Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och Praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till Praktiken.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras Praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Jag har i detta arbete undersökt hur väl bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till en bättre lärandemiljö i matematik. Inför min Praktikperiod har jag inventerat tidigare forskning inom ämnet. Min Praktikperiod varade i sju veckor. Undersökningen genomfördes i två niondeklasser med sammanlagt 32 elever i form av observationer under lektionerna, samt elevenkäter och elevintervjufrågor under sista veckan på min Praktik. Bakgrundsmusiken har jag spelat under de fyra sista veckorna av min Praktik.

Föreliggande studie är en kvantitativ måluppfyllelseutvärdering av behandlingsinsatsen företagsPraktik i Sollentuna kommun. Insatsen bedrivs i socialtjänstens regi och bygger på Praktik och behandling. Målgruppen är ungdomar i åldrarna 16-24 år som är sysslolösa och socialt utsatta. Målet med insatsen är att ungdomarna ska gå vidare till arbete eller utbildning efter avslutad Praktik. Syftet med studien var att utvärdera om målet uppfylls, vilken betydelse insatsen haft och om det finns något i insatsen som skulle kunna förändras för att fler ungdomar ska uppfylla målet.

I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och Praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och Praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med Praktik.I resultatet framkommer att teori och Praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och Praktik.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras Praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från vår empiriska undersökning bidra till att utveckla teoretiska modeller med avseende på beslutsprocessen. Metod: Denna studie har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har mött teori och Praktik iterativt då abduktion har använts. En kvalitativ ansats utformad som en fallstudie där fyra anonyma företag har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuguide. Teori: En normativ och en deskriptiv beslutsteori beskrivs för att utgöra en grund i hur en beslutsfattare kan tänka. Sedan presenteras den problematiken som finns gällande skillnader mellan teori och Praktik som forskare har lyft fram. Teori angående företagsförvärv presenteras och därtill en förvärvsmodell för hur företag kan gå tillväga vid detta utförande.  Slutsats: Syftet med studien är att utveckla teoretiska modeller och studien har påvisat att det är viktigt att beakta de mänskiga faktorerna.

Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, Schöns teori om lärande av en reflektiv Praktik samt begreppet metakognition, undersöker denna studie hur elever på medieprogrammet reflekterar över sitt lärande i ett hantverksämne. Därtill analyseras vilket inflytande hantverkskunskapen och det lokala arbetssättet kan ha utövat på elevernas reflekterande förmåga. Undersökningen genomfördes genom djupintervjuer med fyra elever som läst Grafisk kommunikation. Intervjuerna har analyserats och tolkats i relation till Schöns beskrivning av hur man lär sig en reflektiv Praktik, portfolioarbete och metakognitiv träning. I studien framkommer att eleverna reflekterar kring hantverkskunskapen i enlighet med flera av Schöns reflektionsnivåer: Eleverna visar reflektion i handling, förmåga att värdera och kritisera sina alster och de reflekterar över vilka värden som ligger till grund för värderingarna.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhällsorienterande ämnen. Syftet med en sådan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningsPraktiker från varandra och vad elever lär i respektive Praktik. Undervisningen benämns som antingen fri eller traditionell. Studien tillämpas utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lärare och elever. I och med att undersökningen fokuserar på olika sätt att undervisa, har undersökningen även inspirerats av metoden learning study.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.

Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv Praktik, text och social Praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social Praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv Praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande.

Vocational Education between theory and practice.

Det är många människor med utländsk bakgrund som står utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sätt att integreras i det svenska samhället är att göra Praktik. Det finns många olika aktörer som arbetar med att hjälpa människor att finna Praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlätta invandrade individers integration på arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot Praktikanter. Syftet med vårt arbete är att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gällande Praktik i arbetslivet för Praktikanter med utländsk bakgrund och språksvårigheter.