Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur föreståndare i mellanstora församlingar inom Evangeliska Frikyrkan upplever rollfördelningen mellan sig själva och församlingens styrelse. Styrelsens arbetsgivaransvar samt rollfördelningens konsekvenser för föreståndarens arbetsmiljö ingår också i studiens syfte. Studien utgår från ett induktivt angreppssätt med halvstrukturerade intervjuer som genomförts på telefon med sex föreståndare i Sverige. Informanterna beskriver ledarskapet ur tre perspektiv: dels att styrelsen och föreståndaren leder församlingen tillsammans, dels att styrelsen är överordnad föreståndaren, men också att föreståndaren har ett stort mandat. Arbetsgivarrollen innebär i de flesta fall en delegering av uppgiften till en personalansvarig, med varierande resultat.

På senare år har kraven på företagens handlingar och värderingar ökat runt om i världen. För att kunna tillgodose omgivningens krav väljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnämns i en hållbarhetsredovisning som innehåller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens främsta skäl till varför de börjar hållbarhetsredovisa är att de vill legitimera sig med sina intressenter och på så vis skapa goda relationer till sin omgivning. Här anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser på hållbarhetsredovisning, är det ett sätt att värva investerare och marknadsföra bolaget eller är det en styrfunktion för att förbättra företaget och dess omgivning? I studien poängteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hållbarhetsredovisning jämfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa källor.

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har även undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhållandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fånga ledningens och anställdas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhållandet.Intervjuerna med de två cheferna och medarbetarna genomfördes på deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skäl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag använde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frågor. Nästan alla åtta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad lärare på två olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa är organiserade samt vilka frågor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stämmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lärarna är positivt inställda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhållandevis bra. Dock är uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Bakgrund: Varje år utexamineras cirka 4000 sjuksköterskor i Sverige. Nyutexaminerade sjuksköterskors ansvarsområde är omvårdnad och att som nyutexaminerad börja arbeta som sjuksköterska kan upplevas olika. Syftet: var att beskriva hur det upplevs att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och tolv vetenskapliga artiklar analyserades och beskrevs. Resultat: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det som utmanande, stressande, oroande och utvecklande men kände sig otillräckliga i sitt arbete som sjuksköterska.

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär.

Intradermaltest används för att identifiera sjukdomsorsakande allergener hos patienter allergiska mot ämnen i omgivningen (atopiker). Intradermaltest på häst utan sedering är väl beskriven i litteraturen. Sedering är dock ofta önskvärd för att underlätta det praktiska genomförandet av testet samt för att minska den stress som djuret utsätts för. Intradermala injektioner kan även antas orsaka ett visst obehag hos patienten, varför analgesi är önskvärt. Någon dokumentation avseende om premedicinering i form av sedering och analgesi påverkar testresultatet hos häst finns för närvarande inte publicerad.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet.

Inför genomförandet av det praktiska arbetet som består av åtta porträttfotografier, krävdes kunskap om hur dokumentära porträttbilder och porträttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. Utifrån den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av porträtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovärdigheten på bilderna skulle uppfattas beroende av genre. Därefter genomfördes en enkätundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvärderades och som resulterade i att frågeställningen besvarades. Frågeställningen löd på följande sätt.Vilka skillnader och likheter finns det då man fotograferar porträtt i den dokumentära genren gentemot reklambilder? Påverkas trovärdigheten i bilden beroende på vilken genre det är frågan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och främst skillnaderna mellan genrerna är bland annat bildernas format, retuschering, ljussättning, färg eller svartvita porträtt, porträttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har påverkat trovärdigheten i bilderna på olika sätt, beroende på genre..

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken.

Den verbala och icke verbala kommunikationen är viktiga delar i allt vårdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprätthållas.I dagens hälso- och sjukvård är det en strävan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vårdtiden blir kort och att det kan vara svårt att etablera en god vårdrelation.I mötet med svårt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats är att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede.Uppsatsen är en litteraturstudie, där kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första är personlig påverkan och det andra är samarbete och det tredje temat är resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstå i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras..

Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.

Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rådets förordning omtillämpning av internationella redovisningsstandarder, den så kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillämpas i noterade bolagskoncernredovisningar från och med 1 januari år 2005. Redovisning enligt IFRS innebär i stortatt tillgångar i större utsträckning skall värderas till verkligt värde istället föranskaffningsvärde, samt ökade krav på tilläggsupplysningar. Bolag som ingår i en koncern ärsjälvständiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillämpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem då det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige.