Sök:

Sökresultat:

1678 Uppsatser om Praktiskt smćgrisförsök - Sida 61 av 112

En Reko, Eko eller Schysst resa? : - En studie om hur Svenska researrangörer förhÄller sig till turismens hÄllbarhetsfenomen

Denna kandidatuppsats har haft som syfte att undersöka hur tvÄ svenska researrangörer; Ving och Fritidsresor, kommunicerar och marknadsför sig genom text med fokusering mot hÄllbar turism. Researrangörernas tolkning och förestÀllning av deras hÄllbara arbete har granskats och stÀllts mot tidigare turismvetenskaplig begreppsapparat gÀllande hÄllbar turism, som uppfattas vara av komplex karaktÀr. Turismaktörernas uppfattningar har framstÀllts genom tvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, med ett fokus pÄ den textuella kommunikationen i en diskursanalys. Materialet har insamlats frÄn respektive besökshemsidor med inriktning pÄ företagens hÄllbarhetsdiskurs.Genom ett metodologisk socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt har researrangörernas sprÄkliga textuppbyggnad studerats med avsikt att se hur sprÄkets mening skapar en socialt konstruerad verklighet. DÀrmed visar undersökningen hur företagen kommunicerat hÄllbarhetsfenomenets huvudsakliga innehÄll samt dess framstÀllning och tolkning av detta begrepp.

?Varför ska vi lÀra oss detta?? - Ett utvecklingsarbete för att skapa inre motivation hos elever, för historieÀmnet

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i Àmnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan anvÀnda sig av motivationsteorier nÀr man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. UtifrÄn vÄr studie faststÀllde vi tre olika undervisningsmetoder dÀr vi strÀvade efter att tillgodose och vÀcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

Att uppleva mat med alla sinnen : - LĂ€rares erfarenheter av Sapere-metoden

Studier visar att ÄtgÀrder krÀvs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att frÀmja en hÀlsosammare kosthÄllning hos barn mÄste dÀrför fÄ en ökad uppmÀrksamhet. LÀrare bör ta tillvara pÄ tillfÀllen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn pÄ mat. Sapere-metoden Àr en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmÄga, utveckla deras sprÄk samt pÄ sikt förbÀttra deras matvanor. Denna metod tillÀmpas idag pÄ skolor i VÀstmanland.

En kvalitativ studie om behandling av missbruk med naturlÀkemedlet Ibogain

Studiens syfte var att undersöka om naturlÀkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgÄtt Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut pÄ en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. PÄ kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgÄr frÄn informanterna och vÄra egna observationer om Ibogain-behandling.

Stig-Helmer vs Gunde Svan : en studie om energiförbrukningen vid turÄkning pÄ skidor

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka energiförbrukningen under en veckas turÄkning i de svenska fjÀllen. För att fÄ svar pÄ syftet anvÀnds frÄgestÀllningarna:- Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turÄkning mellan vana respektive ovana skidÄkare?- Skiljer sig den aeroba energiförbrukningen vid turÄkning mellan kvinnor och mÀn?MetodFör att ta reda pÄ hur mycket energi som förbrukas vid arbete anvÀndes mÀtning med pulsklockor dÄ detta Àr möjligt att genomföra i fjÀllmiljö. Den metod som i allmÀnhet anvÀnds för berÀkning av energiförbrukning vid arbete Àr mÀtning av syreupptagningen. Under en fjÀlltur Àr det emellertid inte praktiskt möjligt att mÀta syreupptagningen.

Generisk Kravspecifikation

Denna rapport innehÄller information frÄn ett examensprojekt för tvÄ studenter frÄn Jönköping Tekniska Högskola förlagt pÄ företaget FlÀkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehÄllande kravsÀttning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av anstÀllda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus pÄ att Äterkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till sÄ mÄnga av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa Äterkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv.

Hur anvÀnds musik i förskoleklass, som förberedelse inför musikÀmnet i grundskolan?

Sammanfattning (Abstract)Studien syftade till att ge kunskap om musikanvÀndandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nÄ mÄlen i lÄgstadiets kursplan i musik dÄ förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstÄ vilka förutsÀttningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lÄgstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. FrÄgorna vi stÀllde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka instÀllningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehÄllet i lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende pÄ kursplanen i musik för Ärskurs 1-3? Metoden vi anvÀnde Àr kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt tvÄ rektorer.

