Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet är känt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, särskilt dem med en lindrig funktionsnedsättning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, självkänsla och livskvalitet, liksom önskad hjälp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrån tematisk analys.

Studiens syfte är att kartlägga hur långt Vindora har kommit med infärgning på två utvalda skolor i den norra regionen.En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts. Totalt har fyra lärare på intervjuats två engelsklärare och två matematiklärare. En engelsklärare och en matematiklärare från varje ort har deltagit. Lärarna var i åldersspannet 29 till 38 år samt arbetat mellan ett och fyra år på sin respektive skola.Samtliga lärare utom en har gjort något moment med inriktning mot infärgning. Ingen  kärnämnes eller karaktärsämneslärare deltar i något större pågående infärgningsprojekt med regelbunden samplanering med karaktärsämneslärare.

Syftet med vårt arbete var att utveckla en egen mobbningsmodell som vänder sig till alla i grundskolan samt gymnasieskolan. Först i arbetet kommer bakgrunden som tar upp människans grundläggande behov samt styrdokument och lagar som styrker vårt arbete. Efter detta kommer en litteraturgranskning i ämnet mobbning. Fokusen ligger på förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete. I litteraturgranskningen har vi studerat olika forskares, psykologers och intresseorganisationers syn på mobbning och hur den ska förebyggas och stoppas.

Vår uppsats handlar om hur elevers olikheter kan vara en resurs i skolan. Vårt syfte är att undersöka elever i årskurs 3 och deras lärares syn på olikheter, mångfald och hur elevers olikheter enligt lärarna kan framstå som resurser. Vi ville veta om eleverna var medvetna om sina resurser, vilka resurserna är och på vilket sätt resurserna kan utveckla eleverna individuellt och i gruppen? Vi ville också ta reda på om elevernas lärare var medvetna om elevernas resurser och hur de använde sig av resurserna i undervisningen. Vi ville fokusera på Praktiska, sociala och teoretiska resurser.

Dagens elever rör sig i ett samhälle som ständigt undergår förändringar och utvecklas, och där Tv, filmer och tidningar och Internet spelar en betydade roll för elevernas liv både i och utanför skolan. Dessa förändringar gör att det kan vara av intresse för såväl elever som lärare, att vara införstådda med termen ett vidgat textbegrepp, och vad detta kan innehålla, men även hur det kan integreras i svenskämnet.Målet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers tankar om ett vidgat textbegrepp men även försöka ta reda på i vilken utsträckning eleverna möter detta i sin undervisning. Undersökningen baserades på en kvalititativ metod, i form av diskussioner utförda med tre olika gymnasieklasser. Grupperna utgjordes av elever från såväl studieförberedande som Praktiska program. Resultatet visar att ett vidgt textbgrepp inte kan anses vara förankrat hos eleverna, men att de finner det intressant och i större utsträckning aktivt skulle vilja arbeta med icketraditionella texter i sin svenskundervisning.

Människan har i alla tider avbildat naturen, något som även gäller inommönsterformgivning. I detta arbete kommer jag att jobba inom denna traditionoch samtidigt undersöka hur man kan skildra naturen med ett mer kritisktperspektiv. Ser naturen verkligen ut så som den skildras i mönster idag?Jag har formgivit kritiska mönster för tapeter som kommenterarmänniskans inverkan på naturen. Syftet är att via mönster uppmärksammaoch skapa eftertanke kring hur vi påverkar naturen och även ifrågasätta denidealiserade skildringen av naturen som är rådande inom mönsterformgivning.Critical design, dvs.

Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna.Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas?Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor.Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling".

Jag har i denna studie valt att titta på hur slöjdlärare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mån det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat på hur slöjdlärarna låtit eleverna planera och utvärdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har även försökt att se om slöjdämnet är integrerat med andra ämnen vilket i så fall skulle kunna öppna för en större variation i ämnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till ämnet och själv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlärare.

Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmåga att förbereda eleverna på det väntande arbetslivet och på den kravspecifikation arbetsmarknaden ställer på arbetssökande individer. Detta skapar frågor kring hur kreativitet, nytänkande och flexibel problemlösningsförmåga främjas inom skolan och i vilka lärandesituationer eleverna får möjlighet att träna på dem. Syftet med denna studie är att belysa bildämnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lärarintervjuer och elevenkäter visar resultatet att bildämnets instrumentella funktion värderas högt både av lärare och elever, men att de intrisikala värdena får större betoning och utrymme i den Praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella värdena kräver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella värdena till stor del är omedveten, implicit kunskap som i många lärandesituationer sker utan metakognition..

