Sökresultat:
1170 Uppsatser om Praktisk bćgutslagning - Sida 54 av 78
Kommunikation som ett hjÀlpmedel för att reducera barriÀrer i innovationsprocessen: en fallstudie av fem innovativa företag i LuleÄ
Innovationer Àr nÄgot som Àr svÄrt för företag och organisationer att lyckas med. Detta beror frÀmst pÄ fem olika barriÀrer som kan hindra företag att utveckla sina idéer till en praktisk innovation och lyckad lansering. För att delvis kunna lösa dessa barriÀrer tyder det pÄ att kommunikation kan vara ett nödvÀndigt hjÀlpmedel för att fÄ en lyckad innovationsprocess. Det finns vidare forskning som visar pÄ att ?ingen kommunikation? kan vara ett hinder för en innovationsprocess inom ett företag.
Utveckling av webbtjÀnst för BISRapportgenerator pÄ Banverket
Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr enproducent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationenÄtkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data.VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för attöka tillgÀngligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevantaför jÀrnvÀgsnÀtet.
Varför Web 2.0? : Modell fo?r praktisk utveckling av organisationers kommunikation, na?tverkande och samarbete
Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.
Fr?n abstrakt begrepp till konkret vardag. Erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder
Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.
Fusion - med sÀrskild inriktning pÄ avdragsbegrÀnsningar för kvarstÄende underskott
En fusion innebÀr att ett företag övertar ett annat företags tillgÄngar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som Àr i behov av att gÄ samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnÄ synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterÀttsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterÀtt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestÀmmelserna kring fusioner Àr att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsÀtta vidare fast i en annan regi.
Energibalans för biogas pÄ mjölkgÄrd : högkvalitetsvall till mjölkkor och lÄgkvalitetsvall till biogas
Den studerade hypotetiska gÄrden ligger i Uppland och producerar mjölk med en besÀttning pÄ 240 kor och lika mÄnga djur av alla Äldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmÄl odlas delvis pÄ gÄrden och delvis pÄ mark som erhÄlls av grannar mot ersÀttning. Att tilldela korrekta vÀrden pÄ ersÀttningen Àr avgörande för ekonomiska berÀkningar.Att anvÀnda en foderstat bestÄende av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha Äkermark utöver gÄrdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lÀmplig vÀxtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt anvÀndas för att odla biomassa till det hÀr systemet varvid skörden pÄ de 300 ha kan sÀljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott pÄ biprodukter sÄsom ensilage, gödsel och halm, nÀrmare bestÀmt ca 8 ton TS per dag.
En studie om evakuering frÄn tÄg : Identifiering av problem- och förbÀttringsomrÄden
Studien Àr genomförd inom ramen för ett forskningsprojekt med titeln ?Evakuering frÄn tÄg ? MTO-perspektiv, erfarenhetsÄterföring och riskidentifiering?, som genomförts pÄ uppdrag av Banverket. Inom projektet har en datainsamling genomförts hos olika svenska jÀrnvÀgsföretag frÄn september 2005 till juli 2008. Dessa data har sammanstÀllts och analyserats, och redovisas i denna rapport.Syftet har varit att identifiera och analysera problem- och förbÀttringsomrÄden genom att samla in data frÄn ett stort antal genomförda evakueringar och frÄn olika datakÀllor. Materialet syftar dÀrmed till att ge underlag för jÀrnvÀgsföretag och trafikledning för att förbÀttra hanteringen av evakueringar, sÄvÀl nÀr det gÀller sÀkerhet, som personalens arbetssituation och omhÀndertagande av resenÀrer.FrÄgestÀllningarna har berört kommunikation, information, resenÀrers behov av hjÀlp, utrustning och hjÀlpmedel, rutiner, personalens utbildning och trÀning samt hur ombordpersonalen och resenÀrerna har upplevt evakueringssituationen.Den huvudsakliga datainsamlingen har bestÄtt av enkÀtdata frÄn ombordpersonal och resenÀrer.
Lust att lÀra och eget ansvar : arbetet med en skoltidning pÄ en Freinetskola
Denna uppsats försöker beskriva vilka synsÀtt och didaktiska mÄl som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna Àr det material som gett substans Är arbetet.Syftet var att fÄ mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och ocksÄ fÄ mer kunskap om hur man tÀnker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. SjÀlva inriktningen med Freinet har fÄtt mej att fundera pÄ hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnÀra tillsammans med mycket IT och med att lÄta eleverna fÄ mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som frÀmst hÀmtats ur boken Estetiska LÀrprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij stÄr för, men Àven den levande debatt som sker pÄ internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jÀmförande perspektiv mellan dels de tvÄ pedagogernas svar i relation till de mÄl som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket vÀl gÄr att förena med de nationella mÄlen. Det stora antalet reformer de senaste Ären har ocksÄ inverkat negativt pÄ pedagogernas syn pÄ dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.ForskningsfrÄgan handlar om hur det önskvÀrda lÀrandet ser ut frÄn pedagogers perspektiv och frÄn samhÀllets? Det handlar om hur lÀrare kan öka individens förmÄga att engagera sig, att vara kreativ pÄ ett meningsfullt sÀtt, hur lÀrprocesser kan utformas utifrÄn att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lÀrare och elev.
