I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor.Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen..

Bakgrund: Vikten av hygienrutiner upptäcktes redan på 1800-talet.Vårdrelaterade infektioner är än idag ett stort problem. Syfte: Att belysa vilkafaktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner bland hälso- ochsjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvalitativa ochkvantitativa vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databasernaPubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av manifestinnehållsanalys.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Detta kandidatexamensarbete handlar om att gestalta och genomföra en uteservering vid Konstfacks huvudentré. Skolans lokaler ligger vid Telefonplan i Stockholm. Byggnaden som från början var ämnad åt tillverkning av telefonväxlar är ritad av Ture Wennerholm 1940. Sedan 2004 har Konstfack hyrt lokalerna med Vasakronan som fastighetsägare.Projektet har sitt ursprung i en tävling utlyst av skolledningen. Tävlingen gick ut på att rita utemöbler till det betongdäck som utgör skolans huvudentré.

Examensarbetets stora fokus baseras på hur en kvinnlig antagonist skapas både utifrånestetiska och praktiska premisser. För den estetiska och tekniska normen utgick jag ifrånspelet Devil May Cry 4 (Capcom, 2008). Utifrån spelets modeller kunde en studie genomföraspå enstaka karaktärer där de tekniska begränsningar och den estetiska utformningen kundefastställas. Först har jag skapat ett koncept som baseras på de estetiska valen, och utifrånstudien fick jag fram informationen där jag kunde med hjälp av 3d program som användsinom spelbranschen tag fram en egen karaktär, i det här fallet en kvinnlig antagonist.Jag har velat skapa en kvinnlig spelkaraktär utifrån konventioner som samtidigt utmanas. Denkvinnliga antagonisten baseras på estetiska val och teman som framhäver karaktärenspersonlighet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra till en bättre förståelse för anställdas upplevelser av Strategic Human Resource Management, och organisationens arbetsgivarvarumärke. Studien genomförs på en organisation inom den offentliga sektorn. Metoden för datainsamling för denna studie är dokument samt semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultatet visar på att medarbetarnas upplevelser gällande de strategiska aktiviteterna kopplade till HR är positiva samt att de bidrar till organisationens attraktionskraft som arbetsgivare. Teoretiska implikationer för denna studie är att den visar på anställdas upplevelser kring strategiska aktiviteter samt deras upplevelser kring kopplingarna mellan SHRM och organisationens attraktionskraft som arbetsgivare.

Rapporten avser att undersöka vilka olika lösningar det finns att tillgå då Windows Vista skall rullas ut till ett antal klientdatorer. Information om de olika produkterna presenteras samt praktiska laborationer med resultat. Slutligen görs en bedömning av vilken produkt eller lösning som lämpar sig bäst för ett litet företag med få klienter respektive ett stort företag med många klienter. Slutsatsen innehåller våra rekommendationer för hur utrullningen bör ske. Arbetet resulterade i att vi kunde utefter våra laborationer fatta beslutet att Ghost Solution Suite passar bäst för ett mindre företag medan Microsofts lösningar lämpar sig mer när företagen kommer upp i många klienter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares syn på gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning på gymnasiets estetiska program. Vi använde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lärare från fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lärarna till största delen var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översätta ett företags identitet till en grafisk identitet såg ut och vad som krävdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades på litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen såg ut.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur några verksamma sfi-lärare och elever ser på språkutvecklingens svårigheter och möjligheter inom sfi. Därtill att undersöka åtta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svårigheterna inom sfi. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lärare och åtta sfi-elever på tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de får för konsekvenser i det dagliga arbetet gällande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat påvisar att både lärarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som påverkar elevernas språkutveckling och att det förekommer skillnader gällande hur effektivt de olika eleverna har förutsättningar utvecklas. Analysen pekar på att lärarna har svårt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och även har svårigheter med att finna en avvägning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra på de nationella slutproven..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta klientcentrerat inom slutenvården. Totalt intervjuades tio arbetsterapeuter verksamma inom slutenvården i Norrbottens och Västernorrlands läns landsting. Datainsamlingen genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med ostrukturerade intervjufrågor. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Vikten av klientens delaktighet i rehabiliteringen, Att bestämma eller att erbjuda interventioner i den inledande rehabiliteringsfasen samt Anhöriga och vårdpersonal både ett hinder och en resurs.? Resultatet visade att det enligt arbetsterapeuternas erfarenheter var en självklarhet att utgå ifrån ett klientcentrerat arbetssätt i det praktiska arbetet.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollärare anser att jämställdhet och genuspedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollärarna upplevde att de uppnår jämställdhetsmålen i Läroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi även ta reda på vem som sågs som ansvarig för fortbildning inom dessa områden. För att ta reda på förskollärarnas åsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollärarexamen och var yrkesverksamma på olika förskolor i Mellansverige.

I denna uppsats har vi undersökt vilken problematik som är förenad med fenomenet och begreppet obsolescens. Ett antagande som utgjort en utgångspunkt för undersökningen är att det saknas identifierade och allmänt accepterade principer för hur och varför obsolescens inträder. Detta antagande har visat sig stämma, varför ett ytterligare syfte med uppsatsen har varit att undersöka om det är möjligt att åtminstone antyda generella indikatorer på obsolescens. Metoden har primärt varit att utifrån de olika rättskällorna analysera begreppet obsolescens, varefter en precisering till betydelse och funktion har genomförts. Därefter har obsolescensens inverkan på rättssystemet undersökts i avsikt att klarlägga huruvida bristen på principer utgör ett problem på olika nivåer i rättssystemet.

På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna.