Sökresultat:
1170 Uppsatser om Praktisk hjälp - Sida 57 av 78
Bild som kommunikation : En studie av lÀrares intentioner och elevers uppfattningar utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt
Som blivande ÀmneslÀrare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera pÄ begreppet bildkommunikation, dÄ detta begrepp har en central roll i bildÀmnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lÀrare samt elever har för syn pÄ bildkommunikation. Vi har Àven undersökt vad lÀrarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation Àr. Det har gjorts i form av en kvalitativ undersökning dÀr metoden för undersökningen har varit intervjuer. TvÄ bildlÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever frÄn varje skola har medverkat i gruppintervjuer.
Hem- och konsumentkunskapslÀrares epistemologiska grunder för bedömning i praktisk matlagning
I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.
En doktorands önskemÄl, preferenser och framtidsförvÀntningar : - ett behandlingsprogram för lÀkemedelsindustrin i kampen om framtida arbetskraft
Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning pÄkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemÄl, preferenser ochframtidsförvÀntningar- ett behandlingsprogram förlÀkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:LÀkemedelsindustrin genomgÄr en förÀndring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att sÀkra konkurrensfördelar Àr det viktigt för företagen att sÀkerstÀlla sin forskning, vilken bygger till största delen pÄ kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal pÄ en komplex arbetsmarknad Àr det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och dÀrmed attrahera de allra bÀsta forskarna.Syfte:VÄr uppdragsgivare inom lÀkemedelsindustrin önskar fÄ en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nÄ samt attrahera forskarstudenter. PoÀngen med arbetet Àr sÄledes att kartlÀgga denna grupps preferenser, mÄl samt tillvÀgagÄngssÀtt inför yrkeslivet. Vi Àmnar utifrÄn denna analys ge förslag pÄ hur vÄr uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.VÄr förhoppning Àr att resultatet kan komma till praktisk anvÀndning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnÄ syftet valde vi ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer av doktorander.
LÀrarstudenters syn pÄ kunskap inom Àmnet idrott och hÀlsa : en utbildningssociologisk studie av ett skolÀmne
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för synen pÄ kunskap inom Àmnet idrott och hÀlsa genom att undersöka lÀrarstudenters uppfattningar av centrala kunskapsomrÄden och vÀrden inom Àmnet. Vidare analyseras kunskapssynen inom Àmnet idrott och hÀlsa ur ett utbildningssociologiskt perspektiv synen pÄ kunskap diskuteras i relation till olika kunskapsbegrepp.MetodMed en fenomenografisk forskningsmetod undersöktes vilka uppfattningar lÀrarstudenter i Àmnet idrott och hÀlsa har av centrala kunskapsomrÄden och vÀrden inom Àmnet. Data samlades in genom intervjuer med fem studenter som befann sig tidigt i lÀrarutbildningen och som valdes ut efter en enkÀtundersökning. Intervjuerna analyserades med mÄlet att urskilja variationen av uppfattningar av dels Àmnets centrala kunskapsomrÄden, dels Àmnets vÀrden. De identifierade uppfattningarna har legat till grund för en utbildningssociologisk analys av den kunskapssyn som framtrÀder.ResultatDe identifierade uppfattningarna av Àmnets centrala kunskapsomrÄden var hÀlsa, rörelsekompetens, idrottskunskap, friluftsliv samt personlig och social kompetens.
Att undervisa och ge stöd till patienter med stomi : en litteraturöversikt
BakgrundVid inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit, Crohns sjukdom och kolorektal cancer kan det bli aktuellt att patienten fÄr en stomi. För den drabbade individen kan ofta en stomioperation leda till förÀndrad kroppsuppfattning och negativ instÀllning till sitt utseende. BÄde det psykiska och det fysiska vÀlbefinnandet pÄverkas av att ha stomi. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att göra patienten trygg och ge en bra vÄrdkvalitet. Syfte Syftet var att beskriva hur undervisning och stöd bÀst kan ges av sjuksköterskan till patienter i samband med stomioperation utifrÄn patientens perspektiv. Metod För att besvara syftet valdes en litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes via databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed, bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien. Resultat Resultatet frÄn artiklarna sammanstÀlldes och presenterades i tre teman: Patientens upplevelse av stöd vid stomioperation, patientutbildningar vid stomioperation samt Sjuksköterskans roll i stomiutbildning.
Systemmetaforik : SprÄk och metafor som verktyg i systemarkitektens praktik
En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.
GrÀnssnittets betydelse i frÀmjandet av kognitiv bearbetning : En undersökning om praktisk utnyttjande av designprinciper i skapandet av webbgrÀnssnitt
MÄnga webbgrÀnssnitt idag misslyckas med att möta anvÀndarnas behov och blir dÀrför bristfÀlliga gÀllande anvÀndarvÀnligheten. Detta leder till att anvÀndarna begÄr stora misstag och anstrÀnger sig vid anvÀndningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett grÀnssnitt spelar en stor roll i hur anvÀndarna förstÄr sig pÄ och tolkar ett grÀnssnitt dÄ de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till anvÀndarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och anvÀndbarhet i ett grÀnssnitt underlÀttar anvÀndarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.
