Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars år 2000 enades de aktuella medlemsländerna om att unionen år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Den fria rörligheten framhålls av många ekonomer och samhällsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillväxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan på unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, på den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande på två svenska utlandsskolor i Spanien har gällande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ?internationaliserade? elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgränserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av såväl studie- och yrkesvägledarutbildningen som dessa yrkesverksamma.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008.Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Ett samhälle där en hög andel av transporterna sker på cykel har många fördelar för miljön, hälsan och ekonomin. Inom staden har cykeln även fördelen att den tar lite utrymme i anspråk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete är att presentera åtgärder som ger förutsättning för en ökad och säker cykeltrafik. Baserat på svenska och utländska riktlinjer samt exempel från städer med en hög cykelandel ges en överblick över olika sätt att främja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa på fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mål som sätts.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

Syftet med studien är att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur föräldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om föräldrarna har någon möjlighet att påverka inskolningsmetoden.Studien är gjord på två förskolor med olika inskolningsmetoder, föräldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning på två veckor. Studiens utgångspunkt är utifrån en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. Målsättningen har varit att undersöka hur föräldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att få inblick och förståelse i detta användes en enkätundersökning. Frågorna delades personligen ut till de föräldrar som ingick i studien.

Följande studie genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 4 lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärarna ser kommunikation som grunden för elevernas lärande i matematik och att denna är viktig för att eleverna ska utveckla en förståelse för matematiken. Detta är något som även grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lärarna använder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Uppsatsen behandlar utseendet och användningsfrekvensen hos lekplatser och lekredskap. Skarp kritik riktas mot deras potential att gynna olika former av lek och det argumenteras för huruvida de faktiskt används. Arbetets mål är att undersöka hur man som landskapsarkitekt kan arbeta med lekredskap på ett mer mångsidigt och kreativt sätt än vad som görs idag. Syftet med arbetet är att föreslå strategier för hur lekredskap kan förbättras så att lekplatser ska bli så attraktiva som möjligt för barn och deras familjer. Arbetet utgår ifrån att lek är viktigt för barns utveckling och inkluderar en kort introduktion till detta baserat på litteraturstudier. Vidare diskussioner kring lek på offentliga lekplatser med avseende till lekvärde och lekbehov förs med hänvisning till litteraturstudier. Säkerhetsstandarden SS-EN 1176-1177 ges särskilt utrymme för att påvisa fördelar och nackdelar som standarden medfört på lekplatser och lekredskap.

Detta projekt har utförts på en 10 veckors period och ligger på C-nivå (15högskolepoäng). Projektet gick ut på att ta fram ett kåpningsförslag för FUMO 3. Under denna period har de första 6 veckorna bestått av konceptframtagning och bearbetning av koncept, och de sista 4 av själva prototypframtagningen. Metoderna som använts för idégenerering och konceptframtagning har varit diverse produktutvecklingsverktyg. Då många ändringar och korrigeringar gjordes framför allt gällande basplatta, IP-lådor och externa enheter ganska sent in i projektet kunde gruppen inte fastställa ett konceptförslag förrän närmare slutet av arbetet med detta projekt.

Uppsatsen syftar för det första till att applicera ekonomisk teori på patientskadeförsäkringssystem. Fyra viktiga teoretiska problem identifieras och analyseras: ansvarighetsproblemet, orsaksproblemet, informationsproblemet och ersättningsproblemet.För det andra är syftet att utifrån de teoretiska problemen beskriva patientskadeförsäkringssystemen i Sverige, Storbritannien och USA. Analysen avslutas med en jämförelse.Det tredje syftet är att diskutera och analysera möjliga förändringar i patientskadeförsäkringssystemen. Fokus ligger på systemens effektivitet.Policyimplikationerna som föreslås är för det första införandet av ett så kallat self-reportingsystem, som styr vårdgivarna att själva rapportera om skador.För det andra bör en slags självrisk utredas mer, och eventuellt få utrymme i patientskadeförsäkringssystemen.För det tredje föreslås en översyn av ersättningsnivåerna i patientskadeförsäkringssystemen, eftersom det är svårt att förklara dagens stora skillnader utifrån individers preferenser. Denna översyn bör ske med utgångspunkt från forskningen om betalningsviljan för ett QALY.

Vårt intresse till att göra denna undersökning grundas på det stora och växande utrymme som Landskrona har fått i medierna, särskilt efter höstens valresultat och de debatter som förts kring kriminaliteten i Landskrona. Den bild som har presenterats i medierna har således handlat om det som är problematiskt och hotfullt. Därav är vårt syfte med denna uppsats att ta reda på vad det är för slags brott som betraktas som mest problematiska och aktuella i Landskrona kommun och hur polisen, brottsförebyggande rådet och förebyggande enheten arbetar i brottsförebyggande syfte samt vad de anser är brottsförebyggande.Vi har utgått från den kvalitativa metoden och genomfört intervjuer med representanter från ovannämnda institutioner.Under intervjuernas gång har det framkommit att ungdomskriminalitet, ungdomsgäng och utomhusvåld är det som anses vara mest aktuellt och problematiskt för tillfället. Förutom brott nämnde intervjupersonerna även otrygghet bland invånarna, utanförskap, segregation och arbetslöshet som något aktuellt och problematiskt för Landskrona. Genom intervjuerna har vi dessutom kunnat ge en bild av hur de tre institutionerna arbetar brottsförebyggande samt vad de anser är brottsförebyggande arbete..

Bakgrund. Vårdaren i den prehospital akutsjukvården var ofta den första person som patienten i en kris mötte. Dessa möten var ofta korta och under denna tid skulle vårdaren försöka etablera både förtroende och trygghet. Som teoretisk referensram har Benners omvårdnadsteori använts. Syfte.

Revisionsplikten för de allra minsta företagen i Sverige avskaffades 2010. De gränsvärden för omsättning, balansomslutning och antal anställda som valdes för frivillig revision är emellertid mycket lägre än de maximala som tillåts av EU:s direktiv. Efter undantagen infördes gick det knappt tre år innan regeringen uttalade sig om vad som ska hända härnäst med revisionsplikten, alltså om trösklarna ska höjas eller inte. I slutet av augusti år 2013 meddelade regeringen att en ny utredning är beställd, den ska utvärdera den slopade revisionsplikten samt undersöka om ytterligare lättnader kan göras. Utredningen ska inledas 2015.Den här studien uppdaterar kunskapen kring inställningen till revision.

Miljön inom ambulanssjukvården blir allt tuffare med risk för psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner och post traumatisk stressyndrom. Det är viktigt att organisationen ger tid för återhämtning och eventuell debriefing. Författarna har granskat handlingsplaner för debriefing inom ambulansverksamheten i Västra Götalandsregionen.Innehållsanalys användes för att analysera handlingsplanerna. Resultatet visar att det skiljer sig mycket i de olika verksamheterna vad det gäller att få hjälp och stöd efter en traumatisk händelse. Enligt arbetsmiljölagen så är verksamheterna skyldiga att upprätta en handlingsplan, men det visade sig att några verksamheter inom regionen helt saknar detta.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur killar i årskurs 3 på gymnasiets omvårdnadsprogram upplever sin situation som unga män på en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga män i utbildning i allmänhet, unga män på omvårdnadsprogrammet, män som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvägagångssättvaldes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga män som går sista året på omvårdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt är positiva till utbildningen, både när det gäller derasupplevelser i klassrummet och på fältet. Omgivningens inställning till valet av utbildning varierar, likaså har killarna delade åsikter om vilka som får störst utrymme i klasserna,tjejerna eller killarna.

Inom den svenska mjölkbranschen är användandet av köttrassemin i mjölkkobesättningar ett hett diskussionsämne för tillfället. Mjölkpriset är lågt och det sänker priset på dräktiga kvigor. Besättningar med god hälsa har lägre rekryteringsbehov och behöver inte alla sina kvigor för att upprätthålla koantalet och har nu svårt att sälja sina överskottskvigor. Med en kärv livdjursmarknad, tyngd ekonomi och växande besättningar borde köttrassemin bli ett alltmer attraktivt komplement i avelsplaneringen. Uppsatsen kommer att kretsa kring hur man optimalt kan använda köttrassemin i svenska mjölkbesättningar.