Sök:

Sökresultat:

1201 Uppsatser om Praktisk tillämpning - Sida 30 av 81

Bortom schablonen : En kvinnohistorisk analys om lÀraren i hem- och konsumentkunskap

Denna studie utgÄr frÄn en poststrukturalistisk teori med feministiskperspektiv och har som syfte att förstÄ och se olika kontexts betydelse för subjektets skapande för lÀraren i grundskoleÀmnet hem- och konsumentkunskap (förkortning HK) Genom reflexiva intervjuer med verksamma HK-lÀrare och med en poststrukturalistisk analys studeras hur lÀrarnas upplevelser och erfarenheter kan relateras dels till schablonbilden och dels till hur den genom samtida och historiska texter kan förstÄs.Studien behandlar en existerande bild eller en schablon om hur lÀraren i hem och konsumentkunskap, förvÀntas vara och agera. En bild som beskriver en prÀktig, lite gnÀllig och petig kvinna, en praktisk person som lÀgger sig i det mesta och dessutom Àr nÄgot fyrkantig. I studien framkom att HK-lÀraren kÀnner till schablonens existens men kÀnner varken igen sig eller kollegor genom den.Med en poststrukturalistisk teori om subjektivisering, identitetsskapande och individuella förhÄllningssÀtt diskuteras i studien i vilka olika kontext HK-lÀraren lÀrsig att vara. Med andra ord diskuteras i studien pÄ vilka olika historiska och samtida sociala arenor som HK-lÀrarens subjektivitet Àr konstruerad..

Prehospitalt omhÀndertagande vid nÀsblödningar : en utvÀrdering av ambulanssjukvÄrdens vÄrdprogram i Uppsala lÀn

Syfte:Syftet var att utvÀrdera ambulanspersonalens erfarenheter, upplevelser och Äsikter om vÄrdprogrammet med Netcell Nasal Pack vid prehospitala nÀsblödningar, samt undersöka vilka förbÀttringsmöjligheter som kunde finnas gÀllande vÄrdprogrammet.Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, dÀr semi-strukturerade intervjuer utfördes med sex ambulanssjuksköterskor.Resultat: Som helhet uppfattades vÄrdprogrammet som positivt och goda resultat hade uppnÄtts vid anvÀndningen av detta. Den största vinsten ansÄgs vara att kunna vÄrda patienten i hemmet med den nasala tamponaden. Tamponadens form ansÄgs grov och hÄrd av ambulanspersonalen. Flera sjuksköterskor uttryckte oro inför anvÀndningen, men upplevde att det gick bÀttre Àn förvÀntat. Mer praktisk utbildning önskas av majoriteten.

Barn vill "hjÀrna" lÀra! En studie om inlÀrningsstilar.

Under de senare Ären har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gÀller koppling hjÀrna ? inlÀrning. Tidigare ansÄgs intelligens vara nÄgot bestÀmt och oförÀnderligt, men nu hÀvdar neurologerna att mÀnniskan sjÀlv sÀtter grÀnsen för sin intelligens. Alla mÀnniskor har förmÄgan att förbÀttra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör frÀmst tvÄ vÀsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla Àr unika och har olika sÀtt att inhÀmta information, dels att det Àr avgörande om mÀnniskan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte.

Om utmaning i förskolan : Hur Àr man rÀttvis och inkluderande som pedagog?

In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool.I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities.I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights.

Klinisk studenthandledning - en komplex och tidskrÀvande uppgift

Att vara handledare idag Àr en naturlig del för sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Det lÀggs mer ansvar Àn tidigare pÄ de handledande sjuksköterskorna nÀr det gÀller studentens kliniska utbildning. Brist pÄ tid för att handleda studenten, har varit och Àr fortfarande ett dilemma i klinisk studenthandledning. Syftet med litteraturstudien var att belysa handledare, studenter och lÀrares sÀtt att se pÄ klinisk studenthandledning samt om tid fanns för tillÀmpning. Litteraturstudien bestÄr av 16 artiklar som analyserades utifrÄn studiens syfte, vilket resulterade i tre kategorier som skildrar de inblandade parternas upplevelse av klinisk studenthandledning.

De tÀnker inte pÄ att det Àr matte : Utomusmatematik i Ärskurs 1-3

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik Àr ett begrepp som syftar pÄ den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, dÀr kroppen och föremÄlen i miljön blir lÀromedel. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor med hjÀlp av enkÀter till 20 lÀrare i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrÄgade lÀrarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i nÄgon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrÄgade lÀrarna ser fler möjligheter Àn begrÀnsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges Àr att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna fÄr möjlighet att lÀra pÄ mÄnga olika sÀtt, till exempel genom rörelse.

Specialpedagogens vardag : vision och verklighet

In this essay I follow the traditions of the continental didactics and use phenomenology and hermeneutics to examine how I, as a Special Educational Needs teacher, can develop my skills in making teachers adopt a more inclusive approach. The teachers and I have often got different agendas; I seek to change the teaching in order to fit the students, whereas the teachers wish for me to help the students manage the prevailing teaching practice. Traditionally this has been a task for the remedial teachers. In Sweden there is a difference, however a lack of clarity formally as well as practically, in the definition of these two professions, which indeed makes my assignment ever so challenging. One of the tools I have often applied is to plan and teach together with the teachers, to function as a role model.

