Education as an interventionto prevent foot ulcer in adult witg diabetes mellitus.

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans läroplaner från 1962 till 2011. Syftet är att granska betoningar, skillnader och likheter ur två aspekter, demokratiuppdraget som innehåll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhällelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan också beskrivas som utbildning för och i demokrati och är diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och utgår från den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebär en granskning av vald data, läroplaner för grundskolan från 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inläst bakgrund, teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning i ämnet.

Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ?måste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck.  Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.

Syftet med det här examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönområden. Målet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sådan medborgarsamverkan kan gå till. Analysen av och erfarenheterna från kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lärde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönområden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjälp av väl genomtänkta underhållsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönområden som någonting mer än bara skötsel och underhåll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter både i planering och underhåll, alltså att gestalta genom att förvalta.

I denna studie undersöks följderna av en revisionsrapport kring det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad. I rapporten, som är från 2009, ger stadens revisorer rekommendationer för hur arbetet med att följa upp ungdomar 16-19 år kan effektiviseras. Revisorerna anser bland annat att kommunstyrelsen bör utarbeta ett förslag till kommunfullmäktige om hur innebörden av det kommunala uppföljningsansvaret kan förtydligas. Revisorerna påpekar vidare att det finns behov av att utveckla samverkansformer mellan olika aktörer för att ungdomarna ska kunna erbjudas mer än enbart utbildning. Detta är vad ungdomarna i dagsläget erbjuds, genom Gymnasieslussen, men ingen söker aktivt upp de individer som tackar nej till utbildning eller inte nås.Studiens resultat visar att kommunstyrelsen inte följt revisorernas rekommendation om att ge fullmäktige underlag för ett förtydligande.

Ett hot mot informationssäkerheten i datorbaserade system kan vara att användarna har ett lågt säkerhetsmedvetande. För att kunna upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande i informationssäkerhet så krävs det kunskap. Det är viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- säkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina användare i informationssäkerhet så att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som är nödvändiga för att upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nå sitt mål med den säkerhetspolicy och utbildning i informationssäkerhet som ges till de anställda.

För att uppnå jämlik hälsa för alla är arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan når en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hälsofrämjande arbete genom Bankhälsan Friskvård, som i sin tur använder hälsoombud på bankkontoren. Vårt syfte med studien var att studera Swedbanks hälsofrämjande arbete genom hälsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp självförmåga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhåller sig alla till arbetsplatsen och har använts för att sätta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgångspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lärande och det salutogena perspektivet.

Syftet i detta examensarbete var att finna förändringar i ungdomars val i Östersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrån samhällets och skolans förändring under denna period. Vad som påverkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förändringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag är väl medvetna om sitt livslånga lärande, de väljer utifrån sig själva. Från början har ungdomarnas val inför gymnasiet påverkats utifrån vilken samhällsklass de kommit ifrån och resultatet har då blivit det klassiska mönstret, de ungdomar från de högre samhällsklasserna väljer högre utbildning medan ungdomar från de lägre samhällsklasserna väljer den kortare varianten av utbildning.

Systemintegration är ett omfattande ämne som innehåller en uppsjö av begrepp och teorier, Enterprise Application Integration (EAI) är den avgränsning som genomförts inom detta område och fokuserar på en mer praktisk synvinkel av systemintegration. Vidare har det även avgränsats till en designers syn på EAI. Med dessa avgränsningar har en induktiv studie genomförts av tre framstående organisationer som är verksamma inom systemintegration. Genom att genomföra intervjuer med personer som dagligen arbetar med EAI identifierades 17 faktorer. Dessa faktorer analyserades och jämfördes med befintlig teori inom området för ERP och EAI.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

En homogen och gemensam polisutbildning i Eu-anda? Är det så vi vill se polisen i framtiden? Gränserna inom Europa suddas ut mer och mer och likheterna mellan länderna blir större. Hur lika/olika är polisväsendet och polisutbildningen i olika länder i Europa? I den här undersökningen har jag studerat skillnader och likheter mellan Sverige och Holland i det avseendet. Intervjuer med holländska poliser har legat till grund för den jämförelse jag har gjort.

Denna rapport beskriver det arbete vi gjorde hos Ninetech i Karlstad. Målet med vårtarbete var att skapa en applikation som hämtar information rörande resultat av automatiskabyggen i pågående projekt. Sammanställningen av olika projekt skulle visas löpande. Vårtarbete kan beskrivas som två delar, en praktisk och en teoretisk del. Den praktiska delenbestod av att skapa en applikation som visar status på de olika projekt som Ninetech förtillfället arbetar med.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och läkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohälsa stöter på fördomar i samhället som även kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekräftat att det råder en negativ syn på psykisk ohälsa i samhället. Det finns få studier som omfattar både vårdpersonalens och patienternas perspektiv i detta ämne. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors, läkares, läkarstudenters och undersköterskors syn på psykisk ohälsa samt hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta.

Ämnesdidaktiken kräver kunnande i både ämne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundläggande didaktiska frågorna. Varför skall man lära sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vägval ställs filosofiläraren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för ämnet filosofi? Hur väljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i ämnet?Syftet med denna uppsats ärdiskutera de didaktiska frågorna i filosofiämnet utifrån ?Hur-frågan?.genomföra arbetsformer inom det problembaserade lärandet under ämnesblocket ?Etiska frågor?.analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till ämnet förändras inom det problembaserade lärandet..