Syfte:Syftet var att utvärdera ambulanspersonalens erfarenheter, upplevelser och åsikter om vårdprogrammet med Netcell Nasal Pack vid prehospitala näsblödningar, samt undersöka vilka förbättringsmöjligheter som kunde finnas gällande vårdprogrammet.Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, där semi-strukturerade intervjuer utfördes med sex ambulanssjuksköterskor.Resultat: Som helhet uppfattades vårdprogrammet som positivt och goda resultat hade uppnåtts vid användningen av detta. Den största vinsten ansågs vara att kunna vårda patienten i hemmet med den nasala tamponaden. Tamponadens form ansågs grov och hård av ambulanspersonalen. Flera sjuksköterskor uttryckte oro inför användningen, men upplevde att det gick bättre än förväntat. Mer Praktisk utbildning önskas av majoriteten.

Under de senare åren har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gäller koppling hjärna ? inlärning. Tidigare ansågs intelligens vara något bestämt och oföränderligt, men nu hävdar neurologerna att människan själv sätter gränsen för sin intelligens. Alla människor har förmågan att förbättra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör främst två väsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla är unika och har olika sätt att inhämta information, dels att det är avgörande om människan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte.

In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool.I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities.I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights.

Att vara handledare idag är en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det läggs mer ansvar än tidigare på de handledande sjuksköterskorna när det gäller studentens kliniska utbildning. Brist på tid för att handleda studenten, har varit och är fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lärares sätt att se på klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillämpning. Litteraturstudien består av 16 artiklar som analyserades utifrån studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning.

In this essay I follow the traditions of the continental didactics and use phenomenology and hermeneutics to examine how I, as a Special Educational Needs teacher, can develop my skills in making teachers adopt a more inclusive approach. The teachers and I have often got different agendas; I seek to change the teaching in order to fit the students, whereas the teachers wish for me to help the students manage the prevailing teaching practice. Traditionally this has been a task for the remedial teachers. In Sweden there is a difference, however a lack of clarity formally as well as practically, in the definition of these two professions, which indeed makes my assignment ever so challenging. One of the tools I have often applied is to plan and teach together with the teachers, to function as a role model.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse.

Syftet med detta arbete är att studera utomhusundervisning inom biologiämnet i grundskolans senare år. Arbetet syftar även till att fastställa Ekobussens roll i utomhusundervisningen. Frågeställningarna lyder som följande:?Vilken inställning har lärare till utomhusundervisning inom biologi??Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning??Vad får elever ut av utomhusundervisning??Hur använder sig lärare av Ekobussen och vilken inställning har de till den?För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning med lärare och elever samt djupintervjuer av tre lärare.Resultatet i undersökningen visar att både lärare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiämnet inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Orsaker till detta är bland annat osäkerhet hos lärare, brist på bra exkursionsplatser i närområdet samt att det är schematekniskt svårt att få tid att komma ut.Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi är att eleverna anser sig koppla teoretisk och Praktisk kunskap samman samt att många sinnen stimuleras vilket underlättar inlärningen..

Tanken bakom det här arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan är att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lärare att använda närmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-ämnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hänvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. Både hur den ser ut idag och hur den såg ut förr.

Syftet med denna undersökning är att finna en möjlig förklaring till hur det teoretiska området angående corporate social responsibility har utvecklats i ett tidsperspektiv. Uppsatsen undersöker hur definitionen av CSR växt fram och vad definition har påverkats utav. Det andra som studerades var hur ämnet CSR har växt fram. Ser CSR likadant ut idag som det gjorde för femtio år sedan eller hur har det utvecklats?För att göra denna studie, används följande metod.

Bakgrund: Abort är en känslomässigt laddad fråga som väcker starka känslor världen över. Frågan om abort är ofta fylld med etiska och moraliska värderingar och ställningstaganden för alla som är inblandade. För att en god och säker vård samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgår en abort är det viktigt att vårdpersonalen handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt.Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgår en abort.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte.Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vårdpersonal i västländer till stor del var positiva till abort. Vårdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde på kvinnornas orsaker till abort och hur långt in i graviditeten kvinnorna var då de genomgick en abort.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i Praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

SammanfattningDetta arbete handlar om lärares bedömningsarbete i grundskolans år 1 t.o.m. 3 och går även igenom betydelsen av begreppet kunskap. Frågan om vad som är kunskap är svår att besvara, mycket på grund utav att svaret ständigt har förändrats genom historien. Vad kunskap innebär skiftar beroende på omständigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap så innebär detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingå. Förutom att lärarna ska veta vad kunskap är och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna.Syftet med studien är att belysa yrkesverksamma lärares förståelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av Praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning.

Moderna företag måste vara flexibla för att kunna möta morgondagens förändringar. Denna uppsats visar hur strategiska beslutsprocesser kan förklaras genom att se till förfaranden som föregår beslut. Förklaringen ses mot hur beslutsfattaren uppfattar och använder information för att göra värderingar. Den empiriska studien gjordes hos LKAB vid ett skede när beslut skulle fattas om byggandet av ett nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna. Detta beslut har legat till grund för den empiriska undersökningen som kom att behandla faktorer som föregick just detta beslut.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna Praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling.