Normativa studier om ledarskap är begränsade när det kommer till utövandet av ledarskap. Denna uppsats undersöker vad en ledare i offentlig förvaltning gör i praktiken och inriktar sig på vad själva utövandet av ledarskap kan bestå utav. I studien deltar två kommunchefer som studeras på nära håll i deras vardagliga arbete genom observationer, intervjuer och samtal. Ur materialet konstrueras två idealtyper, Praktikern och visionären, som ett sätt att förstå utövandet av ledarskap. Praktikern ägnar sig åt konkret problemlösning medan visionären ägnar sig åt utvecklingsarbete.

Denna kvalitativa studie undersöker hur Praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård förhåller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening påverkar förhållandet mellan Praktiker och klient. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger på fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna Praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Resultatet tolkades utifrån relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Denna kvalitativa studie undersöker hur Praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård förhåller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening påverkar förhållandet mellan Praktiker och klient. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger på fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna Praktiker inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård. Resultatet tolkades utifrån relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

Denna studie avser undersöka två pedagogiska Praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans Praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans Praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Syftet med föreliggande text är att studera om det finns ett problem i dialogen mellan (forskare)teoretiker och lärare(Praktiker) som gör att lärare inte tar till sig forskning som kunde gynna fortbildning och utveckling av ny kunskap. Lärarnas skolvardag är fulltecknade scheman med lektioner och administration, förhoppningsvis finns det tid för kompetensutbildning. I forskarnas värld är reflektion och formulering av problem en del av vardagen. Det finns en generaliserande tanke om att forskare/teoretiker är ett skrivande folk och lärare/Praktiker är ett görande folk. Att forskare sitter själva i sina torn och skriver för varandra och att lärare utgår ifrån att det forskarna skriver inte angår dem.Min frågeställning är följande: Hur kommunicerar forskare och lärare i ett samtal runt frågeställningar (satta av läraren) rörande deras praktik? Min empiri utgörs av två dokumenterade möten mellan forskare och lärare, där jag studerar samtalet, vad som sägs och hur det sägs.

Denna rapport redogör för en utvärdering av praktisk tillämpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA består av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden är speciellt utvecklad för att kunna användas av Praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden är tänkt att utgöra ett verktyg med vars hjälp Praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan använda informationen som underlag för exempelvis systemdesign.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella Praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella Praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella Praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella Praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell Praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn.Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga Praktiker skapas.Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga Praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är maskulinitet en social konstruktion som ständigt förändras i interaktionen mellan män och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala Praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter på institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala Praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två personal och två patienter, alla män.

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande Praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Denna studie analyserar disciplinärenden på Uppsala högre allmänna läroverk mellan 1895 och 1927. Syftet med undersökningen är att studera hur ett kollegium förmedlar sina strukturerande Praktiker genom disciplinering för att därigenom urskilja de ideal som rådde på läroverket. De disciplinärenden som återfunnits i kollegiets protokoll har i samtliga fall rört möjligheten till förvisning från läroverket, vilket innebär att läroverkskollegiet fått resonera för sin ståndpunkt i de olika förseelserna. Utifrån Bourdieus teoretiska begreppsvärld undersöks kollegiets strukturerande Praktiker och dispositioner, samt hur kollegiet förhöll sig till lärjungars sociala strategier. Källmaterialet har undersökts både kvalitativt och kvantitativt.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.

Idag kopplas ofta etik inom användarmedverkan till behovet av användare i utvecklingsstadiet av IT-produkter. Det är svårt att hitta etiska riktlinjer för bemötande av användare genom en projektprocess. I denna studie hanterades detta genom att identifiera etiska temaområden relaterade till bemötande och samarbete med användare genom en litteraturstudie. Studien syftar till att undersöka hur Praktiker hanterar utmaningar som de upplever vid användarinvolvering i ett IT-projekts olika stadier. Den syftar även till att ge Praktiker stöd vid upptäckt och hantering av etiska utmaningar.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.