I uppsatsen undersöks fyra svenska översättningar av Shakespeares King Lear vad gäller hur de behandlar kulturspecifika uttryck och viktiga stildrag hos originalet, som ordlekar, sammansättningar och blankvers.Den centrala frågeställningen är vilka olika strategier som präglar de fyra översättningarna, om de i första hand är stilistiskt trogna originalet eller om de har anpassats för att lättare kunna förstås av målspråkspubliken. Frågeställningen motiveras av det tidsmässiga avståndet till originalet och av att Shakespeares text innehåller en mängd för renässanspubliken aktuella referenser, som kan vara svåra att förstå för en senare tids publik.Analysen visar att det finns en tydlig skillnad mellan översättarna, i synnerhet mellan Björn Collinders och Britt G. Hallqvist versioner. Medan Hallqvists översättning är tydligt målspråksanpassad och talspråklig i stilen präglas Collinders översättning av stilistiskt originalnära lösningar, skriftspråklighet och arkaismer. Mellan de två ytterligheterna befinner sig Carl August Hagbergs och Jan Ristarps versioner, som å ena sidan har talspråkliga och målspråksanpassade drag, å andra sidan präglas av lexikala och syntaktiska arkaismer.Översättarnas olika val kan förklaras med deras olika syften och ideal.

Denna studie syftar till att ta reda på vilket språkligt lärande som blir möjligt iförskolans sångsamling för att därigenom kunna problematisera kring hur musicerandet kan bli till redskap för språkutveckling. För att kunna undersöka detta fenomen, söktes i olika typer av litteratur svaret på frågan hur barn lär sig talspråket. Litteraturen visade bland annat att språket är ett mycket komplext system som kan delas upp i olika komponenter för att lättare förstås. De komponenter denna studie behandlar är språkets: innehåll, form och användning. Dessa tre komponenter innehåller olika delar: semantik, fonologi, fonetik syntax, morfologi och Pragmatik som alla är viktiga för språkutvecklingens helhet.

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) Läs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med språk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vårt arbete vill vi lära oss mer om språk- och kommunikationsproblem samt hur läs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill även undersöka hur man kan individualisera för barn med språk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgå.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta områden. För att få en större inblick i SFI gjordes därför denna kvalitativa studie över lärares syn på undervisning inom SFI med hjälp av två fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lärare ser på såväl sin egen undervisning som undervisning inom detta område i stort. Vidare frågar sig författarna hur lärare ser på de språkliga områdena: fonologi, grammatik, lexikon, Pragmatik samt läs- och skrivförmåga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhälle, SFI-undervisning och individ, som uppstått under pågående studie.

Syftet med studien har varit att ta reda på vilka arbetssätt och verktyg som klasslärare kan använda i sin undervisning när de arbetar med elever med språkstörning på ett inkluderande sätt. Vår intention är att pedagoger kan ta del av denna studie och därmed skapa en medvetenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning när man arbetar med elever med språkstörning. Språkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med språkstörning kan ha problem med olika språkliga områden som fonologi, grammatik, semantik och Pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats används ordet språkbarn när vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med språkstörning. Denna studie utgår från ett relationellt synsätt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Theory of mind involves the ability to take another person?s perspective in thought, emotions and intentions.  There is today a lack of instruments to assess children?s development of Theory of Mind (ToM) in Swedish. ToM is considered by many scientists to be the basis for development of pragmatic competence. The relationship between these two abilities is complex and not fully resolved. Both abilities are important components for the development of social skills.    The purpose of this study was to compare 4 and 5-year olds ToM-ability measured with a Swedish version of Wellman and Liu?s ToM-scale, Sally Anne and Social Emotional Test with estimated pragmatic competence measured with the Children?s Communication Checklist (CCC).

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förälder och olika aktörer kring barn med språkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: Språket, som är en mycket viktig del av individen, är komplext och består av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehåll (semantik) och användning (Pragmatik).

Uppsatsen är en diakron undersökning av kvällstidningsingresser. In-gressen är den inledande, ofta fetstilta, delen av en tidningsartikel. Mitt syfte har varit att ta reda på om och i så fall hur denna del har förändrats över tiden.Som material har jag använt 80 ingresser från kvällstidningen Expres-sen. 20 ingresser vardera är hämtade från åren 1945, 1965, 1985 och 2005. För att få en spridning har jag tagit hälften av texterna från nöjes-artiklar och hälften från utrikesartiklar.

På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och Pragmatik.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön? - Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och Pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

I bordsrollspel, eller bara rollspel, skapar man med språket en fiktiv värld och agerar iden. Deltagarna tar på sig varsin karaktär och beskriver vad dessa gör. En deltagare,spelledaren, beskriver i stället vad rollpersonerna ser och vad som händer omkringdem, och spelar personer de möter. Denna uppsats syftar till att med utgångspunkt i ettinspelat rollspelsmöte beskriva hur rollspel fungerar språkligt, med avseende främst påhur man gemensamt bygger upp en fiktiv värld och agerar i den, samt hur man hållerisär verklighet och fiktion och undviker missförstånd.En kronologisk genomgång av rollspelsmötet med fokus på inledningen visar hurmötet kan delas in i olika faser, samt hur spelledaren för ?handlingen? framåt på ett sättsom ofta påminner om en bok eller film.