Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks.Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren.

Arbete med Ständig förbättring har blivit en allt vanligare arbetsmetod inom dagens verkstadsindustrier. Arbete med Ständig förbättring handlar idag inte enbart om att förbättra produkter och arbetsprocesser utan är även ett sätt att ta vara på och utveckla medarbetarnas kunskaper i arbetet.I denna uppsats har jag valt att studera arbete med Ständig förbättring utifrån medarbetarens perspektiv och vad denna arbetsform har inneburit för industriarbetares utveckling av sitt yrkeskunnande i ett företag. Studien har formen av en fallstudie med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Studiens resultat visar att förbättringsarbetet bidragit till individens utveckling av sitt yrkeskunnande genom möjligheter att kombinera teori och Praktik i arbetet samt genom en ökad kunskap om vikten av samarbete i arbetet.Förbättringsarbetet har även bidragit till en större förståelse för arbetsprocessen samt en större noggrannhet och ansvarskänsla i arbetet. Hög produktionstakt och svårigheter med att identifiera problem i arbetet har dock visat sig försvåra intervjupersonernas utveckling av sitt yrkeskunnande.Förbättringsarbetets låga prioritet vid hög produktionstakt, samt begränsade möjligheter till delaktighet då det gäller målformulering och riktlinjer för företagets verksamhet, påverkar således individens motivation och engagemang i arbetet..

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frågeställningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för två fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrån genusordningens två grundläggande principer (könens isärhållande samt manligthetsnormen), dels utifrån begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes då studenterna vid flertalet tillfällen betonade att det var individen snarare än dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gånger ge intryck av att kön ändå kan spela/spelar roll.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andraspråkslärare inom grundskolan ser med skönlitteratur istället för traditionella läromedel, hur de väljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andraspråkslärare att det finns med att använda skönlitteratur istället för traditionella läromedel? Hur väljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som använts för att belysa frågeställningarna var en kvalitativ enkätundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andraspråkslärare inom grundskolan i olika åldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom.

Syftet med vårt forskningsarbete var att genom jämförelse av två projekt som båda arbetar med övervikt hos skolelever, skapa ett arbetssätt som vi som blivande pedagoger kan använda oss av i den ordinära skolundervisningen. Därigenom vill vi kunna förmedla en kunskap till eleverna som de sedan skall kunna nyttja i ett långsiktigt perspektiv och för en bättre medvetenhet gällande kost, hälsa och motion i förhållande till övervikt. Vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på tankar och känslor hos de medverkande i de båda projekten. Vi har intervjuat en projektledare från ett nationellt projekt samt en projektledare och tre stycken elever från ett lokalt projekt. I vårt resultat har det framkommit att alla delaktiga har mest positiva erfarenheter, detta genom skolans stöd och rådgivning.

The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people.

Studiens syfte är att analysera och beskriva hur representanter för svenska företag utvecklar och underhåller personliga relationer i syfte att fördjupa dessa med sin kinesiska partner i Kina. Studien kan i första hand vara ett hjälpmedel för redan etablerade svenska företag i Kina. Utgångspunkten för studien har varit den kinesiska synen på relationer, guanxi och den västerländska nätverksteorin. En jämförelse mellan dessa två synsätt bidrar till att klargöra problematiken för svenska företag att bygga relationer. Därefter har ett antal svenska företag/organisationer varit föremål för koppling mellan teori och Praktik.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker i svenska för A-kursen på gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framställningarna får för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara på studiens syfte och frågeställningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva Praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framställs, vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framställningarna får för elevens lärande. Resultat: Vår undersökning visar att läroböckernas framställningar av ordklasser är faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn.

The purpose of this thesis is to investigate whether the lower secondary school teaching in religion leads to a positive understanding and openness, concerning different religions and cultures. We want to study how pupils in grade eight and nine in two lower secondary schools in a multicultural community comprehend different religions. Since we choose a pupils perspective we decided to do a questionnaire to get a wide ground. As a complement we interviewed twelve pupils and also did observations during their religion classes. During our study we focused on three different themes.

Länsstyrelsen i Stockholms län hade en projektidé som gick ut på att det skulle skapas en Internetbaserad ansökan för körkortstillstånd med behörighet B, inklusive hälsodeklaration. Även en optiker skulle kunna fylla i ett synundersökningsformulär via webben. Dessa skulle sedan knytas ihop för behandling av den Länsstyrelse där den sökande bor. Alla personer som skall använda tjänsten måste inneha ett personligt medborgarcertifikat som används för elektronisk signering av ansökan. Optikern behöver ett företagscertifikat för att identifiera sig.

Vårt syfte är att undersöka om gott chefskap passar in på teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de båda.Uppsatsen är av kartläggande och hypotesskapande karaktär och en kvalitativ metod har använts för att insamla, studera och analysera data. Primärdatan består av intervjuer med vd/ledare och ledda på fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vår definition tillhör experternas perspektiv. Primärdatan innefattar även tre intervjuer med inom ämnet verksamma forskare och docenter på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Sekundärdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar ämnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktäriserar som ledarskap. I sju av tio fall nämner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att någon som leder och ansvarar för verksamheter bör ägna sig åt uppgifter som tillhör management.

Utgångspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga ämnen. En inledande frågeställning har rört hur utbredda sådana attityder är på grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har också undersöks attitydernas påverkan på lärandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet är genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap är vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lärande inom det naturvetenskapliga området är komplext. Den abstraktionsnivå som krävs för att lära naturvetenskap är ansträngande och kräver motivation.

I detta kandidatarbete svarar vi på frågan ?Hur använder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstärka en dokumentärfilms budskap??. Retorik står i konflikt med dokumentärfilm. Vi anser att retoriken vill påverka medan en dokumentär vill undervisa. Med hjälp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi påverka tittarens tycke om en dokumentärfilms budskap via postproduktion.