Abstract The purpose of this essay is to compare in what way pedagogues in pre-school in comparison to pedagogues in school use music as an implement to stimulate children?s language development. The essay is built on qualitative written interviews on four pedagogues, two pre-school teachers and two class teachers, along with relevant literature concerning music in relation to language development.In the interviews it was shown that music is used in a greater extent by the pre-school teachers, compared to the class teachers. Activities containing elements of music is situated on a daily basis in preschool, where the two interviewed pre-school teacher?s works.

Musikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men fördelningen sysselsatta inom musikbranschen Àr en tredjedel kvinnor mot resterande mÀn. I ledningsgrupper finns kvinnor representerade med 20 procent och samma fördelning Äterfinns ocksÄ i antalet A&R:s (dem som upptÀcker nya artister) pÄ musik- och artistbolag.Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper Àr eftertraktade? Hur ser dem i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om nÀr och hur musiklÀrares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklÀrares uppfattningar kring musikundervisningen pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt syfte med undersökningen Àr att problematisera och försöka förstÄ musikundervisningen. VÄr problemformulering lyder: ? PÄ vilket sÀtt möts elevers och musiklÀrares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har anvÀnt oss av intervjuer i vÄr undersökning.

Teknologiutvecklingen har medfört konsekvenser för skivbolagsbranschen. Idag konsumeras musik till stor del pÄ Internet genom fildelning av mp3-filer. Detta konsumtionssÀtt skulle kunna vara idealiskt om det inte vore för att det till största delen sker illegalt. Musik som skivbolagen har rÀttigheterna till konsumeras utan att de erhÄller nÄgon inkomst. Skivbolagen mÄste dÀrför agera ifall de inte ska gÄ under.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children?s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts.

Syftet med denna studie har varit att undersöka musikscenen för klassisk musik och punkmusikscenen för att fÄ förstÄelse för nÄgra av de drivkrafter som genererar solidaritet inom dem. För undersökningen har symbolisk interaktionism anvÀnts som teoretisk referensram med Randall Collins begrepp ritualer, symboler och emotionell energi som huvudsaklig utgÄngspunkter. Valet av symbolisk interaktionism vilar pÄ det faktum att teorin kan anvÀndas för att studera mÀnskligt gruppliv och beteende. Data samlades in före, under och efter klassiska musik- och punkkonserter genom deltagande observation. Resultatet visade att solidaritet producerades och reproducerades genom ritualer och symboler som scenerna hade.

Music not only fun but also necessary. This paper investigates how young people describe their relationship to music. The young people - students - in this study are coming from two different districts of Malmö: One with a population with mainly ethnical Swedish background and the other with a multicultural population. The research question is how we can describe young people's relationship to music on the one hand from the social theories which are presented and on the other hand from own experience as a music teacher. Group interviews are used to get the young people's own descriptions.

Sammanfattning Syftet var att belysa den fysiska vÄrdmiljöns betydelse för vÄrdtagarens vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningen löd; Hur belyser litteraturen vÄrdtagarens upplevelse av den fysiska vÄrdmiljöns betydelse för vÀlbefinnandet? Metoden var en litteraturstudie och sökning av vetenskapliga artiklar har skett pÄ databaserna Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect och Scirus. Sökord som anvÀnds bÄde separat och tillsammans inom samtliga databaser var health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, vÀlbefinnande/well-being, hospital, health, light, noise. Med sökmotorer har vi sökt pÄ nÀmnda sökord och namn pÄ olika forskare, samt MeSH- sökverktyg för översÀttning av svenska ord till engelska.

I denna undersökning studeras hur digitala verktyg anvÀnds pÄ tvÄ högstadieskolor i Ärskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka pÄ elevers musikskapande. Undersökningen Àr av kvalitativ art och grundar sig pÄ deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt dÀr elever pÄ olika sÀtt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv dÀr empiri grundar sig pÄ utsagor och erfarenheter frÄn tio observationstillfÀllen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg anvÀnds sÀllan och i begrÀnsad omfattning i musikundervisningen pÄ de tvÄ skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlÀnk mellan det klingande ljudet och den visuella representationen, nÄgot som ligger i linje med tidigare forskning.

IT har kommit lÄngt ifrÄn att bara vara en teknikfrÄga. Informationsteknologin har del i en samhÀllsförÀndring som pÄgÄr mitt framför vÄra ögon. Jag Àr intresserad av nÄgot som kan beskrivas som en normativ förÀndring i samhÀllet, hur beteenden förÀndras i och med informationsteknologins intrÀde och utbredning i det vardagliga samhÀllslivet, och hur mÀnniskan organiserar sig i nÄgot som kan liknas vid ett nÀtverkssamhÀlle. Med informationsteknologin Àndras förutsÀttningarna för individernas livsföring. DÀrmed Àndras ocksÄ marknadens förutsÀttningar och förutsÀttningarna för rÀttsliga regleringar.

?Vad sÀtter lÀrarna betyg pÄ? Àr en studie om bedömning inom Àmnet musik i Ärskurs nio.För att fÄ reda pÄ vad lÀrarna bedömer har vi valt att anvÀnda oss utav en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer dÀr vi stÀller lÀrarnas svar mot forskning och lÀroplaner. De lokala kursplanerna kortas och bryts ner av skolorna för att eleverna ska kunna fÄ ut mesta möjliga utifrÄn skolans resurser. Vi har tittat pÄ vad som krÀvs för att fÄ GodkÀnt i musikÀmnet, och om bedömningen skiljer sig mellan olika skolor, samt om det finns nÄgra hinder för att ge en rÀttvis bedömning.Vi kom fram till att de lokala kursplanerna ser olika ut mellan skolorna och dÀrmed Àven det underlag lÀrarna tittar pÄ vid en bedömning. Under vÄr undersökning fann vi diverse hinder för att ge en enhetlig undervisning.

De flesta av oss har sÀkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjÀlp pÄ mÄnga omrÄden i vardagen. Det gÄr att fastslÄ att fler och fler funktioner och tjÀnster i vÄrt samhÀlle digitaliseras pÄ olika sÀtt och i mÄnga yrkesgrupper verkar digitala hjÀlpmedel vara ett sjÀlvklart inslag. Syftet med detta arbete Àr att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallÀrare har pÄ anvÀndningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnÄ detta syfte har jag stÀllt ett antal frÄgor till nÄgra musiklÀrare i olika lÀromiljöer.Resultat visar bland annat att anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill sÀga om en lÀrare arbetar med klassisk musik eller med rock- och popmusik. Tydligt i resultatet Àr ocksÄ att musiklÀrarna vill öka bÄde sin kunskap och sitt anvÀndande av digitala verktyg.En av mina viktigaste slutsatser Àr att de lÀrare som pÄ ett personligt plan anvÀnder digitala verktyg utanför skolan ocksÄ anvÀnder dem i sin undervisning..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med ett amputerat ben. 18 vetenskapliga artiklar inom omrÄdet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier: att information och support ger framtidstro, att sörja en förlorad kroppsdel, att kÀnna stÀndig smÀrta som Àr svÄr att prata om, att vid protesanvÀndning kÀnna oro, begrÀnsning och rÀdsla för beroende samt att kÀnna sig oattraktiv och obekvÀm i intima situationer. En benamputation upplevdes av personer som förkrossande och gav en kÀnsla av att livet var över. Denna kÀnsla förstÀrktes ytterligare vid brist pÄ information och stöd. Förlusten av en kroppsdel ledde till en sorg som kunde jÀmföras med sorgen efter en kÀr vÀn.

Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.