Introduction:A good work environment and good resources among district nurses? and general nurses? are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress.Aim:The aim was to describe how district nurses? and nurses? in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time.Methods:A mapping of the content of the work was made in two parts.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen är döden en oundviklig företeelse och omhändertagandet av patienter i det palliativa skedet är en del av yrket. Döden väcker också starka känslor som kan vara svåra för sjuksköterskan att hantera, vilket kan resultera i emotionell stress. Att vårda barn i livets slutskede medför att sjuksköterskan ställs inför flera emotionella utmaningar, vilket leder till att denne måste finna strategier för att hantera de uppkomna känslorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera känslomässig stress vid omvårdad av svårt sjuka barn i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturöversikt av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Strukturomvandlingen till dagens tjänsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnå en bättre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan också vara en risk som leder till ökad stress då förhållandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som gränslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjänstemän i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmässigt, samt om möjligheten att själv bestämma när och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger på data från en arbetsmiljöenkät inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress och hälsa var i fokus (AFA Försäkring 2015). Enkäten besvarades av 1918 tjänstemän. Variablerna som användes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjär regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade på upplevd stress.

Psykiskt välbefinnande på arbetsplats kan kännetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anställda och en arbetsgivare som förebygger hälsa ochsäkerhet genom att vidtar nödvändiga åtgärder. Brist på socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress är några faktorer som kan leda till psykisk ohälsa på enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anställdas psykiska välbefinnande påarbetsplatser med fokus på gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande åtgärder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras på enenkätstudie med 97 deltagare i olika åldrar. Utifrån enkäterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhållande till psykiskt välbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande åtgärden kring psykisk ohälsainom varje yrkeskategori.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare upplever sin situation i skolan, och om situationen förändrats de senaste 10 åren. Då flertalet tidigare studier om lärare är kvantitativa så genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkäter där 11 lärare deltog. Dessa lärare var alla verksamma på samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lärarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och många ansåg att en stor del av detta berodde på ökad dokumentation och pappersarbete. Många upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utsträckning de skulle önska.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang. Resultatet av vårt arbete är att deltagarna efter ca 7 år fortfarande upplever en sänkt förmåga att hantera stress, respondenterna beskriver en kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och en ökad känslighet för stress. Ett av de resultat vi fann var att otrygghetens följder gav nyckelord som kunde kategoriseras under utbrändhet. I diskussionen hanteras deltagarnas beskrivning av kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och misstänksamhet.

Due to stress, the workplace is a setting where actions of health promotion are of great importance in the perspective of public health. Stress is caused by heavy workload, low control of organizing their tasks and lack of support from colleagues and supervisors. This can lead to cardiovascular disease, depression and insomnia. Due to the health problems that this causes, it is important to examine how senior immigration offices perceive their psychosocial work environment.The aim of this thesis is to examine how the senior immigration offices at the Migration Board perceive their psychosocial work environment. The study is based on a qualitative approach with deductive content analysis and the data has therefore been collected through interviewing six people based on a semi-structured interview guide.The result has shown that the senior immigration offices are pleased with their work environment and that their workload is constantly changing.

Begreppet stress skapades för att beskriva hur människan svarade på påfrestningar. Stress upplevs av de flesta som en negativ känsla. Människans stressregleringssystem är anpassat för kamp eller flykt och fungerar bra vid kortvariga situationer men är mindre adekvat för längre påslag. Långvarig stress kan ge upphov till flera olika hälsoproblem och blir vanligare i samhället. Fysioterapeuter kan använda sig av olika behandlingsmetoder riktade mot de stressrelaterade symptomen som uppstår till följd av stress.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära.

Syftet med studien är att undersöka lastbilschaufförers syn på mat och måltider. Vad de värderar i val av mat och måltidssituation och vad som påverkar hur måltiden genomförs i det mobila arbetet. Vidare studeras hur mat- och måltidsvanor påverkas av den upplevda stressen och tidspressen i arbetet, samt strategier att hantera denna. Ett ytterligare syfte är att belysa arbetsledningens och fackets syn på och arbete med mat- och måltidsfrågor.Studien är kvalitativ, och semi-strukturerade intervjuer har genomförts, med fyra lastbilsförare och en transportledare/personalansvarig på ett åkeri i nordöstra Skåne, samt ett fackligt skyddsombud.De nyanställda och oerfarna förarna uppfattades vara mest utsatta för stressens negativa sidor. Med erfarenhet byggdes förmågan upp att hitta på sina körturer, och även strategier för att hantera och motverka stress på.

Syftet med studien är att utifrån arbetstagarens subjektiva upplevelser undersöka hurarbetstid påverkar välbefinnande och stress.Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. En enkät besvarades av 47respondenter på fyra arbetsplatser, varav två arbetar med sextimmars arbetsdag ochtvå arbetar med åttatimmars arbetsdag. Resultatet presenteras huvudsakligen medhjälp av frekvensfördelningar, men även medelvärde används.För att analysera resultatet användes tidigare forskning om work-life conflict, stressoch arbetsbelastning. Även role strain theory användes för att belysa den rollkonfliktsom uppstår då arbetslivet ska kombineras med privatlivet.Resultatet visar att personalen som arbetar sextimmarsdagar i större utsträckningaldrig har problem att kombinera arbete med fritid. Personalen som arbetaråttatimmarsdagar upplever de flesta stressymptom mer frekvent än personalen somarbetar sextimmarsdagar, förutom gällande sömn samt värk i rygg och nacke.Resultatet visar inga tecken på att personalens arbetsbelastning höjs med enarbetstidsförkortning.Studiens slutsats blir således att personalen som arbetar sextimmarsdagar tenderar attha bättre balans mellan arbete och fritid, samt skatta sin hälsa högre än personalensom arbetar åttatimmarsdagar..

Överkänslighet mot kemiska ämnen i vår omgivning skapar hälsoproblem som ?sick building syndrome? samt ?multiple chemical sensitivity?. Båda tros kunna starta efter långvarig lågdos-exponering av kemikalier som till slut resulterar i en överkänslighet. Symptombilden är blandad och diagnostiseringen svår. Bland annat stress verkar vara en påverkande faktor liksom det kemestetiska hudsinnet.