HÄllbarhetsredovisningar - för vem och hur anvÀndbar

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

HistorieberÀttande utifrÄn en möbel : Ett pedagogiskt material för Skansens tapetserarverkstad

I den hÀr rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete pÄ Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering Àr ett brett och omfattande omrÄde vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre Är. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en lÄngt mer komplex och mÄngfacetterad bild av omrÄdet gjort sig gÀllande. I den hÀr rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden pÄ Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberÀttande med utgÄngspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill sÀga 1800-talets andra hÀlft.HistorieberÀttandet utgÄr frÄn en möbel som jag valt utifrÄn den information och de historier som Àr vÀsentliga för tiden och som bör synliggöras.

Intern kontroll i insamlingsorganisationer : Hur motverkas bedrÀgerier?

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Synen pÄ kommunikation. En kvalitativ innehÄllsanalys av femton kommunikationspolycier i offentlig förvaltning.

I en tid nÀr kommunikationens betydelse vÀxer blir det ocksÄ viktigare vilken syn pÄ kommunikation organisationer har, eftersom det pÄverkar hur man tÀnker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har nÄgon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgÄr frÄn kommunikationspolicyer verkar det inte finnas sÄ mycket forskning gjord runt sjÀlva dokumenten. Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer frÄn offentliga verksamheter pÄ fem olika förvaltningsnivÄer i Sverige. Syftet med studien Àr att beskriva vilken syn pÄ kommunikation som kan utlÀsas av policydokumenten.

Konsten att övertyga om anvÀndbarhet

AnvÀndbarhetsarbete har historiskt sett inte placerats högt pÄ agendan i systemutvecklingsprocessen. Trots det har forskningsvÀrlden framtagit metodologier, metoder och tekniker för detta arbetssÀtt. Orsaker till den bristande anvÀndningen har visat sig vara bland annat bristande kunskap om arbetssÀttet och förestÀllningen att det kostar mer Àn det ger tillbaka. Trots att forskningsvÀrlden hÀvdar att anvÀndbarhet kan sÀnka kostnader i systemutvecklingsprocessen och spara in stora summor i förvaltningsfasen visar studier pÄ att mÄnga systemutvecklingsprojekt fortfarande misslyckas eller försenas. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka hur större fokus kan lÀggas kan lÀggas pÄ anvÀndarcentrerad systemutveckling och anvÀndbarhetsarbete i försÀljningssituationer genom att intervjua företrÀdare för tvÄ av de stora aktörerna inom anvÀndbarhet i Sverige.

Teknisk anvÀndarhandbok för mindre tidningar

MÄlsÀttningen med att göra en teknisk anvÀndarhandbok för produktion av mindre tidningar Àr att underlÀtta arbetet för andra som ska skapa en tidning. Studenter i liknande projekt samt övriga personer som arbetar med tidningsproduktion ska enkelt kunna anvÀnda sig av handboken. Att stegvis kunna följa arbetsgÄngen i produktionen Àr nÄgot som förhoppningsvis ska kunna hjÀlpa mÄnga. Rapporten inleds med en teoridel som sammanfattar de begrepp som anvÀnds inom grafisk design. Den följs sedan av anvÀndarhandboken.AnvÀndarhandboken inriktar sig mest pÄ den tekniska delen nÀr det gÀller att skapa en tidning.

Modern tillmakning: att vÀrma berg medelst mikrovÄgor:
laborationsförsök

Denna rapport Àr en fortsÀttning pÄ litteraturstudien utförd vÄren 2005 av Per Vedin och Jonas Bjurholt. Idén för att utveckla en metod för brytning av berg med mikrovÄgor som kÀlla för vÀrme och högtrycksvatten för att lossgöra den försvagade bergmassan kommer frÄn Ingemar Marklund som 2003 blev vald till Ärets bergtekniker av Atlas Copco. I denna rapport har försök genomförts i syfte att faststÀlla hur snabbt berg kan vÀrmas med mikrovÄgor och om denna uppvÀrmning förÀndrar hÄllfastheten hos berget. BestrÄlningen av proverna har skett utan kavitet, dvs. proverna har inte inneslutits i nÄgon form av lÄda eller ugn.

Den man (inte) vill vara och den man Àr : En intervjustudie med manliga hem- och konsumentkunskapslÀrare

Bristen pÄ manliga lÀrare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lÀrare i Àmnet Àr man. I uppsatsen undersöks dÀrför hur manliga hkk-lÀrare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av mÀnnen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var Àmnet ett biÀmne i lÀrarutbildningen. Informanterna visar glÀdje och stolthet i yrket och framhÄller eleverna som drivkraft.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->