This report reflects an examination work performed for Getrag All Wheel Drive AB during the spring of 2005. Among the companies range of products there exists some concern regarding the amount of clamping force and friction on bolted joints caused by the assembly torque.The aim of this project has been to determine if there is a simple way in which to identify and then practically apply testing methods for clamping force and friction through utilization of existing testing equipment.Three separate methods of clamping force and friction determination have been tested in rear drive unit, RDU, at a 30 Nm assembly torque. A fourth and final method, screw elongation with ultrasound, has been used as reference. The methods are:?Torque-Tension test.?Screw elongation with micrometer.?Joint stiffness test.?Screw elongation with ultra sound for reference.The results from tests can be viewed in table below.MethodTorque-TensionMicrometerCs=318 kN/mm Assembled with torque wrenchMicrometerCs=318 kN/mm Assembled on lineUltra-soundCS=311 kN/mm Ultra- soundCS=318 kN/mm Joint stiffnessTheoreticalClamping force-21,8 kN17,6 kN17,3 kN17,6 kN17,1 kN17,3 kNFriction-0,110,1470,1530,1470,1520,149.

I Sverige har medellivslÀngden ökat under det senaste seklet. Detta stÀller krav pÄ en anpassning i samhÀllet för att tillgodose den Àldre populationens behov. SÀllskapsdjurs goda effekter pÄ hÀlsan började uppmÀrksammas inom vÄrden pÄ 1700-talet. Idag anvÀnds djur i vÄrden frÀmst inom Àldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvÄrdnadsansvar ligger i att förebygga hÀlsorisker och tillvarata det friska hos varje individ.

En studie av förestÀllningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. FrÄgestÀllningen besvaras med hjÀlp av en innehÄllslig idéanalys bestÄende av tvÄ analysfrÄgor med en rad följdfrÄgor. Den första analysfrÄgan söker hur det gudomliga förstÄs hos de olika teologerna, följdfrÄgorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrÄgan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrÄgorna söker om relationen Àr intern eller extern, om det Àr en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om mÀnniskan har nÄgot sÀrskilt ansvar inför det gudomliga. .

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion Àr i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I lÀroplanen Lpfö -98 stÄr det att barn ska fÄ möjlighet till att vara kreativa pÄ olika sÀtt, vilket Àven innebÀr genom att fÄ konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta sÄ mycket pengar och man behöver inte sÄ stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger Àr det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med vÀcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna pÄ en förskolas utegÄrd. Genom att barn fÄr möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan anvÀnda större material som Tragton(1996) menar Àr bra för barn som vÀxer, detta kan kopplas till strÀvansmÄl som finns i lÀroplanen som sÀger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmÄga..

Syftet med studien var att undersöka och beskriva förskolepedagogernas uppfattningar om genusarbete i förskolan. Ett ytterligare syfte var att genom studien undersöka vilken betydelse specialpedagogikens handledarskap har för utvecklingen. Mina frÄgestÀllningar var: Har förskolan genusperspektiv pÄ sin verksamhet? Hur yttrar sig genusmedvetenheten? Vilka sÀtt anvÀnder man för att observera ur ett genusperspektiv? Kan specialpedagogikens handledarskap anvÀndas för att höja genusmedvetenheten? För att göra detta, valde jag en kvalitativ forskningsmetod genom halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Sammanfattningsvis visade mina data att det inte fanns sÄ mycket riktat genusarbete, men att pedagogerna menade att lÀrmiljön var betydelsefull.

Kunskapsintensiva tjÀnstebolags viktigaste resurs Àr medarbetarnas kunnande. Det Àr i mÄngtoch mycket företagets produkt och det Àr av stor vikt att organisationens ledarskap och kulturgrundar sig i den tanken. Att lÄta medarbetarnas kunskap utvecklas och överföras mellanvarandra Àr en konkurrensfördel som dessa bolag beror av. Mitt fallföretag Àr ettkunskapsföretag vars produkt beror av rÄdgivarnas kunskap, dÀrför Àr det av stor vikt att devistas i en miljö som prÀglas av lÀrande. Min uppsats syftar till att identifiera hur kunskapöverförs och vilka faktorer som möjliggör detta.Den litteratur jag anvÀnder mig av behandlar hur organisationer kan verka för att möjliggörakunskapsöverföring och för att praktisk erfarenhetsbaserad kunskap ska spridas.

Forskning har visat att företags ekonomifunktioner de senaste Ären genomgÄtt en förÀndring, frÄn att tidigare arbetat med klassiska ekonomi-relaterade uppgifter till att bli mer involverade i företagens strategiarbete och beslutsprocesser. Syftet med studien var att förklara hur lÄngt chefen för ekonomifunktionen, CFOn, har kommit i sin rollutveckling mot strategiskt affÀrspartnerskap i Sverige, samt vilka organisatoriska förutsÀttningar och personliga karaktÀrsdrag som CFOs sjÀlva anser Àr viktiga för att uppnÄ ett framgÄngsrikt strategiskt affÀrspartnerskap. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀndes ett ramverk kring management accountants (MAs), dÄ en jÀmförelse av akademisk forskning av MAs och praktisk forskning av CFOn, indikerar stora likheter mellan dessa roller. Studien genomfördes i form av en kvalitativ studie av fem CFOs för stora, svenska företag. Det framkom att CFOerna i undersökningen har kommit lÄngt i utvecklingen av sin strategiska roll, samt att de personliga karaktÀrsdragen och organisatoriska förutsÀttningarna liknar de som studerats för MAs, med nÄgra viktiga skillnader..

Denna uppsats syftar till att studera nÄgra fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn pÄ sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens intrÀde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fÄtt fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhÄllande till litteraturen. VÄrt resultat visar pÄ att vÄra respondenter Àr medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker pÄ att lÀraren inte klarar sig utan fritidspedagogen dÄ grupperna blir allt större.

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Dokumentation av en TÀvlingsprocess - JÞssingfjords Stenbrottsmuseum Avsikten med detta examensarbete var att utföra en tidsbegrÀnsad tÀvling och samtidigt dokumentera arbetsprocessen. NÀr tÀvlingsförslaget var fÀrdigstÀllt analyserades processen och resultatet. En strategi för hur projektet skulle arbetas vidareformulerades sedan.MÄlet var att hitta en personlig dokumentationsform som skulle ge en bra översikt av arbetet och som förhoppningsvis ocksÄ skulle kunna anvÀndas för att hitta eventuella svagheter eller negativa mönster i den egna arbetsprocessen.Vid slutgenomgÄngen ska projektet beskrivas genom processen tillsammans med de reflektioner jag och mina handledare har haft under projektets gÄng.Programval:Jag valde att anvÀnda programmet frÄn en tÀvling som var aktuell nÀr examensarbetet började. TÀvlingen var ett stenbrottsmuseum i södra Norge. Initiativtagare var Dalarne rÄdet och programmet .

Syfte: Syftet Àr att pÄ Liseberg undersöka chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrÄn ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning dÀr 70 stycken enkÀter skickades via mail till samtliga chefer pÄ Liseberg, för bearbetning av data anvÀndes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön Àr god. De ger uttryck för att ha gott stöd frÄn sina chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva instÀllning uttrycker majoriteten av cheferna att de fÄtt fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsomrÄden. Flertalet av cheferna uppger att man ofta eller nÀstan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivÄn bland Lisebergs chefer Àr betydligt lÀgre Àn i jÀmförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y stÀller krav pÄ kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrÄgar Àr envÀgs- eller tvÄvÀgskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav pÄ kommunikation Àr nÄgonting som efterfrÄgas av medarbetarna i Generation Y nÀr det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgÄngspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som anvÀnts för insamling av empirisk data har varit enkÀtundersökning och personlig intervju, vilka frÀmst utgÄtt ifrÄn medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvÄvÀgskommunikation med sin chef, bÄde nÀr det gÀller det dagliga arbetet och nÀr det gÀller organisationens lÄngsiktiga arbete..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns byteskostnader pÄ den svenska bankmarknaden. Shy (2002) har utvecklat en metod för att estimera byteskostnader pÄ olika marknader. Shys modell kommer att anvÀndas för att estimera byteskostnaderna pÄ den svenska bankmarknaden. Resultatet visar att storbankerna, överlag, har högre priser och högre byteskostnader Àn nischbankerna. Resultatet Àr rimligt eftersom storbankerna erbjuder ett större produktsortiment och större möjlighet till personlig service, vilket borde innebÀra högre priser för deras kunder.

ÅlderspensionĂ€rerna kommer att öka kraftigt under de kommande Ă„ren. För arbetsgivare Ă€r det betydelsefullt att planera och vara medvetna om att kunskapen och erfarenheten som framtida pensionĂ€rer besitter kommer att försvinna om de inte tillvaratas, dĂ€r ett tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt kan vara kunskapsöverföring. Undersökningens syfte var hur framtida pensionĂ€rer upplever tillvaratagandet av deras kunskap och erfarenheter och hur det pĂ„verkade deras framtidsinstĂ€llning. Fem framtida pensionĂ€rer och en personalansvarig intervjuades. Datamaterialet analyserades genom induktiv tematisk analys.