Biologiundervisning utomhus : En studie av utomhusundervisningen inom biologiÀmnet i grundskolans senare Är.

Syftet med detta arbete Àr att studera utomhusundervisning inom biologiÀmnet i grundskolans senare Är. Arbetet syftar Àven till att faststÀlla Ekobussens roll i utomhusundervisningen. FrÄgestÀllningarna lyder som följande:?Vilken instÀllning har lÀrare till utomhusundervisning inom biologi??Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning??Vad fÄr elever ut av utomhusundervisning??Hur anvÀnder sig lÀrare av Ekobussen och vilken instÀllning har de till den?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en enkÀtundersökning med lÀrare och elever samt djupintervjuer av tre lÀrare.Resultatet i undersökningen visar att bÄde lÀrare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiÀmnet inte bedrivs i tillrÀcklig utstrÀckning. Orsaker till detta Àr bland annat osÀkerhet hos lÀrare, brist pÄ bra exkursionsplatser i nÀromrÄdet samt att det Àr schematekniskt svÄrt att fÄ tid att komma ut.Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi Àr att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att mÄnga sinnen stimuleras vilket underlÀttar inlÀrningen..

Lokalhistoria : en praktisk möjlighet.

Tanken bakom det hÀr arbetet har varit att plocka fram lokalhistoria som undervisningsmetod. Min önskan Àr att jag genom detta arbete ska kunna inspirera andra lÀrare att anvÀnda nÀrmiljön i undervisningen. Alla kursplanerna för de fyra SO-Àmnena talar för undervisning i lokalhistoria. Det finns tydligt formulerade hÀnvisningar om att eleverna ska vara förtrogna med sin hembygd. BÄde hur den ser ut idag och hur den sÄg ut förr.

Företags sociala ansvar: En genomgÄng av forskningsomrÄdet

Syftet med denna undersökning Àr att finna en möjlig förklaring till hur det teoretiska omrÄdet angÄende corporate social responsibility har utvecklats i ett tidsperspektiv. Uppsatsen undersöker hur definitionen av CSR vÀxt fram och vad definition har pÄverkats utav. Det andra som studerades var hur Àmnet CSR har vÀxt fram. Ser CSR likadant ut idag som det gjorde för femtio Är sedan eller hur har det utvecklats?För att göra denna studie, anvÀnds följande metod.

Betydelsen av vÄrdpersonalens attityder vid abort

Bakgrund: Abort Àr en kÀnslomÀssigt laddad frÄga som vÀcker starka kÀnslor vÀrlden över. FrÄgan om abort Àr ofta fylld med etiska och moraliska vÀrderingar och stÀllningstaganden för alla som Àr inblandade. För att en god och sÀker vÄrd samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgÄr en abort Àr det viktigt att vÄrdpersonalen handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt.Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgÄr en abort.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte.Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vÄrdpersonal i vÀstlÀnder till stor del var positiva till abort. VÄrdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde pÄ kvinnornas orsaker till abort och hur lÄngt in i graviditeten kvinnorna var dÄ de genomgick en abort.

LĂ€rares yrkesetik. : En litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Hur vet du vad jag kan? : En intervjustudie om kunskapsbedömning med sex lÀrare för grundskolans Är 1-3

SammanfattningDetta arbete handlar om lÀrares bedömningsarbete i grundskolans Är 1 t.o.m. 3 och gÄr Àven igenom betydelsen av begreppet kunskap. FrÄgan om vad som Àr kunskap Àr svÄr att besvara, mycket pÄ grund utav att svaret stÀndigt har förÀndrats genom historien. Vad kunskap innebÀr skiftar beroende pÄ omstÀndigheterna och med kunskapsbegreppets innebörd som grund för bedömningen av kunskap sÄ innebÀr detta att det har kommit att utvecklas ett flertal metoder och teorier för hur denna bedömning ska göras och vad som ska ingÄ. Förutom att lÀrarna ska veta vad kunskap Àr och vilken kunskap som ska bedömas hos eleverna ska de dessutom ha kunskap om hur denna kunskap bildas för att kunna planera sin undervisning utefter bedömningarna.Syftet med studien Àr att belysa yrkesverksamma lÀrares förstÄelse för kunskapsbegreppet samt hur de gör i sin bedömning av elevers kunskaper.

Kulturskolans information i förhÄllande till elevunderlag och elevrekrytering

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

UtvÀrdering av strategiskt beslutsfattande

Moderna företag mÄste vara flexibla för att kunna möta morgondagens förÀndringar. Denna uppsats visar hur strategiska beslutsprocesser kan förklaras genom att se till förfaranden som föregÄr beslut. Förklaringen ses mot hur beslutsfattaren uppfattar och anvÀnder information för att göra vÀrderingar. Den empiriska studien gjordes hos LKAB vid ett skede nÀr beslut skulle fattas om byggandet av ett nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna. Detta beslut har legat till grund för den empiriska undersökningen som kom att behandla faktorer som föregick just detta beslut.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->