Syftet med denna studie har varit att studera psykosociala faktorers påverkan på skaderisken hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Tvångsmässig passion är en central faktor som studerats i relation till skada. Även faktorerna antal träningstimmar per vecka, antal spelade matcher, stress, själförtroende och motivation har studerats i relation till skada. En kvantitativ design har använts där 300 svenska ungdomslandslagsspelare i fotboll ingått som undersökningsdeltagare. Använda mätinstrument i undersökningen har varitPANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI samt SMS.

ABSTRAKTVid kataraktkirurgi är det viktigt att med stor noggrannhet kunna beräkna ögats postoperativa refraktion. För detta finns det flera olika biometriformler, varav SRK/T, Haigis och Hoffer Q har ingått i denna studie.Syfte: Att jämföra hur de tre formlerna presterar i genomsnitt när man jämför den beräknade postoperativa refraktionen med det verkliga utfallet, samt att se om det finns någon skillnad i utfallet i relation till ögats axiallängd.Metod: Data från 81 ögon erhölls från ögonkliniken i Kalmar. Alla var uppmätta med IOLMaster och hade genomgått fakoemulsifikation. Den vikbara intraokulära lins som användes var Alcons Acrysof SN60WF. Data från biometrin sattes in i var och en av de tre formlerna och beräknad postoperativ refraktion jämfördes sedan med verklig.

Runt 70 % av skogsföryngringen i Sverige utförs genom plantering efter maskinell markberedning. På de flesta marker uppnås tillräckligt antal godkända planteringspunkter men vid riklig förekomst av block som hindrar eller stör markberedningsaggregatet blir det problem. En annan komplikation i samband med markberedning på blockrik mark är att där till följd av tidigare brukningshistorik och ålder ofta finns rikligt med död ved i form av lågor. Vid markberedning ska hänsyn tas till att dessa inte skadas, eftersom död ved är viktig för den biologiska mångfalden. Huvudsyftet med denna studie var att jämföra resultatet av markberedning med grävmaskin respektive harv på blockrik mark, vad gäller planteringspunkter och skador på lågor. Även användbara planteringspunkter innan utförd markberedning samt skador på lågor orsakade av maskiner i samband med avverkningen studerades.

Denna rapport behandlar utmattningsbedömning av en hyttfront. Wöhlerprovning av sammanlagt 12 stycken hyttfronter har genomförts på lastnivåer mellan F kN och 0,6F kN. Proven styrdes på last och som utfallskriterium sattes en fördubbling av spannet hos lägesgivaren. Livslängderna för proven varierade mellan 14825 och 811953 lastcykler och en Wöhlerkurva har sammanställts för resultaten med hjälp av programvaran UTM1. En jämförelse har gjorts av utfallen hos skakriggarna H och K och den Wöhlerrigg som använts i detta examensarbete.

Fotboll är en av de största sporterna i världen med över 250 miljoner licensierade spelare varav ca 26 miljoner är damer. Skadefrekvensen är hög och skadepanoramat skiljer sig åt mellan damer och herrar. Två vanligt förekommande skador inom damfotbollen är ACL samt fotledsdistorsion, och en av de vanligaste traumatiska skadorna är hjärnskakning. Därför är det som sjukgymnast av stor vikt att arbeta med preventiva åtgärder mot dessa skador. Syftet med studien var att sammanställa evidens för preventiva åtgärder för ACL, fotledsdistorsion och hjärnskakning inom damfotboll.

Uppsatsen presenterar moralklausulen, som återfinns i företagsförsäkringsvillkor, vars syfte är attförhindra försäkringstagarens spekulation i sitt försäkringsskydd. Olika utformningar av klausulenjämförs och jag utreder dess förenlighet med lagtext för framkallande av försäkringsfall i 8 kap 11 och14 §§ NFAL, där slutsatsen är att förenlighet med lag avgörs i varje enskilt fall. Jag utreder även omskyldigheten att inte framkalla försäkringsfall är att se som en biförpliktelse, vilket den ses som iNFAL, men kommer fram till att den inte är att se som en sådan. I uppsatsen klargörs dessutom attmoralklausulen kan tillämpas gentemot andra försäkrade än den som har visat dålig moral. Härtillstuderas hur klausulen har tillämpats historiskt enligt GFAL och hur den tillämpas i enlighet medNFAL idag, varvid jag har funnit att tillämpningen är restriktiv och inte har ändrats i någon störreomfattning.

I takt med klimatförändringarna ökar riskerna för översvämningar. En översvämning kan generera enorma skador och ekonomiska förluster för hushållen och samhällen. Ett resultat av det översvämningsdirektiv som togs fram av Europeiska kommissionen år 2007 är att det idag pågår ett aktivt arbete i många europeiska länder för att kartlägga riskdrabbande områden och öka informationen kring skyddsåtgärder, för att minska skadorna vid en eventuell översvämning. En försäkring kan till stor del täcka den ekonomiska förlusten som en översvämning kan innebära och på så vis skapa en trygghet hos försäkringstagarna. Detta arbete undersöker hur den samhällsekonomiska förlusten kan minska genom att minimera skadorna av en översvämning.