Planering som möjlighet för social hÄllbarhet? : En fallstudie om Malmö stad och hur social hÄllbarhet tillÀmpas i fysisk planering
Detta arbete behandlar hur synen pÄ vad social hÄllbarhet Àr och vad det uttrycks innefatta, men Àven hur begreppet anvÀnds i praktiken. Detta görs med utgÄngspunkt i en teoretisk diskussion om vad hÄllbarhetsbegreppet Àr, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta prÀglar dess anvÀndning och kraft. Liknande redogörelse görs dÀrefter angÄende begreppet social hÄllbarhet. För att fÄ svar pÄ vad begreppet social hÄllbarhet betyder och innebÀr i en planeringskontext studeras dÀrefter rÄdande forskning som lÀnkar samman den fysiska planeringen med social hÄllbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jÀmförelse med hur begreppet anvÀnds i en praktisk planeringskontext.
Alla varor som gÄr att göra ekologiska ska vara ekologiska - En studie av hur elever i Äk 4 resonerar i konstruerade situationer kring hÄllbar utveckling
Denna studie berör begreppet hÄllbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlÀgga hur tolv elever i Ärskurs fyra resonerar kring hÄllbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang pÄ. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssÀtt och dÄ frÀmst John Deweys transaktionella perspektiv pÄ meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av tvÄ olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebÀr sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfÀllen dÄ meningsskapande sker i möten.
Vikten av uppvÀrmning före fysikt arbete
Malmö Högskola VÄrterminen 2009
LĂ€rarutbildningen SĂ€l III:2
Sammanfattning
Vikten av uppvÀrmning före fysiskt arbete
MÄlet med mitt examensarbete var bland annat att göra en undersökning hur det rent praktisk fungerar pÄ byggarbetsplatser med morgonuppvÀrmning före fysiskt arbete. Jag ville ta reda pÄ om morgonuppvÀrmning Àr ett bra verktyg för byggfolket som kan bidra till att klarar ett lÀngre arbetsliv i byggbranschen Àn tidigare. De kunskaper jag inhÀmtat under mitt arbete hoppas jag ska motivera byggeleverna att tillÀgna sig morgonuppvÀrmning i sitt arbetsliv i byggbranschen.
För att nÄ mitt mÄl med undersökningen sÄ gjorde jag sammanlagt sex stycken intervjuer pÄ byggarbetsplatser, sedan hade jag Àven gruppsamtal med byggnadsarbetarna om morgonuppvÀrmning pÄ deras arbetsplats. Jag gjorde ocksÄ fyra telefonintervjuer med personer frÄn olika byggföretag som delvis var insatt i Àmnet morgonuppvÀrmning. HÀmtade in information frÄn skrifter och publikationer dÀr man uttalar sig om hÀlsosamt levnadssÀtt i allmÀnhet samt rörelsesÀtt som gör kroppen gott.
Ekonomistyrning för ett hÄllbart företagande och ett hÄllbart samhÀlle -En studie om hur hÄllbarhet ur miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter kan implementeras i en organisation som ett enda paket
BakgrundHÄllbarhet har blivit en alltmer central frÄga i större företag vilket lett till att allt fleransvarskrav stÀlls pÄ företags hÄllbarhetsarbete. Tidigare har stort fokus legat pÄ den externahÄllbarhetsredovisningen och det finns mÄnga utarbetade standarder inom det omrÄdet.DÀremot har det interna arbetet inte kommit lika lÄngt, alltsÄ hur man med hjÀlp av strategieroch mÄl ska kunna möta de hÄllbarhetskrav och ansvar som finns hos företag och i samhÀllet.Syfte och frÄgestÀllningDenna studie kommer att beröra företag och deras hÄllbarhetsarbete samt SKF och undersökerhur SKF kan implementera hÄllbarhet i en teoretisk ekonomistyrningsmodell och lÄtahÄllbarhet bli en del av strategin och den operativa verksamheten. Studien visar hur man fÄrihop teoretisk och praktisk hÄllbarhet i en organisation.VÄra specifika frÄgestÀllningar Àr:1. Hur kan man bryta ner strategiska hÄllbarhetsprioriteringar i operativa ochverksamhetsnÀra mÄl och aktiviteter? Hur inkluderas hÄllbarhetsarbete i verkligpraxis?2.
Kunskap om demokrati : en textanalys av lÀroböcker i samhÀllskunskap
Skolan har ett demokratiuppdrag sÄvÀl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning frÄn Skolverket visade det sig att elever frÄn praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. VÄr studie syftade till att undersöka hur demokrati framstÀlls och problematiseras i fyra samhÀllskunskapslÀroböckers demokratiavsnitt dÀr tvÄ anvÀnds pÄ praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt tvÄ som anvÀnds pÄ teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).LÀroböckerna i denna studie Àr exempel pÄ brukstexter som har bÄde en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrÄn den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhÀllet. Till undersökningen valde vi att tillÀmpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati lÀroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.
Den auktoriserade redovisningskonsultens standard : En studie om Rekos mÄlsÀttning att standardisera och uppfylla förvÀntningar
I takt med att samhÀllet förÀndras utförs standardiseringar som krÀvs för att utveckla landet och upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen Àr en av mÄnga branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta Àr att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare Ären. Ett steg i utvecklingen för tjÀnsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjÀnster, Reko, som gemensamt utfÀrdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebÀr att man som auktoriserad redovisningskonsult mÄste följa Reko och pÄ sÄ sÀtt försÀkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.
Fusion - med sÀrskild inriktning pÄ avdragsbegrÀnsningar för kvarstÄende underskott
En fusion innebÀr att ett företag övertar ett annat företags tillgÄngar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som Àr i behov av att gÄ samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnÄ synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterÀttsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterÀtt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner.
Grundtanken bakom inkomstskattebestÀmmelserna kring fusioner Àr att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsÀtta vidare fast i en annan regi.