Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom Praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av Praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och yrkesval.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i Praktiken och om det är svårt att omvandla teori till Praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till Praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

Syftet med denna uppsats är att beskriva i vilken utsträckning skolans Praktik, representerade av fyra verksamma lärare, överensstämmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gäller bedömning av elevers läsning i årskurs 1. Därför undersöks även vilken läsundervisning som dessa lärare rapporterar att de genomför samt hur denna står i relation till de läsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med ett antal lärare som är verksamma i skolans yngsta årskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gäller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den Praktik som beskrivs av fyra lärare. Skillnaden gäller framför allt vilka läsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt läsperspektiv antas.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv Praktik och social Praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva Praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social Praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

Går teori och Praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsättningar som idag råder. Skolan ställer krav. Arbetsgivaren på den arbetsplatsförlagda Praktiken ställer krav. Hur upplevde då eleverna denna ambivalens?Under den arbetsplatsförlagda Praktiken har eleverna uppehåll i sina kärnämnen.

Introduktion: Att handleda studenter ingår i sjuksköterskans yrkesroll. Handledning utförs med en handledningsmodell som grund där samarbetet mellan lärosätet och den kliniska verksamheten tydliggörs. Olika pedagogiska modeller finns utarbetade med syfte att stödja studenten i lärandet. Kärnan i handledning är reflektion som möjliggör sammankoppling mellan teori och Praktik. Att tydliggöra vilken betydelse reflektion har för studentens lärande är väsentligt.  Syfte: Syftet med studien var att tydliggöra reflektionens betydelse för studentens lärande i klinisk Praktik samt att beskriva faktorer som främjar respektive hindrar reflektion.  Metod: Systematisk litteraturstudie valdes enligt Polit & Beck.

Syftet med denna studie är att bringa bättre förståelse och ge en inblick i flyktingars egna upplevelser och erfarenheter gällande integrationsarbete under deras tid i Sverige samt under introduktionsperioden på integrationsenheten i Västerås. Jag har fokuserat min studie på att undersöka hur flyktingar upplever Praktik som åtgärd till integration för att tillföra bättre förståelse för Praktikanternas upplevelser samt identifiera problemområden som behöver förbättring eller utveckling. Enligt min mening tyder resultaten av mina kvalitativa djupintervjuer på att det finns ett behov av att fokusera på flyktingens upplevelse under introduktionstiden. Denna period kan vara avgörande för flyktingens framtida självuppfattning som jag anser skapar kollektiva gemenskaper som i sin tur leder till isolering och till slut det oundvikliga vi och dem tänkande som sätter hinder i vägen för en lyckad integration.Jag inbjuder läsarna att ta del av mitt arbete som belyser olika problemområden samt lyfter fram vilka åtgärder som behöver vidtas för en utveckling inom integrationsarbetet..

I denna uppsats utforskar jag hur heterosexuella feministiska kvinnors sexuella Praktik förhåller sig å ena sidan till den heterosexuella institutionen och å andra sidan till feminismen. I detta syfte har jag intervjuat fyra heterosexuella feministiska kvinnor om deras erfarenheter av sex. Med den teoretiska utgångspunkten att det på ett övergripande plan råder en konflikt mellan feminismen som ideologi och heterosexualiteten som institution undersöker jag hur denna spänning tar sig uttryck i kvinnornas enskilda sexuella Praktik.Jag stödjer mig på teoretiker som Stevi Jackson, Sandra Bartky och Michel Foucault.Jag kommer fram till att kvinnorna har ett ambivalent förhållningssätt till att vara både heterosexuell och feminist. Konflikter uppstår i deras sexuella Praktik och det sker ett kontinuerligt förhandlande mellan vad jag kallar heteropatriarkala och feministiska imperativ, inom kvinnorna själva och i deras interaktion med omvärlden..

Syftet med denna studie är att undersöka ett litet antal låg- och mellanstadielärares samt elevers tankar kring frågan ?Är skolan för teoretisk?? Arbetet baseras på fallstudier som består av intervjuer. Inför studien har jag fördjupat mig i Säljös, Dysthes, Jönssons och Åbergs teorier gällande ämnesföreningssamarbete genom arbetslag, utveckling och lärande. Den metod jag har tillämpat är kvalitativa intervjuundersökningar. Mitt syfte att ta reda på om elever och lärare upplever att inslagen av kombinerad teori och Praktik är tillräcklig.

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsområde Tillgänglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svårigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgänglighet i Sverige. Genom att sätta begreppsanvändningen inom teori, politik och Praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument på nationell och regional nivå granskats samt intervjuer med tjänstemän på regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har legat på tillgänglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. Utifrån detta kunde begreppsanvändningen inom teori, politik och Praktik ställas mot varandra i en analyserande diskussion.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad Praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i Praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad Praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Syftet med denna studie var att undersöka hur handledare upplever handledarskapet för lärarstudenter under deras VFU med utgångspunkt från delaktighet i verksamheten, relationen handledare ? student samt kopplingen Praktik ? teori. För denna studie använde jag mig av såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Enkäterna och de inspelade intervjuerna analyserades med hermeneutisk ansats. Resultatet visar att handledare tar stort ansvar i att vägleda lärarstudenter under Praktiken, när det handlar om att planera, stödja och evaluera deras insatser.

Den här uppsatsen handlar om hur lärare tänker kring att omsätta teorier i Praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en förståelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar på våra frågeställningar och sedan har vi ställt dem mot tidigare forskning. I vår analys har vi kategoriserat resultatet utifrån teman som vi funnit i den teoretiska genomgången och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrån Vygotskijs teorier kring den närmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssätt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt på teorins plats i Praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och Praktik, Säljös teorier kring betydelsen av att ha föreställningar om lärande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lärare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsätta teorier i Praktiken.

I denna studie ställs frågan om den psykiatriska diagnosens sociala Praktik för människor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmärksammats av forskningsfältet: vårdpersonalsperspektivet. Frågeställningen är hur människor som lekmän använder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som påverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är hämtad från Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn på det mänskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. Härigenom framträder en bild av hur psykiatriska diagnoser är problemformuleringar sprungna ur självreflektion.

Denna studie syftade till att beskriva och skapa förståelse för Praktikhandledares erfarenheter av att ta emot Praktikanter. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sju tidigare Praktikhandledare för Personalvetarprogrammet. Resultatet visar att informanterna var positiva till att ta emot personalvetarstudenter som Praktikanter, men samtidigt att det inte är helt lätt alla gånger. Positivt sågs bland annat: att Praktikanter bidrar med nya perspektiv, att som handledare få möjligheten att visa upp ett jobb och bidra med ett lärande samt att Praktik sågs som en möjlighet att knyta kontakter. Informanterna menade samtidigt att mottagandet av Praktikanter kräver en del tid och energi samt att det kan finnas svårigheter kopplade till den egna arbetsplatsen.