Fornlämningars skydd regleras i Lagen om Kulturminnen (KML) m.m. (1988:950). I samband med varje skoglig åtgärd är man skyldig att ta hänsyn till värdefulla kulturmiljöer och lämningar, detta stadgas i Skogsvårdslagen (1979:429). Förutom själva fornlämningen så är även omgivande mark, det så kallade fornlämningsområdet skyddat. 2 kap 1 § i KML säger vilka fornlämningar som är skyddade enligt KML, bland annat så tas gravar och boplatser upp (KML 1988:950).

Det här arbetet handlar om asfaltbetongblandningar och hur variationen av dessa vid projektering påverkar vägarnas dimensionering i överbyggnaden mer specifikt bärlagret. Arbetet är baserat på litteraturstudier av den senaste teorin kring dimensionering av asfaltbetongblandningar i väglager samt tillhörande kravskrifter både från svenska och amerikanska myndigheter. Den inledande delen i examensarbetet omfattar bakgrunden till vägdimensionering. Inledningsvis behandlas materialet asfaltbetong och derss egenskaper för att sedan gå vidare till allmänt om vägar, hur de utformas, vägens funktionella egenskaper och skador som kan uppstå. Detta ska ge läsaren tillräckligt med bakgrund för att följa med i resten av arbetet där man kan läsa mer ingående om deformationsskador och vilka parametrar som är till stor vikt när man studerar skador som uppstår i asfaltbetongen samt relationen till dem egenskaper bitumen har. Rapporten avslutas med att resonera kring eventuella problem kring dimensioneringsmetoder samt betydelsen av blandningens hållfasthetsegenskaper och hur de påverkar vägarnas tjocklek. Slutsatsen i rapporten är att asfaltbetongblandningen har en betydelse för dimensionering av bärlager och att det kan vara någonting att beakta oftare vid vägdimensionering speciellt vid blandningar som skiljer sig mycket från standardvarianterna..

Akut hamstringskada är en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag på elitnivå drabbas per år av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid på i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jämfört med det icke skadade benet.

Syftet var att beskriva och jämföra olika hjälpmedels användbarhet för att skapa och upprätthålla fri luftväg genom tracheal intubation hos patienter med obesitas i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie där artiklar systematiskt sökts fram och kvalitetsgranskats. De var publicerade mellan 2005-2012 i databaserna PubMed, Cinahl, Medline, Scopus samt sökmotorn Google Scholar och har även sökts fram genom manuella sökningar i de funna studiernas referenslista. Resultatet baseras på 21 kvantitativa studier och visar att video- och optiklaryngoskop är det dominerande hjälpmedlet idag för att kunna genomföra tracheal intubation på patienter med obesitas. Utöver video- och optiklaryngoskop finns även larynxmasker, flexibelt fiberendoskop och vanliga laryngoskop.

Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor kan gå tillväga när de bedömer behov av och utför postoperativ smärtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god postoperativ smärtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex teman framkom: Bedömning och utförande, smärtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smärtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smärtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinärtarbetssätt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den postoperativa smärtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smärtbehandling bör ingå i grundutbildningen av sjuksköterskor.

Vid val av skördare för gallring eller slutavverkning väljs ofta maskiner som finns i närområdet och med högst produktivitet. Detta kan medföra att maskiner väljs trots att de inte är bäst anpassade för den aktuella åtgärden. Risken med detta är en hård behandling av träden under avverkningen som ger onödigt stora stamskador. Arbetet handlar om hur man med aktiva val kan minska dessa skador. De faktorer som analyserades var; typ av matarhjul, storlek på maskin och hur barktjockleken inverkar på matningsskadedjup.

Under 99 % av den tid som människan funnits på jorden har löpning skett barfota. Sen 1970-talet har mängder av löparkorskor utvecklats och dagens moderna skor är konstruerade att både ge skydd och stabilitet för foten. Under senare år har medvetenheten av att ha en fysiskt aktiv livsstil ökat och löpning har blivit en populär aktivitet. I och med detta har också riskgruppen för utvecklandet av överbelastningsskador i nedre extremitet ökat.Att sammanställa vetenskaplig kunskap om barfotlöpning jämfört med skodd löpning i ett skadeförebyggande syfte.Litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, PEDro, Primo, Scopus, Cinahl och ProQuest med både fritext och MeSH-termer som sökord. Efter granskning av innehåll och inklusions- och exklusionskriterier återstod 13 relevanta artiklar för resultatet.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Kan satellitbilder användas för att studera skador på bok och ek?Sedan mitten av 1970-talet har man sett ökande skador på skogen i stora delar av Europa. Olika storlek på skadorna och att storleken på skadorna skiljer sig åt beroende på var man befinner sig har gjort det svårt att förklara orsaken. För att undersöka ifall skadorna även ökat i Sverige har Skogsstyrelsen utfört inventeringar på bok- och ekbestånd i södra Sverige under tre tillfällen; 1988, 1993 och 1999. Resultatet från undersökningen visar att konditionen hos bok och ek i södra Sverige har försämrats sedan den första inventeringen 1988.