Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

Som titeln berĂ€ttar handlar den hĂ€r rapporten om modersmĂ„lets roll. Det huvudsakliga syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka förskollĂ€rarnas, modersmĂ„lslĂ€rarnas och förĂ€ldrarnas uppfattningar om modersmĂ„lets betydelse för andrasprĂ„kslĂ€rande och barns personliga utveckling. Åtta personer har deltagit i studien som bygger pĂ„ en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet visar att respondenterna Ă€r eniga om att ett vĂ€lutvecklat modersmĂ„l gynnar andrasprĂ„kslĂ€randet. De gav Ă€ven en bild av att vara vĂ€letablerad i bĂ„de modersmĂ„l och svenska sprĂ„ket som stĂ€rker varandra och stĂ€rker barnet.

Syftet med studien Àr att visa att personer med medfödd dövblindhet Àr beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska fÄ möjlighet att sjÀlva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten pÄ att det beror pÄ vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen..

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

VÄrt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det Àr att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar pÄ ett boende i en mindre kommun. Vidare pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna pÄverkades kÀnslomÀssigt, sÄvÀl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville Àven visa pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna hanterade att de pÄverkades av sitt arbete..

Syftet med den ha?r studien a?r att bryta ner och beskriva processen om hur man skaparolika typer av ljud pa? en synthesizer. Underlaget fo?r studien har varit bo?cker, videor och praktiskt erfarenhet.Fo?r att fa? praktisk erfarenhet har jag arbetat med att go?ra soundalikes av sammanlagt fyra popla?tar. La?tarna representerar fyra olika decennier och inneha?ller typiska syntljud fo?r sin tid.Resultatet mynnade ut i en mall da?r det beskrivs hur man med fem steg kommer fram till na?stan vilket ljud som helst. .

Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och lÀkemedel m.fl. Àr bland funktionshindrade vuxna som Àr bistÄndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet Àr att kartlÀgga vilka handlingsmöjligheter som finns nÀr personalen vill hjÀlpa eller fÄr hjÀlp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingÄtt 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 Àr enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 Àr enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.

Bakgrund: PÄ senare tid har arbete fÄtt en stor betydelse för individer och Àr mer Àn enbart ett försörjningsmedel. Arbetsterapeuten har en central roll för rehabilitering inom psykiatrin eftersom aktivitetsförmÄga Àr avgörande för att en individ ska klara av ett arbete. Arbetsinriktad rehabilitering utgÄr ifrÄn olika modeller med mÄl att frÀmja individens funktioner som krÀvs för att arbeta. Det har gjorts fÄ studier som beskrivit individers upplevelser av arbetsinriktad rehabilitering.Syfte: Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den arbetsinriktade rehabiliteringen för individer med psykiska funktionshinder utifrÄn deltagares upplevelser och uppfattningar.Metod: En deskriptiv systematisk litteraturstudie genomfördes med sökning i olika databaser och manuell sökning till ett underlag pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras under 11 olika teman av betydelser som deltagarna beskrev: Avlönat arbete, Delaktighet, HjÀlpsam arbetsroll, Samhörighet, Normalisering, Personlig utveckling, Nya rutiner, Aktivitet, HÀlsa, Betydelsen av stöd, Arbetshinder.Slutsats: Mestadels positiva betydelser av arbetsinriktad rehabilitering kunde ses i resultatet. Betydelse av delaktighet, ökad livskvalité, personlig utveckling och arbetets potential att skapa en strukturerad vardag lyftes fram i resultatet.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie Ă€r en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen pĂ„ Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 Ă„r. Ungdomarna ger sin syn pĂ„ tillvaron i förhĂ„llande till sig sjĂ€lva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns.FrĂ„gestĂ€llningarHur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna? Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter? Är unga tillfredstĂ€llda med fritidsutbudet och vad som prioriteras? Finns förutsĂ€ttningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen?MetodUndersökningen Ă€r baserad pĂ„ kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika Ă„rskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lĂ„ng tid. Intervjuerna har sedan sammanstĂ€llts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det ungdomskulturer.ResultatResultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar ocksĂ„ helt olika utryck i byn som prĂ€glas av nĂ€ra vĂ€nskap, nĂ€rheten till natur och snöskoterkultur.

