Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Sammandrag Det har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna på medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju.

Det här arbetet behandlar frågan huruvida man kan använda etablerade studier av spelartyper och spelarbeteende av främst Bartle och Bateman, för att på ett praktiskt sätt hjälpa spelare att optimera sin spelupplevelse. Målet har varit att ta fram en metod för att hjälpa spelare att hitta den roll i onlinerollspelet World of Warcraft som passar spelarens spelartyp allra bäst och som denne har störst chans att uppskatta spelupplevelsen mest igenom.Detta har gjorts genom ett personlighetstest innehållande 21 frågor baserade på forskning av spelartyper och spelarbeteende. Utifrån testtagarens svar bedöms dennes spelartyp och den klass i World of Warcraft som bäst bedöms passa spelarens preferenser föreslås. Personlighetstestet har testats av en 15 personer stor testgrupp och resultaten visade på ett övervägande positivt mottagande och merparten var nöjda med den föreslagna klassen och tyckte spelartypsbeskrivningen passade dem.Utifrån resultaten av undersökningen dras slutsatser kring att det finns ett stort intresse för en personlighetstest av den typen, och att det har en stor potential att hjälpa både spelare att hitta sin roll i spelvärlden och för spelutvecklare att se vad som lockar i sin spelvärld och vilka spelartyper som de kanske bör satsa mer på att locka om de vill utvidga sin spelarbas..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sångelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sångelever på gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd är nödvändigt för att sjunga hälsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av våra informanter hade svårt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvändning, trots att flera uppgav att de har lätt för att använda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar främst stöd till bukmuskulaturen och andningen.

SAMMANFATTNINGPartnering är ett samverkansarbete mellan olika aktörer i ett byggprojekt där alla strävar mot gemensamma mål, vilket bidrar till ett mer hållbart byggande. Metoden härstammar från USA och har börjat implementeras allt mer i den svenska byggbranschen. ByggDialog är ett företag som arbetar enbart med partnering och strävar efter att förändra arbetssättet i dagens byggbransch. Kundens behov och önskemål sätts alltid i fokus, men för att skapa ett bättre samarbete bör kunden dela ByggDialogs värderingar. Resultatet av ett bra partneringarbete ger ett team som har en öppen dialog och arbetar mot samma mål.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Föreliggande studie bygger på ett estetiskt-praktiskt arbete inom en språkteoretisk kontext. Studien utförs på en skola för nyanlända elever i åldrarna 13-18. Syftet är att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlända elevers kommunikation och språkutveckling. Inom både bild- och dramapedagogik är språk närvarande utifrån ett vidgat sätt att betrakta språk. För att nå syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över två veckor med en grupp om sju nyanlända elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Vilken skattesats som aktualiseras för förbrukad el beror på vissa omständigheter. Den svenska skatten på elektrisk kraft uppgår år 2013 i normalfallet till 29,3 öre per kilowattimme. I vissa fall kan dock skatten vara avsevärt lägre. Exempelvis ligger skatten i vissa kommuner i norra Sverige och Sveriges inland på en skattenivå om 19,4 öre per kilowattimme, medan elektrisk kraft som överförs till skepp av en viss storlek som används för sjöfart och som ligger i hamn beskattas med endast 0,5 öre per kilowattimme. Slutligen beskattas även elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen med 0,5 öre per kilowattimme, även kallad industriskattesatsen.

Detta är ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet är att öka förståelsen för nioåriga elevers mentala karta och förmåga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjälp av en lektion kring världskartans utseende och funktion. Tankar kring ämnet väcktes i samband med vår B-uppsats Barns mentala karta ? av vad påverkas den? som vi skrev våren 2005. Vi har valt att använda metoden aktionsforskning, vilket är en metod som gör oss både till forskare och praktiker.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Redan i förskoleåldern lär sig barn att anpassa sitt beteende till de könsroller som de blivit tilldelade av samhället. Enligt Anette Hellman (Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola, 2010) finns det tydligt mönster för hur barn agerar och förväntas agera. Jällhage och Dilen (2013) rapporterar om att attityder hos ungdomar kan förändras vid ett aktivt genusarbete i skolan där elever tränas i att tänka normkritiskt. Om detta arbete introduceras redan i förskoleåldern finns möjlighet att attityder till normer kan förändras och att framtida samhällsmedborgare kan komma att ha större tolerans och acceptans för det normavvikande.En viktig aspekt för att få ett tolerant samhällsklimat är att barn möts med intresse och respekt.

Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförändring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvårdnadsinterventioner som kan underlätta livsstilsförändringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; känslomässigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehåll i utbildning.