Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag. Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta. Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.

I de norra delarna av Sverige bedrivs skogsbruk och rennäring på samma marker. Detta kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar är en viktig del av renarnas vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, både av maskinerna vid avverkningstillfället och senare vid markberedningen. Den återstående laven täcks delvis av avverkningsrester och är därför inte tillgänglig för renbete.

I alla byggprojekt som behandlas är arkitekter och brandkonsulter två viktiga aktörer. Arkitekternas huvudsyfte är att ge människor ett gestaltningsmässigt intryck av en byggnad, men även att ge den ett praktiskt och tryggt användande. Brand-konsulternas roll är bland annat att hjälpa arkitekterna med den del som innefattar brandsäkerhet. Idag är samarbetet mellan arkitekter och brandkonsulter inte optimalt men det finns enkla förändringar som skulle effektivisera arbetsmetodiken.Detta examensarbete har resulterat i en lathund gällande brandprojektering som riktar sig till arkitekter. Lathunden baseras på kapitlet om brandskydd i Boverkets Byggregler (BBR), de omfattande handböckerna som används vid projektering samt statistik gällande de vanligaste problemen mellan aktörerna idag.

Eftersom våld gestaltat i cartoon-stil ofta anses mer accepterat för barn och ungdomar genom att våldet maskeras med en humoristisk gestaltning, har intresset varit att ta reda på vad i stiliseringen som har störst inverkan. Utifrån denna teoretiska utgångspunkt har arbetet ställt frågor kring hur stilisering av form eller textur påverkar uppfattningen av en karaktär i 3D-grafik. För att besvara dessa frågor utfördes ett praktiskt arbete bestående av två modellerade karaktärer, renderade i tre olika versioner. Dessa versioner bestod av olika kombinationer av relativt realistisk representation och stilisering i cartoon-stil, vilket innebar stilisering av textur eller form. Denna uppfattning undersöktes sedan främst ur barn och ungdomars perspektiv, genom enkäter baserade på främst slutna frågor och skalor.

Titel: Att förpacka ett prisExamination: 2012-04-21Ämne/kurs: Kandidatuppsats, Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hpFörfattare: Johan Ahlstrand & Patrik OlssonHandledare: Mikael GullikssonNyckelord: Förpackningsdesign, prispositioneringSyfte: Syftet är att undersöka tre specifika förpackningar och hur detre visuella elementen typografi, bild/illustration och formpåverkar konsumenternas prisuppfattning av produkten. Uppsatsen undersöker också om konsumenter som oftahandlar I ett specifikt produktsegment är bättre på att avgöraprispositioneringen på våra utvalda förpackningar änkonsumenter som sällan eller aldrig handlar frånproduktsegmentet.Metod: Detta är en kvantitativ undersökning, utförd med endatorstödd enkät.Teoretiska perspektiv: Studien använder sig av teorier från Marknadskommunikation med vikt på Strategisk Positionering samt Konsumentbeteende och Förpackningsdesign.Slutsats: Våra resultat visar att form i vår studie har varit det mestinflytelserika elementet när det gäller att påverkakonsumentens prisuppfattning. De visar också att konsumentersom sällan eller aldrig handlar från vårt valda produktsegment är praktiskt taget lika duktiga på att avgöra en produktsprispositionering baserat på förpackningsdesignen som dekonsumenter som handlar ofta..

Skogens biologiska mångfald hotas främst genom den påverkan som människan har på naturen. Skogsbruk och bekämpning av skogsbränder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mängden död ved minskar i skogen. Naturvårdsverket och länsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömålen med åtgärdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mångfalden. Många hotade arter har en dålig spridningsförmåga, därför krävs planering utifrån ett landskapsperspektiv där stora sammanhängande områden sätts av och restaureras.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om Kosovo har de ekonomiska och sociala förutsättningrna för att skapa en grogrund för ett demokratiskt styre. Som grund för uppsatsens teoretiska del ligger demokratiteoretikerna Robert D. Putnam och Robert A. Dahl tankar kring vad som krävs för att kunna skapa en väl fungerande demokrati. Maktstrukturen i Kosovo har varierat över tiden.

Denna uppsats handlar om genius loci. Utgångspunkten har varit en tes om att det är ett begrepp som vi landskapsarkitekter intuitivt förstår och påverkas av men skulle ha nytta av att konkretisera. Målet är att hitta fram till möjliga svar på dessa frågor:Hur kan landskapsarkitekten tolka begreppet genius loci?Hur kan landskapsarkitekten arbeta i praktiken för att finna en plats genius?Genom att undersöka begreppet genius loci utifrån både ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv hoppas jag kunna skapa en ökad förståelse för hur och varför vi landskapsarkitekter kan använda det. Genom studier av bland annat Christian Norberg-Schulz verk Genius loci: towards a phenomenology of architecture samt intervjuer och reflektioner över min egen praktik har jag kommit fram till att tesen stämmer.

Min essä handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete på förskolan ? hur man ska hantera barn och föräldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma när olika värden ställs mot varandra så som kollegornas olika synsätt på verksamheten och på lärande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som är praktiskt i situationen. Jag inleder essän med två berättelser om situationer från mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgångspunkt när jag reflekterar över dilemmat med hjälp av olika teorier.

Målsättningen med kursen management är enligt kursbeskrivningen att utveckla en helhetssyn på företag samt ledning och styrning av företag. Avsikten är att studenterna ska få insikt i managementaspekter genom praktiskt arbete och genom aktivt deltagande vid olika kursmoment. : - Ökad självinsikt ger större förståelse för det egna beteendet och för andra människors beteenden. Genom ökad självkännedom kan ledning och medarbetare bättre utnyttja ett företags resurser.- I arbetslivet är öppen kommunikation och väl fungerande feedback viktiga element för att hålla samman en organisation och team inom denna.- Motivation är en viktig drivkraft i allt arbete. Faktorer som påverkar motivation är exempelvis ansvar, förtroende och stöd samt rättvisa.- Uppställning av vision och mål är viktigt för att driva arbetet framåt i rätt riktning i en organisation eller i ett team.- Det är viktigt att ha en öppen dialog för att undvika konflikter.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.