Den hÀr uppsatsen gÄr teoretiskt och praktiskt igenom IPv6 för att skapa en förstÄelse för det nya protokollet. Uppsatsen beskriver utöver den teoretiska genomgÄngen av protokollet Àven det praktiska arbete som ligger bakom implementationen som Àr tÀnkt att kunna ge sÄvÀl privatpersoner som mindre organisationer tillgÄng till en sÀker IPv6 lösning Àven om Internetleverantören endast kan erbjuda IPv4. Arbetet Àr gjort pÄ eget initiativ dÄ behovet av kunskap kring IPv6 vÀxer lavinartat och dÄ privatpersoner troligen kommer att vara bland de sista som erbjuds IPv6 direkt frÄn sin Internetleverantör..

Uppsatsen handlar om den subjektivt upplevda tyngden i musik. Avsikten med arbetet har varit att hÀrleda ljudets fysiska egenskaper ur upplevelsen av tyngd och rörelse, och pÄ det viset klargöra samband, vilka kan underlÀtta för förstÄelse och omsÀttning av kunskaperna i en praktisk mixningssituation. Detta har undersökts genom en sammanstÀllning av litteratur, genom vilken kunskap om perception, psykoakustik och teknik har ordnats. Intentionen var att knyta samman perceptionsteori och psykoakustik med ljudteknik, för att följa fenomenet frÄn upplevelse till teknisk pÄverkan. Av resultaten framkommer att tonhöjd och tonstyrka Àr avgörande för tyngdupplevelsen, och att de i nÄgon mÄn kan pÄverkas med samtliga processorer som behandlas i arbetet..

Den internationella studentrörligheten har de senaste femton Ären ökat i snabb takt. Omfattningen av utlÀndska studerande som lÀser vid svensk högre utbildning pÄ grundlÀggande nivÄ har tredubblats sedan mitten av nittiotalet och svenska universitet och högskolor förbereder sig pÄ ytterligare ökning av inresande studenter. I takt med att svenska universitet och högskolor börjat erbjuda kurser pÄ engelska har ocksÄ Sverige som studieland blivit mer attraktivt. Att kurser kan erbjudas pÄ ett internationellt gÄngbart sprÄk har gjort Sverige konkurrenskraftigt pÄ en vÀxande marknad. Detta i kombination med enklare ansökningsförfaranden har gjort att utlÀndska studenters ansökningar till svenska utbildningar ökat med nÀstan 500 % frÄn ht-07 till ht-08.

Klassrummen bestÄr idag av elever frÄn olika kulturer och med olika religiösa bakgrunder. Eftersom alla elever har olika relationer till religion Àr det ocksÄ svÄrt, för de lÀrare som undervisar i religionskunskap, att ge en rÀttvis bild av nÄgons religion. Vid de tillfÀllena Àr det viktigt att vara tydlig med att religion bÄde Àr nÄgot individuellt men ocksÄ nÄgot kollektivt, samtidigt som det inte bör ges en stereotypiserande beskrivning av en religion eller dess utövare. Vid stereotypisering Àr det dessutom vanligt att sambanden mellan kultur och religion inte framgÄr och det finns alltid en ökad risk för diskriminering. Flera forskare hÀvdar att religion bör förklaras genom olika kÀrnor eller dimensioner, istÀllet för genom den traditionella sekvenseringen uppkomst, historia, texter, mÀnniskosyn, och sÄ vidare. Religionsvetaren Ninian Smart ansÄg att religion kan definieras utifrÄn sju olika dimensioner och i denna uppsats undersöks det vilka representationer som görs av den praktisk och rituella dimensionen i kristendom- och islamkapitlen i tvÄ lÀroböcker.

Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR anvÀnds av företagen för att positionera sig och stÀrka sin image.Vad konsumenter har för syn pÄ CSR inom e-handeln och vad detta har för pÄverkan pÄ företags arbete kring Àmnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfrÄga formulerats:Vad prÀglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

Butikskommunikation och personlig försÀljning Àr idag tvÄ faktorer som Àr viktiga för att en butik ska fungera pÄ ett bra sÀtt, framförallt dÄ det gÀller att förmedla sortimentet och nÄ ut till kunderna. Som lÀsare av denna uppsats kommer ni att fÄ lÀsa om hur butikskommunikationen och den personliga försÀljningen skiljer sig i butiker som sÀljer hög- respektive lÄgengagemangsprodukter. Ni kommer att fÄ se hur engagemanget hos kunden faktiskt skiljer sig dÄ de ska köpa en lÄgengagemangsprodukt eller högengagemangsprodukt.Uppsatsens undersökning bygger pÄ intervjuer med tvÄ butikschefer frÄn butiker som sÀljer lÄgengagemangsprodukter och tvÄ butikschefer frÄn butiker som sÀljer högengagemangsprodukter. Vi har intervjuat dessa för att fÄ reda pÄ hur de faktiskt jobba med just butikskommunikationen och den personliga försÀljningen i butikerna. För att fÄ en klarare bild pÄ hur de faktiskt jobbar med dessa faktorer sÄ har vi Àven intervjuat butikernas respektive huvudkontor, av dessa har vi fÄtt fram ytterligare information om hur de jobbar med butikskommunikationen.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

VarumÀrken Àr idag viktiga för att sticka ut pÄ marknader som kÀnnetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumÀrken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumÀrke för att differentiera sig frÄn andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin anvÀnds personliga varumÀrken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvÀnda sociala nÀtverk kan artister kommunicera sina personliga varumÀrken i en ny kanal.Med sociala nÀtverk kan man ta del av kÀnda artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nÀtverk, Àr idagbristfÀllig.

I vÄrt examensarbete fördjupar vi oss i orsakerna till studieavhopp frÄn studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare tittar vi pÄ studenternas upplevelse av misslyckande och personlig utveckling i samband med studieavhoppet bÄde retrospektivt och idag. Idén till detta arbete vÀcktes dÄ mÄnga av vÄra studiekamrater successivt hoppade av utbildningen. Eftersom orsaker till studieavhopp pÄ högskolan Àr ett outforskat Àmne i Sverige bestÀmde vi oss för att forska vidare inom omrÄdet. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som valde att inte fullfölja sina studier. VÄrt underlag till intervjuerna baserades pÄ 23 enkÀtsvar frÄn tre Ärskullar.

I jÀmförelsen mellan förslagets samt kyrkohandbokens nattvardsböner har flera olika typer av Gudsbilder framkommit. Undersökningsresultaten har visat pÄ maskulina, feminina samt könsneutrala Gudsbilder. De maskulina Gudbilderna innefattar dels bilder som bygger pÄ en maskulin metafor som Herre eller Fader och dels bilder som har grammatiskt maskulin form t ex evige. Dessa Gudsbilder Àr otvetydigt maskulina. Det förekommer Àven tvetydigt maskulina Gudsbilder d v s bilder dÀr maskuliniteten kan diskuteras.

Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Byggsektorn stÄr för en stor del av de emissioner som pÄverkar klimatet negativt. Byggmaterial baserade pÄ trÀ pÄverkar den globala miljön mindre negativt jÀmfört med alternativa byggmaterial som betong. TrÀhusindustrin kan dÀrför anses ta ett miljömÀssigt ansvar eftersom deras produkter har en lÀgre klimatpÄverkan, vilket bidrar till att minska byggsektorns totala miljöpÄverkan. Informationen om trÀbyggandets klimatfördelar behöver ocksÄ kommuniceras för att skapa möjligheter för kunden att göra miljömedvetna val vid köp av hus. Idag tenderar trÀhusindustrin att marknadsföra kostnadseffektiva fördelar i större utstrÀckning Àn miljömÀssiga sÄdana.

Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen pÄ gymnasiet. NÀr Àmnet historia motiveras i historiedidaktiken Àr identitet och historiemedvetande nyckelord. DÄ individers lokala identitet Àr mycket viktiga bör ocksÄ det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgÄ frÄn en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria pÄ kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion pÄ teoretisk nivÄ om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men ocksÄ en praktisk kartlÀggning över lokalhistoriskt intressanta ingÄngar i en kommun som Olofström..