Media har på senare tid uppmärksammat allt fler företagsskandaler i näringslivet, vilka har resulterat i skador på berörda företags renommé. Skadorna en kris utgör på ett företag och dess renommé, är betydande då ett renommé kan utgöra en konkurrensfördel för företaget. Vårt syfte med uppsatsen är att från ett internt perspektiv analysera hur företag arbetar med sin renomméhantering i samband med en kris, i syfte att öka förståelsen för hur de skador som uppkommer på ett företags renommé kan minskas. Syftet besvaras genom att en empirisk studie med fallföretagen Skandia, Stockholms Stadsmission samt Systembolaget. Fallstudien består av intervjuer med företagsanställda och med externa personer i näringslivet som kan kopplas samman med vår studie.

AimThe aim of this study was to map the injury panorama of traumatic injuries related to ice hockey in Sweden 2006-2011. In addition to that the aim was to compare whether there were any gender differences regarding traumatic ice hockey injuries. MethodThe present study was based on data from the Folksam insurance company between 2006 and 2011. The population consisted of ice hockey players in a club affiliated to the Swedish Ice Hockey Federation and that had sustained a traumatic injury related to ice hockey that resulted in medical care and then was reported to Folksam. The results are presented with descriptive statistics such as mean and standard deviation, median range and frequencies. ResultsThe head was the most common injury localization followed by the upper extremity where the shoulder accounted for a high number of injuries. Fracture was the most common type of injury for both male and female players.

Perioperativ omvårdnad är de vårdhandlingar och vårdaktiviteter som utförs av en anestesi- och operationssjuksköterska under de pre-, intra- och postoperativa fa-serna i samband med en patients operation. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad med inriktning mot peri-operativ dialogmodell. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju steg och metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig på tio veten-skapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orlandos omvårdnadsteori an-vänts. Resultatet visade att när den perioperativa omvårdnaden var organiserad enligt perioperativ dialogmodell upplevde patienterna bland annat att sjuksköters-kan hade tid för dem, operationen var något de skulle genomföra tillsammans och sjuksköterskan upplevdes se patienten som en resurs.

Syfte: Att ur anestesisjuksköterskans perspektiv beskriva övergången mellan anestesi och den tidiga postoperativa fasen.                                                                                                                  Bakgrund: Anestesisjuksköterskan har befogenhet att inducera, underhålla och självständigt avsluta anestesier i samråd med anestesiolog. Under anestesins avslutande sker en övergång till en tidig postoperativ fas där patienten återfår medvetandet, återhämtar fullgod motorik och luftvägarnas vitala skyddsreflexer. Vissa riskmoment finns sedan tidigare väl definierade även om forskning avseende tidsperioden är begränsad. Anestesisjuksköterskan finns hela tiden närvarande vid patientens sida och har därför en unik möjlighet att beskriva denna övergång. Design: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.                                                                                                            Metod: Femton strategiskt utvalda anestesisjuksköterskor från tre sjukhus i Mellansverige intervjuades.

Uppsatsen behandlar felbegreppets tillämpning på skogsplantor. Lagstiftningen inom området skog och skogsplantor är relativt omfattande men skogsplantor är biologiska produkter varför lagstiftning inte helt kan förhindra att skador eller sjukdomar ändå uppstår. Det är helt enkelt inte möjligt att framställa skogplantor utan att en viss andel av dem är behäftade med fel. Då det är en mängd sammanverkande faktorer som kan bidra till skador eller plantors död kan det vara svårt att fastställa om orsaken till skadan/plantdöden var att hänföra till plantorna eller faktorer i uppväxtmiljön. Svårigheter att fastställa orsaken kommer därför bidra till svårigheter för skogsägarna i samband med reklamation.

Introduktion: Preoperativ vård grundas i humanistiska och omvårdnadsetiska antaganden på nyttan av en välinformerad patient. Den perioperativa vårdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA år 1985 och har därefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vården ingår ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vårda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell på operationsavdelning krävs ett förändrat arbetssätt vilket kan vara svårt att få gehör för i dagens sjukvård, med ökade krav på produktivitet och ekonomisk effektivitet.

Dagens hälsotrend har en baksida vid namn ortorexi. Ortorexi är en ätstörning där personer är alltför fixerade vid att äta nyttig mat och att träna överdrivet mycket. Deras livsstil blir en belastning för både kropp och själ. Depressioner och skador är vanligt. De som drabbas av ortorexi är framför allt unga personer med höga krav på sig själva.

