Syftet med denna undersökning är att se hur stor plats forskning fått i dagspress mellan 1901 och 2010. För att avgränsa området baseras studien på Dagens Nyheters bevakning av Nobelpristillkännagivandena i kemi och medicin.Jag har gjort ett urval av Nobelpristagare under den aktuella perioden och studerat hur forskning som ledde till Nobelpriset presenterats för allmänheten.Materialet består av artiklar från Dagens Nyheter från 1901  t.o.m. 2010.Jag har dels analyserat vilken plats forskningen fått i tidningen, dels vad artiklarna egentligen handlar om: är de pedagogiska eller refererande, har de ett nyttoperspektiv eller är de rent av akademiska?Studien tar även upp två andra aspekter: det låga antalet kvinnliga pristagare? har Dagens Nyheter presenterat dem på ett annat sätt? Och hur påverkar pristagarens nationalitet mediebevakningen?Resultatet visar att nyheten om vem som belönats med årets Nobelpris alltid nått fram till förstasidan i tidningen. Rubrikena är ofta stora och bilder är vanligt.

Detta arbete är en ideologianalytisk undersökning av tal anförda på första maj under perioden 1955-2005 av svenska socialdemokartiska partiledare tillika statsministrar. Syftet har varit att undersöka om det går att skönja en historisk förändring i specifika begrepps betydelse samt olika innebörd i begreppen beroende på vem som har uttalat dem. Begreppen som har stått i fokus är demokrati, jämlikhet, framtid och den svenska socialdemokratin. Utifrån ideologianalytisk teori har jag studerat begreppen utifrån tre dimensioner. Genom att ställa frågorna ?vilken verklighet talas det om?? och ?vem erkänner denna verklighetsbeskrivning?? till materialet har en djupare betydelse än det faktiska som uttalats analyserats fram. Analysen visar att det tydligt går att se flera olika möjligheter att föra en diskussion kring de specifika begreppen genom att de kontextualiseras olika från år till år.

Tidigare forskning från USA fastslår att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning sträcker sig fram till år 2000. Tanken med detta arbete är att applicera föregående forskares tankar på den svenska marknaden för åren efter 2000. Tanken med uppsatsen är att utreda ifall historiska värden på direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bättre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.Arbetet består av två delar, en utförlig kvantitativ del och en något enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester på den datamängd som samlats in i form av regressionsanalyser.

Undersökningen kartlägger innehållet på en latent och manifest nivå i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet år 2014. Frågan är om avsändaren uppmanar till aktion och i så fall, hur? På vilket sätt framtonas respektive partiordförande? Och på vilket sätt innehåller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frågor? Fyra legitima strategier för valkampanjande på Internet har använts och en kvantitativ innehållsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och semiotik analyserades resultatet och de centrala upptäckterna är att de båda partierna till största del använder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina väljare utan censurering och filtrering från traditionell media.

Några av de ändringar som gjordes 2011 i läroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehållet för ämnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förståelse för vektorbegreppet där urvalet omfattar gymnasieelever som har läst eller läste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där uppgifterna agerade frågor och eleven fick svara på följdfrågor så att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett på de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har således beprövade uppgifter som är skapade med en rad olika områ-den som utgångspunkter.

De flesta arbetsmiljöstudier i skolan är riktade till personal eller till de yngre åldrarna, därför fattas det kunskap om unga vuxnas upplevda studiemiljö. Syftet med studien var att beskriva högskolestudenters upplevelser av en god psykosocial arbetsmiljö. För att svara på syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet av informanter skedde genom massmejl där intresserade studenter ombads ta kontakt med forskaren. Åldersspridningen på de 10 informanterna var 20-41 år och fyra av fem sektioner på den valda högskolan i södra Sverige var representerade.