Abstrakt Denna studie Àr ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i omrÄden som riskerar att drabbas av översvÀmningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gÀllande osÀkerheten kring hur mycket havsnivÄn stiger och hur kommunerna ska förhÄlla sig till det i sin planering. UtifrÄn en fallstudie av tvÄ svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och ÄtgÀrder för att hanterar den osÀkerhet kring stigande havsnivÄer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras tvÄ planeringstjÀnstemÀns syn pÄ den egna kommunens hantering av översvÀmningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frÄgan.

There has been a sharp increase in high-technology surveillance. Surveillance is almost alwaysproposed as a complete response on a wide variety of safety issues. At the same time, there has beenan increase in criminal activity online. There is therefore a considerable interest in using Internetfiltering to regulate the behavior of individuals on the Internet. In recent years, many countries havechosen to restrict content on the Internet, where child-abusive material is the content that moststates currently block access to.

Detta arbete utgÄr ifrÄn den diskussion som förts i det svenska samhÀllet vad gÀller förskollÀrarnas ansvar som synliggjorts i den reviderade lÀroplanen samt införandet av lÀrarlegitimation.Arbetet syftar pÄ att förstÄ, genom kvalitativa intervjuer, vad fyra verksamma pedagoger inom förskolan har för tankar omkring arbetets huvudfrÄgor: Samarbete, ledarskap och ansvar, erfarenhet och praktisk kunskap samt teoretisk kunskap. Vidare finns viss historik omkring förskolan och förskollÀrarens bakgrund. MÄlet med denna undersökning Àr att lyfta upp frÄgan om samverkan mellan praktisk kunskap och teoretisk kunskap och diskutera samarbetet mellan yrkesgrupperna samt stÀrka betydelsen av att inneha bÄda dessa kunskaper.I resultatdelen Àmnas de fyra intervjuade pedagogernas Äsikter framföras och sedan diskuteras i förhÄllande till begreppen och tidigare forskning. Samtliga pedagoger Àr och har varit aktiva i förskolan under minst fem Är.Genom studien har resultatet pekat allt tydligare pÄ att de tvÄ förskollÀrarna och de tvÄ barnskötarna har olika syn pÄ de olika arbetsrollerna. Sammanfattningsvis menar jag att förskollÀrarna verkar tycka att ansvar och ledarskap till viss del Àr deras uppgifter men att arbetslaget, innefattande bÄde förskollÀrare och barnskötare, bör samarbeta och man kan ana att de inte vill ta hela ansvaret sjÀlva.

En bra vÄrdsituation bygger pÄ en fungerande relation mellan patient och behandlare. GrundlÀggande för en bra relation Àr att kommunikationen fungerar. Kommunikation handlar dels om det verbala uttrycket, men Àven om kroppssprÄk. I samtalen med barn och förÀldrar mÄste vÄrdgivaren kunna möta bÄde kÀnslomÀssiga behov och behovet av kunskap. Syftet med arbetet Àr att beskriva hur god kommunikation beskrivs i litteraturen, hur den skapas i tandvÄrden samt hur kommunikationen sker pÄ Tandborsten Hermodsdal. Arbetet bygger pÄ en inspelad personlig intervju och information inhÀmtad frÄn lÀroböcker och vetenskapliga artiklar. LÀroböcker som anvÀndes handlar om kommunikation i vÄrden. Artiklarna Àr hÀmtade frÄn PubMed och Artikelsök och handlar om olika samtals- och kommunikationsmetoder. Resultatet visade bl.a. att den mest effektiva kommunikationen i en arbetsgrupp sker i smÄpratets form.

För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.