Denna uppsats syfte är att analysera vilka skillnader i skydd av gods Sverige-, Europa- och Kontinentflyttar kräver och hur detta arbete skiljer sig mellan Kungsholms Express, Alfa Moving, B & M och L-Ira.Uppsatsen kommer ha en deduktiv forskningsansats där författarna utgår från redan befintliga teorier och applicerar empirin på teorierna. Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod. För att få in empirin har författarna genomfört intervjuer på de fyra olika företagen och gått igenom hemsidor.Uppsatsen tar sin utgångspunkt från olika teorier. Teorierna som behandlas är samspelet mellan produkt, förpackning och distributionsmiljö, produktskydd, påkänningar, förpackningar och försäkringar.Slutsatserna som författarna har kommit fram till är hur viktig tid och kunskap är vid flyttar. Även förpackningens utformning är viktig.

De flesta hjärtstopp sker prehospitalt, dessa patienter är i behov av livräddande behandling i form av Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samtidigt som de snabbt skall förflyttas och behandlas i ambulans till sjukhus för vidare vård och behandling. Manuell HLR är svårt att utföra på ett effektivt och säkert sätt när patienten samtidigt ska förflyttas och det är också tröttande för ambulansteamet att utföra hjärtkompressioner under en längre tid. LUCAS är en HLR-apparat som ger mekaniska hjärtkompressioner. Apparaten har använts prehospitalt i cirka fyra år. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om LUCAS förbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp.

Afasi är ett samlingsnamn för språkliga skador som kan uppkomma vid skador på hjärnan som till exempel efter stroke som är den mest förekommande typen av hjärnskada. Afasi till följd av stroke drabbar årligen omkring 12 000 personer i Sverige. Symtomen på afasi kan vara av varierande karaktär beroende på var i hjärnan skadan sitter men gemensamt för skadorna är att språkfunktionen på ett eller annat sätt drabbas. Personer som drabbas av afasi kan få svårt att uttrycka sig, förstå talat språk, läsa och skriva. Då personer med afasi lider av nedsatt kommunikationsförmåga kan det innebära att de får svårigheter med att förmedla sina känslor och det kan finnas en viss risk att afatikerns vårdbehov inte blir tillfredsställt fullt ut.

Idrottsskador kan delas upp i akuta, som uppkommer plötsligt och belastningsrelaterade som kan uppkomma av långvarig överbelastning. Studier har visat att ungdomar som låg på en mycket hög träningsnivå har en ökad risk för belastningsrelaterade skador. Basket är en av de lagidrotter med flest skador, både akuta och belastningsrelaterade, det är främst knä- och fotskador som inträffar. I Sverige finns Riksidrottsgymnasier (RIG) som ger möjligheten att kombinera utbildning med idrott. Syftet med studien var att undersöka träningsupplägg och skadefrekvens hos basketelever på två RIG-idrottsgymnasier i Sverige samt undersöka eventuella skillnader mellan kön respektive årskurser.

Risken för att drabbas av en ACL-skada är relativt låg men med idrottande ökar risken avsevärt. Störst risk att drabbas har unga aktiva kvinnor. Prevention av knäskador är viktigt för att kunna förhindra sekundära påföljder såsom knäartros, knäinstabilitet, smärta och nedsatt rörlighet. Risken för artros är 105 gånger större i ett korsbandsskadat knä jämfört med ett oskadat. Syftet med den här studien var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen över åtgärder för att minska incidensen av ACL-skador inom idrotten.

Fotbollen är en av de mest skadedrabbade sporterna i Sverige. ACL-skada är den allvarligaste knäskadan med en lång rehabiliteringstid. Det har tidigare rått oenighet om förebyggande träning haft någon effekt på om en skada kan förhindras. Senare års forskning har visat att förebyggande träning har god effekt för att förhindra dessa skador. Undersöka kunskapen om förebyggande träning för att undvika främre korsbandsskador, samt undersöka kunskapen om skaderisken för främre korsbandsskador bland tränare för 14-15 åriga flickor inom Norrbottens, Göteborgs och Skånes fotbollförbund.

Postoperativt illamående och kräkning (PONV) är en besvärlig och vanlig komplikation i det postoperativa förloppet vilket kan leda till komplikationer, förlängd vårdtid och ökade kostnader. Många patienter har beskrivit det som att de hellre hade uthärdat smärta än att må illa och kräkas efter anestesi. Syftet med denna studie var att presentera omvårdnadshandlingar och åtgärder som allmänsjuksköterskan kan utföra för att lindra dessa besvär. Metoder som aromterapi och akupressur beskrivs och preventiva åtgärder som den preoperativa informationens betydelse och förberedelse med kolhydrater innan kirurgi behandlas. Aromterapi där patienten har fått inandats t.ex.

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts.