Jordbruket står idag inför utmaningen att öka produktionen av biogas-substrat utan att öka konkurrensen om jordbruksareal för foder- och livsmedelsproduktion. Fånggrödor odlas idag för att reducera jordbrukets kväveläckage till vattendrag. Genom litteraturstudie, intervjuer samt fältförsök undersöktes potentialen för att använda fånggrödor som biogas-substrat (då som mellangrödor), samt huruvida biogaspotentialen förhöjdes genom en mindre kvävegiva i samband med sådden av mellangrödan. Från tidigare publicerad litteratur kunde ses att endast en del utav det upptagna kvävet i fånggrödan återfanns i markprofilen till nästkommande gröda. De två huvudsakliga källorna till kväveförluster var lustgasavgång samt läckage av lättomsättbart kväve över vintern, med varierande nivåer på kväve-förluster beroende på lokal och gröda.

I Sverige finns idag ett stort behov av komfortkyla. På grund av ökad datorisering, ökad personaltäthet i kontorsfastigheter och förbättrad värmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framställas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjärrkyla är på stark frammarsch. Fjärrkyla fungerar ungefär som fjärrvärme, men med den stora skillnaden att det är kyla som distribueras i stället för värme. Fjärrkylan produceras ofta med värmepumpar i kombination med värmeproduktion, absorptionsvärmepumpar eller ur kallt bottenvatten från hav eller sjö.

Detta examensarbete utförs i sammarbete med ett företag som tillverkar produkter i polyuretan. Syftet med en av dessa produkter är att skydda kablar mot böjande samt axiella krafter. Företaget tillverkar idag denna produkt genom att tillföra gjutmassan underifrån, vilket leder till att gjutmassan trycks upp i konstruktionen. Detta är för att luftbubblor inte ska uppstå. Företaget har dock problem när det gäller tillverkning av produkten då den innehåller mer än tre ton gjutmassa.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta och samtidigt bidra till vår välfärd är för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte nödvändigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon människor med funktionshinder står idag utan sysselsättning och det i en tid då det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprätthålla nivån på vår välfärd. Samtidigt visar oroväckande statistik att personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering när de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsättning ska utsättas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgå för att underlätta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

Utförandet av radikal prostatektomi, det vill säga borttagande av prostatakörteln vid prostatacancer, har tills nyligen utförts antingen med traditionell öppen kirurgi eller med laparoskopisk kirurgi, så kallad titthålskirurgi. I slutet av 1990-talet introducerades emellertid ett tredje alternativ för utförande av detta ingrepp, nämligen den robotassisterade kirurgin. Användandet av denna typ av kirurgi, som är en vidareutveckling av den konventionella laparoskopiska kirurgin, medför såväl konstaterade som potentiella fördelar. Till dessa hör en ökad precision i ingreppen, vilket orsakar mindre smärta och blödning, samt eventuellt även bättre resultat angående urininkontinens och impotens vilka är vanliga biverkningar av radikal prostatektomi. Användandet av robotassisterad kirurgi istället för öppen respektive konventionell laparoskopisk kirurgi för utförande av radikal prostatektomi har förutom intressanta medicinska aspekter även relevanta ekonomiska aspekter.

Med franchising avses en form av samverkan mellan två näringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, där franchisegivaren upplåter åt en eller flera franchisetagare rätten att mot ersättning sälja varor eller tjänster under ett visst namn eller ett visst kännetecken som tillhandahålls av franchisegivaren. Det har förekommit (främst i USA) flera fall där människor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar på egna franchiseföretag. Detta har uppmärksammats av myndigheterna i USA och det infördes då en speciell lagstiftning för att stärka franchisetagarens ställning. I Sverige finns i dagsläget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingås med en potentiell franchisetagare. Denna lag trädde i kraft 2006 och bygger på en av UNIDROIT upprättad modellag från 2002.

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet är att undersöka hur olika professionsföreträdare för yrken närliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföreträdare nära förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förväntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. Därtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lära och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta personer.

SAMMANFATTNINGSkogens tillväxt är naturligtvis en central och grundläggande aspekt i skogsbrukoch själva grunden för ett lönsamt skogsägande. Frågan är i vilken utsträckningskogsägare använder sig av data om tillväxt i skogsbruksplaner, och om deupplever att dessa uppgifter är väsentliga och användbara. Eller kan det finnasalternativa sätt att presentera tillväxt och kanske även annan typ av information iskogsbruksplanerna som bedöms som minst lika värdefull?Denna studie försökte främst ta reda på vilken tilltro skogsägarna fäster vid dataom tillväxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsägarna hyste enrelativt stor tilltro till tillväxt angivet som ett numeriskt värde (3,47 av 5 poäng)och även till dess substantiella informationsvärde, men att även annanbeståndsinformation som exempelvis åtgärdsförslag bedömdes som minst likaviktig.Felkällorna vid bestämning av ståndortsindex och bonitet kan vara ganskabetydande, och det mest osäkra är vid översättning från ståndortsindex tillbonitet.

LKAB har som mål att utöka produktionen av järnmalmsprodukter till 37 miljoner ton år 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i närheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förädlingsverk med rågods. I nuläget används endast rågods från Kiruna och Gruvberget, och det är av intresse att kartlägga processdata med dessa malmer som rågods för att etablera ett nolläge. På det sättet finns det kända referenser när verken i Svappavaara förses med rågods från andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulägesanalys. Energi- och järnförluster identifierades och möjligheten till återvinning av vatten och spill från pelletsverket studerades.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden. Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

Bakgrund och problem: I takt med att allt mer information genereras har en problematik uppkommit kring hur man skall hantera denna i organisationernas IT-infrastruktur. Utbudssidan hävdar att deras nya lösningar kommer att revolutionera möjligheterna kring analys av alla olika former av data. Tillgång bättre information och förbättrade analysmöjligheter kan få stora konsekvenser för ekonomistyrningen förutsatt att det används på rätt sätt. Syfte: Vårt syfte är att identifiera och beskriva innebörden av begreppet Big Data samt hur de teknologier och verktyg som finns kan stödja ekonomistyrning. För att sätta området i ett större sammanhang har vi studerat begreppet utifrån tre aktörers perspektiv.

Cystisk fibros (CF) är en kronisk, ärftlig sjukdom, som framför allt drabbar lungorna och kan p.g.a. påverkan på dessa leda till för tidig död. I Sverige är ca 650 personer drabbade av cystisk fibros och det föds runt 20 barn med CF i Sverige varje år.CF beror på förekomst av en eller flera mutationer i genen för Cystic Fibrosis Transmembrane Conductance Regulator (CFTR), vilket leder till defekt CFTR och därmed till rubbad jontransport över cellmembranet. Det finns idag inget botemedel mot CF. Fram till nu har behandlingarna av CF riktats mot sjukdomens symtom.

Subklinisk mastit (juverinflammation utan synliga symtom) är vanligt hos flera mjölkproducerande arter inklusive får. I kött- och pälsfårbesättningar kan subklinisk mastit ge lägre slaktvikt hos lammen till följd av minskad mjölkproduktion hos tackan. Risken att lammen försöker dia en annan tacka ökar om de inte blir mätta av sin mammas mjölk. Eftersom de flesta mastiter är bakteriellt orsakade kan lammens tjuvdiande vara en potentiell smittväg för juverinfektioner. För att förhindra smittspridning behövs snabba och pålitliga fältmetoder för att detektera juverinfektion. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver i svenska kött- och pälsfårbesättningar.