I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Det offentliga rummet är så mycket mer än bara ett mellanrum. Det skapar ?liv mellem husene? som Jan Gehl har beskrivit det. Ett mänskligt liv som vi, blivande landskapsarkitekter och stadens planerare och utformare, kan måna om och välja att göra utrymme för. För ?livet? uppstår inte bara av sig självt.

Då miljö är ett ämne som får större och större utrymme i politiken, medier och våra dagliga liv så blir det en viktig aspekt som företagen måste ta hänsyn till. Transporternas utsläpp av växthusgaser utgör en tydlig miljöpåverkan och regeringen har därför satt upp mål om att utsläppen ska minskas med minst 40 % fram till år 2020. Syftet med undersökningen är att undersöka hur transportföretagen arbetar med miljömål för att minska utsläppen av växthusgaser, vilka arbetssätt de använder sig av och vilka effekter de kunnat urskilja. För att kunna ta reda på hur de resonerar kring och arbetar med att minska utsläppen har vi gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer hos åtta stora transportföretag som verkar inom Sverige. Vår teoretiska referensram från tidigare forskning och litteratur infattade Den logistiska målmixen, Resursflöde, Grön Marknadsföring och TQEM. Studien visade att företagen är medvetna om regeringens mål men arbetar utifrån sina egna. För att minska ner på utsläppen av växthusgaser arbetar de främst med effektivare logistik, ecodriving och till viss del alternativa drivmedel. För att möjliggöra fortsatta förbättringar så kommer det behövas ytterligare stöd i infrastrukturen..

En kvalitativ studie med en deduktiv ansats där syftet är att undersöka vad begreppen normalitet/ annorlundahet, funktionsnedsättning/ funktions¬¬fullkomlighet innebär i arbetet på en teater där skådesplare med intellektuell funktionsnedsättning arbetar. Avsikten är att besvara följande frågeställningar om teaterverksamheten: ? De olika individernas motiv för teaterarbetet?? Mål med teaterarbetet för de olika individerna?? Vad är möjligt och vari ligger begränsningarna för teaterarbetet?Materialinsamlingen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts med begrepp hämtade från cripteori; Funktionsfullkomlighet/funktionsnedsättning, normalitet/ annorlundahet och normaten. Resultatet visar att förhållandet till normalitet och annorlundahet på teatern är präglat av ambivalens och motsättningar. Motiv och mål är av olika karaktär och beror till viss del på vilken position man har i verksamheten.

Abstrakt Vårt syfte med studien är att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallärare på hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studien utgår från en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi använt oss utav är kvantitativ i form av en enkät och vårt urval är studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011. Vår intention med studien är att få en vidare uppfattning från studenterna av IP-handledningens form och innehåll som är ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallärarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de båda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget är väl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som är kopplad till dels utbildningens innehåll men också övergången från en yrkesroll till en annan.

?Hållbar stadsplanering? är ett ämne som får allt större utrymme i dagens samhälle.Det är intressant men samtidigt skrämmande då det handlar om allvarliga frågor. Kommunikationer och transporter är en viktig del i dagens stad och transporterna tenderar att ökar. Att hitta hållbara och miljövänliga ressätt är därför nödvändigt.Staden har alltid varit beroende av kommunikationer och transportsätt. Stadens lokalisering, storlek och struktur har alla påverkats av vilka transportmedel som funnits.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrågor snabbtökat. Miljöcertifieringar är marknadsbaserade alternativ som företag kan välja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har påverkats av arbetet med certifieringarna.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporter har under senare år utvecklats från att ha varitett dokument som endast redovisar den obligatoriska lagstadgade informationen till att bliett potentiellt marknadsföringsredskap. Dessa rapporter möjliggör för företag attkontrollera informationen som förmedlas samt att det ges tillfälle att få definiera företagetsimage och befrämja dess intresse. Under senare år har det kommit att uppstå en alltkraftigare debatt om hur företag och dess ledning väljer att framställa information ochflertalet redovisningsskandaler har bidragit till att förtroendet för redovisningen har skadats.Detta i sin tur har lett till att det kommit att ställas allt högre krav på hur företag framställersina rapporter då dessa anses vara ett viktigt medel i kommunikationen med företagsexterna intressenter. Företag bör uppfattas trovärdigt och tillförlitligt och de finansiellarapporterna är ett hjälpmedel för att skapa ett förtroende på den finansiella marknaden. Dådessa även är underlag för analys och framtida investeringsplaner är det av vikt attinformationen framställs på ett sådant sätt att både externa och interna intressenter kanskapa sig en god uppfattning om företagets ekonomiska situation.Syfte: Studien syftar till att undersöka om en ledning kommunicerar olika till sitt företagsintressenter, beroende på om företaget befinner sig i någon form av kris eller inte.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsar sig till att granska den frivilliga informationen frånledningen hos det börsnoterade företaget Ericsson under tre år, 2001, 2006 och 2007.Metod: I detta kapitel presenteras motivet till ämnesval och val av företag.

I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolorsanvändning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är attundersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vidinlärning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrånlitteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt atteleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret ochlaborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga.Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma då de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bättre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshälsovård och arbetsmiljö för att stimulera och behålla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjälper företag att verka konkurrenskraftiga i en föränderlig miljö. Dock har det påvisats svårigheter i att mäta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen få en bättre uppfattning kring investeringens effekt.

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..

Frågeställning: Hur profileras ett företags corporate branding identity i reklamkampanjer till utlandet och hur stort utrymme får nationstillhörigheten i denna kontext? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur, varför och i vilken utsträckning företag använder sig av corporate branding i sin marknadsföring till utlandet, samt värdet av och i vilken utsträckning nationstillhörigheten används i det avseendet. Genomförande: Uppsatsen utgår ifrån teori omfattande traditionell marknadsföring, varumärken och reklam, nationsvarumärken och nationers image vilket relateras till corporate branding och modellen the corporate branding toolkit. Med hjälp av en semiotisk näranalys, av en av respektive företags kampanjer, försöker författarna skönja hur företagens corporate branding identity och nationstillhörighet speglas i marknadsföringen. Summering: Även om det bör råda balans mellan komponenterna i ett företags corporate branding identity kan tyngdpunkten variera beroende på företag.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.