Uppsatsens syfte är dels att studera hur uppfattningen av begreppet hållbar utveckling i Enköpings kommun påverkar det Praktiska arbetet och dels huruvida definitionen av begreppet förändras beroende på vilken praktik som ska utföras i kommunen. Syftet har således varit att undersöka hur hållbar utveckling både konstitueras av och konstituerar social praktik. Den teoretiska utgångspunkten för att förstå detta sammanhang har varit den kritiska diskursanalysen. För att bilda mig en uppfattning om hur man inom Enköpings kommun definierar och jobbar med hållbar utveckling har jag utfört kvalitativa interjuver med tre av kommunens tjänstemän. Dessa intervjuer har utgjort mitt empirska material och grunden för min analys. I studien framkommer det att uppfattningar om hållbar utveckling både påverkar och påverkas av den praktik som bedrivs i Enköpings kommun. Dessutom har jag kunnat urskilja att den kommunalekonomiska diskursen verkar ha intagit en hegemonisk position i förhållande till diskursen om hållbar utveckling inom Enköpings kommun..

Det svenska landskapet har under det senaste århundradet förändrats. Detta har lett till att det finns en efterfrågan efter naturupplevelser och rekreationsområden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av värdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fått mer ansvar för natur- och kulturvård. Tidigare studier visar på att det behövs mer kunskap om den samhällsekonomiska potentialen som den tätortsnära skogen har för kommunerna. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tätortsnära skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda på hur kommuner i Västerbottens län hanterar den tätortsnära skogen i översiktlig planering och hur den Praktiska skötseln genomförs.

Sedan våren 2002 har det funnits distansutbildning som ett alternativ till den traditionella polisutbildningen. I vårt arbete har vi fått en inblick i hur distansutbildningen i Norrbotten fungerar och därmed också upptäckt skillnader mellan den och utbildningen vid Umeå universitet. Vi diskuterar även distansutbildningens fortsatta existens och ger förslag på förbättringar. Resultatet har vi fått fram genom längre intervjuer med elever på båda utbildningarna, samt med andra personer som är involverade i distansutbildningen. Vi har fått ta del av hur distanseleverna i Norrbotten jobbar och vi har insett att det krävs mycket av dem för att klara av utbildningen.

Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utläsa om de de Praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som leder till kunskapsflykt och vilka metoder svenska företag som är verksamma i Kina kan använda sig av för att öka organizational commitment. Metod: Uppsatsen har en abduktiv ansats och ett företagsekonomiskt perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer utförda med representanter för svenska företag som verkar i Kina samt en expertintervju. Vidare utgår studien från litteratur och vetenskapliga artiklar, framförallt inom teoriområdena organizational commitment och kultur. Resultat: Undersökningen resulterar i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

I vårt examensarbete har vi experimenterat medtraditionella hantverkstekniker i syfte att hitta nya sättatt använda oss av dem i inredningar och på möbler.Som tapetserare var vi intresserade av att utgå ifråndessa tekniker för att upptäcka nya sätt att skapaspännande strukturer i klädselarbetet på möbler.I den inledande delen går vi in på de frågor vi villundersöka samt vad som är målet med vårt arbete.Därefter följer huvuddelen där de Praktiska testernaredovisas. Här har vi praktiskt testat och arbetatutifrån ett stort antal tekniker för att se vilka som harpotential att användas för vårt syfte. Dessa har tillstörsta delen varit väl beprövade hantverksteknikersom vi har försökt förnya till exempel genom attanvända oss av andra material än vad som vanligtvisanvänds, ändra dimension eller enbart genom attsätta in tekniken i ett nytt sammanhang. I denavslutande delen beskriver vi utvecklingen ochresultatet av ett fåtal tekniker som vi arbetat vidaremed. Vi avslutar med en sammanfattning och enreflekterande diskussion.Det har varit en otroligt spännande och kreativprocess som har utmynnat i många intressanta idéeroch objekt..