Huvuddelen av plommonproduktionen i Sverige är Prunus domestica-sorter och stora produktionssorter är Herman, Opal, Victoria och Jubileum. De olika sorterna ha olika mognadstid och bördighet. Plommonen mognar fram under augusti-september och fruktens korta hållbarhet gör att plommonproduktionen har minskat i Sverige de senaste åren eftersom odlarna inte hinner sälja frukten under den korta perioden. Genbanker har stort ansvar att bevara det mest intressanta och värdefulla av vad som växer i Sverige. De växtgenetiska resurserna i genbanken har stor betydelse för att förbättra plommonen med hänsyn till bland annat kommande klimatförändring och sjukdomar.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Studien beskriver prevalensen av Otodectes cynotis (öronskabb) i två geografiskt skilda regioner i Sverige. I studien ingår 107 tamkatter som inkom för kastration till någon av klinikerna Djurakuten i Stockholm eller Alingsås djurklinik utanför Göteborg under perioden 01-05-2012 till 18-09-2012. Katterna otoskoperades och en provtagning med öronsvabb för mikroskopering genomfördes. I studien ingick även en frågeenkät till djurägarna för att utvärdera olika faktorer som kan ha betydelse för förekomsten av öronskabb. Sammantaget observerades en prevalens av öronskabb på ca 10%.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sveriges Television och TV 4 skildrar socialtjänsten i sina nyhetsprogram. Frågeställningarna som ska ge svar på detta är:? Hur ser de program som omnämner socialtjänsten ut?? Vilken bild förmedlas i programmen?? Vem kommer till tals?Urvalet består av TV program listade i Svenskt Mediearkiv som förknippas med socialtjänsten under perioden 2007 till 2009. Undersökningen är en blandning mellan en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. Tillvägagångssättet har inslag av induktion där resultat och teori har tagits fram i en process som varvar genomgång av material med analys.

I denna uppsats utreds hur Förintelsens under perioden 1957-2007 gestaltas i utvalda historieläroböcker för gymnasiet. Tidsperioden har av strukturskäl indelats i tre perioder med koppling till de för tiden rådande läroplanerna. Som metod har i studien använts en pedagogisk textanalys vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna som sedan kopplats till bakgrundsbilden, som i denna studie består av läroplanerna och den tidigare forskningen på området. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning till de olika läroplanerna och därefter förflyttas fokus till vad som står i de olika läroböckerna. Därefter övergår studien till att se hur resultatet från de olika läroböckerna förhåller sig i jämförelse med vad läroplanerna anser man bör främja samt vad tidigare forskning ansett som centrala vid förståelsen av Förintelsen.

Många patienter blir hypoterma under den perioperativa vården. Det finns en mängd åtgärder som kan vidtas för att minska oönskad hypotermi. Pre- och intraoperativ uppvärmning med värmetäcke, varmt på operationssalen, cirkelsystem och användning av varma infusioner kan vara en bra kombination. Oavsett vilken terapi som används är normotermi alltid högt prioriterat.  Det handlar om patientsäkerhet. Genom att effektivt motverka hypotermi skulle möjligheten öka till snabbare återhämtning, färre postoperativa infektioner, mindre kostnader för sjukhuset och minskat lidande för patienter.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett positivt samband mellan hur ofta en individ besöker tandvården för en undersökning hos tandläkare eller tandhygienist och individens tandhälsa, mätt som antal kvarvarande intakta tänder. Har de som går oftare till tandvården för kontroll (undersökning) en bättre tandhälsa än de som går mer sällan? Data avseende de individer som besökte tandvården för en undersökning hos tandläkare (åtgärd 101) eller tandhygienist (åtgärd 102) under perioden 1 januari till 30 juni 2009 har hämtats från Tandhälsoregistret, och kompletterats med några variabler som i studier och empiri visat sig ha inverkan på individers beteende och hälsotillstånd, t ex utbildningsnivå, för analys i en linjär regressionsmodell. Resultat från regressionsanalysen tyder på att det inte finns något positivt samband mellan en individs tandhälsa, enligt vald definition, och antalet besök hos tandläkare eller tandhygienist, till skillnad från förväntat. Av de faktorer som analyserats har individens ålder, av naturliga skäl, en stark inverkan, men även födelseland/-region och utbildningsnivå har betydelse för antal intakta tänder hos individen..

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det har skett en förändring i riskaversionen mellan perioden 1980-1995 och 1996-2000. Sambandet mellan risk och värdering undersöks för att ta reda på detta. En kvantitativ metod har använts för att genomföra undersökningen. Statistiska modeller som enkel och multipel regression har använts för att söka samband mellan värdering och risk. Rådata har hämtats ur ?SIX Trust?-databasen och vi har därefter behandlat datan i Excel och SPSS.