor är oundviklig, men samtidigt ett tabu och ett stigma i dagens samhälle. Vid en diagnos av en dödlig sjukdom där allt hopp om bot är borta genomgår patienten olika känslostadier på vägen mot eventuell acceptans av döden. Att kunna nå en viss acceptans av döden som naturlig är för individen ofta svårt och vägen dit är ofta fylld av rädsla. Den mentala processen är krävande både för patienten och de som står patienten nära. Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters rädslor inför döendet och behov av kommunikation i samband med livets slutskede.

Målet med denna studie är att utveckla en adapterprototyp mot en öppen energiplattform och dokumentera utvecklingsprocessen. Fokus ligger på att integrera Philips Hue, ett system för styra trådlösa lampor mot plattformen Elis (Mobile services for energy e ciency in existing buildings). Inom en begränsad tidsram så ska vi sätta oss in i två främmande system till en sådan grad att vi kan skapa kommunikationen mellan dem. Inledningsvis krävs det att vi läser dokumentation och att vi jobbar fram en arbetsplan. Vidare kommer vi lösa den adaption som krävs för att värden mellan det två systemen överensstämmer och fungerar.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med lidande och döende patienter utsätts för stark känslomässig påfrestning. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor ofta känner sig otillräckliga i vårdandet av patienterna samt att de saknar stöd från arbetsplatsen för att bearbeta sina känslor. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta nära död samt handledningens betydelse som stöd i hanteringen av detta arbete. Metod: Data har insamlats via intervjuer där sex stycken sjuksköterskor på en hospiceavdelning i södra Sverige har intervjuats. En semistrukturerad intervjuguide har använts och datamaterialet har analyserats genom innehållsanalys.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost.Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost.Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval.Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167).Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre..

Bakgrund: På 1990-talet började hot och våld inom vården uppmärksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom området. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som påverkar hot och vålds utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor på somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och våld. Metod: Resultatet bygger på 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlästs och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och våld.