MÀns vÄld mot kvinnor ? ett socialsekreterarperspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att analysera socialsekreterares förestÀllningar kring mÀns vÄld mot kvinnor, vÄldsutsatta kvinnor och kring stöd och hjÀlp till vÄldsutsatta kvinnor. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ halvstrukturerade forskningsintervjuer med sex socialsekreterare, verksamma inom fyra olika socialkontor inom en kommun. Socialsekreterarna arbetar inom följande omrÄden inom socialtjÀnsten: vuxengrupp, barn och ungdom, mottagningsgrupp, ekonomiskt bistÄnd och barn och familj. De mest framtrÀdande resultaten i undersökningen Àr att informanterna ser till olika faktorer och orsaker för att förklara och förstÄ mÀns vÄld mot kvinnor, förklaringar som kan kopplas till ett antal olika teoretiska perspektiv sÄ som individinriktat perspektiv, vanmaktsperspektiv, kulturellt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv, feministiskt perspektiv samt ekologiskt perspektiv. GenomgÄende Àr att de flesta informanter utgÄr ifrÄn förklaringar som kan knytas till mer Àn ett teoretiskt perspektiv.
TrÀd i hÄrdgjorda ytor : hur kan situationen optimeras för trÀd planterade i hÄrdgjorda miljöer?
TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst.
TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.
Storbankernas kreditprocess efter finansiella kriser : En undersökning av ÄtgÀrderna som gjorts i storbankernas kreditprocesser efter en finanskris
Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster Àr den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris dÄ ÄterbetalningsförmÄgan hos kredittagare försÀmras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser Àr ett Äterkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att se vilka ÄtgÀrder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt Àven se hur tidigare gjorda ÄtgÀrder stod sig under den senaste krisen. VÄr ambition med uppsatsen Àr att de resultat vi fÄr fram ska kunna anvÀndas av bankerna i kreditprocessen sÄ att de pÄverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gÀllande storbankernas pÄverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jÀmförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det Àr de ÄtgÀrder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 Ären gÄtt frÄn en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som stÀller högre och strÀngare krav pÄ kredittagarna. För att fÄ kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandlÀggare för att pÄ bÀsta sÀtt kunna förmedla den rÄdande situationen pÄ ett korrekt och snabbt sÀtt..
Java Teknologi för mobila enheter
Denna utredning har gjorts för att genomlysa en teknik som gÄr under namnet JavaTM 2 Micro Edition (J2METM). VÄrt mÄl var att grundligt belysa tekniken och tanken bakom J2ME samt att visa pÄ för- respektive nackdelar med tekniken avseende prestanda och sÀkerhet. Ett annat mÄl med utredningen var att visa pÄ praktisk anvÀndbarhet av Java i mobiltelefoner och konsekvenser pÄ den mobila infrastrukturen. J2ME Àr en plattform skapad för att tillmötesgÄ behoven frÄn den snabbt vÀxande marknaden av produkter som försetts med processorkraft. Dessa datoriserade enheter Àr mindre Àn traditionella bordsdatorer och har dÀrmed en annan typ av fysiska begrÀnsningar i form av t.ex.
Den muntliga kommunikationens betydelse : - en studie i mÄlsprÄksanvÀndning i Àmnena engelska och spanska
Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av hur fyra lÀrare verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet arbetar och förhÄller sig till mÄlsprÄksanvÀndningen i Àmnena engelska och spanska. Intentionen Àr att utifrÄn tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om sprÄkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna och deras sprÄkundervisning.Den metod som valts för att besvara studiens syfte Àr dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes dÀr samtliga lÀrare fick berÀtta om vilken uppfattning de har angÄende den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i sprÄkundervisningen, sprÄkundervisningens innehÄll samt betoningen av den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i styrdokumenten.Resultatet av vÄr undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgÄr Àven en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala pÄ mÄlsprÄket har stor betydelse för samtliga lÀrare och Àr nÄgot alla fyra lÀrare strÀvar efter att förverkliga i sin undervisning.
Landstinget i VÀrmlands balanserade styrkort : FrÄn beslut till praktisk tillÀmpning
Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.
Landstinget i VÀrmlands balanserade styrkort : FrÄn beslut till praktisk tillÀmpning
Det balanserade styrkortet Àr ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlÀtta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens lÄngsiktiga mÄl. Ledningen för Landstinget i VÀrmland beslutade Är 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början pÄ landstingsnivÄ och sedan vidare ner till lÀnsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivÄ. VÄrdcentralen Rud Àr en av Landstinget i VÀrmlands verksamheter pÄ enhetsnivÄ och tillhör lÀnsverksamheten allmÀnmedicin. Hösten Är 2005 blev det aktuellt för vÄrdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort.Studiens syfte Àr att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillÀmpas i organisationen Landstinget i VÀrmland samt en av dess enheter, VÄrdcentralen Rud.
Den lojala resenÀren : en studie om varumÀrkeslojalitet inom resebranschen
I denna uppsats har vi undersökt charterresenĂ€rers köpbeslutsprocess vid val av researrangör om de reser som: KompisgĂ€ng, Yngre Par, Barnfamilj, eller Ăldre Par. I förlĂ€ngningen syftar detta till uppsatsens egentliga mĂ„l, nĂ€mligen att undersöka om dessa fyra olika typer av grupper Ă€r varumĂ€rkeslojala eller inte med avseende pĂ„ researrangör samt vad detta beror pĂ„. För att uppnĂ„ uppsatsens syfte har vi genomfört kvalitativa undersökningar. Totalt har vi genomfört 12 fokusgrupper ĂĄ 5 personer med de fyra olika kundgrupperna och tre semi-strukturerade intervjuer med representanter frĂ„n Sveriges fyra största researrangörer. Barnfamiljer visade sig frĂ€mst prioritera kvalitĂ© samt var den mest lojala kundgruppen.