Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.

Efter mÄnga Ärs pianospel med inriktning pÄ klassisk musik med det akustiska pianot i fokus insÄg jag nÀr jag började spela pop och rock att det dÄ antogs att jag skulle behÀrska mÄnga olika klaviaturinstrument. Inte alltid helt lÀtt, dÄ det inte finns nÄgonting som sÀger att du till exempel Àr en bra orgelspelare bara för att du Àr en duktig pianist. I mitt examensarbete ville jag fördjupa mig i nÄgra klaviaturinstrument för att fundera pÄ hur man spelar pÄ dessa i olika musikaliska sammanhang och vilka olika spelsÀtt de genom sin teknik för med sig. Jag skrev tre lÄtar, en för varje valt instrument (piano, orgel, Clavinet) och spelade in dessa, utan klaviatur. Sedan gjorde jag en version av varje lÄt med varje instrument för att se hur jag sjÀlv spelade pÄ olika sÀtt beroende pÄ instrument.

I det hÀr examensarbetet har vi pÄ tvÄ olika förskolor undersökt hur pedagoger förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och sÀger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andrasprÄk. I vÄr undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet Àr den grundteori vi utgÄr ifrÄn dÄ vi talar om barns sprÄkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse.

Syftet Ă€r att undersöka vilka sĂ€tt allmĂ€nsjuksköterskan kan interagera med demenssjuka pĂ„. FrĂ„gestĂ€llning: Hur kan verbala och icke-verbala kommunikationssĂ€tt optimera omvĂ„rdnaden och interaktionen mellan sjuksköterskan och personen med demenssjukdom? Ämnet har belysts genom att göra en litteraturstudie och datainsamling har gjorts pĂ„ tre databaser. Denna studie Ă€r uppbyggd pĂ„ sex kvalitativa studier och fyra kvantitativa. Demenssjukdom innebĂ€r nedsatt verbal kommunikationsförmĂ„ga, vilket kan leda till frustration och agiterat beteende.

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Abstract in English:This essay constitutes a case study based upon in-depth interviews held with people who have, or have had, Exhaustion Disorder (ED), concerning their understanding and use of music and sound, encompassing experiences which are both positive and negative. The intention is to document how the illness influences the subjects' music use. The study shows that the respondents intuitively and consciously are using music by regulating, getting in touch with and manifesting their emotions. Music is an important tool in performing self therapy and to achieve a good existential health. Music can also provoke negative physical and mental reactions and affect the general health status for those diagnosed with ED.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa ökad förstÄelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa grÀnser mellan dÄtid och samtid. De frÄgestÀllningar som ocksÄ utgör kÀrnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och dÀrmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna ocksÄ kan upplösa grÀnser mellan dÄtid och samtid.Undersökningen bestÄr av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med lÄngfilmskaraktÀr som Äterblickar pÄ sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel pÄ olika möten mellan populÀrmusik och rörliga bilder. Musik som vÀxlar mellan att vara vÀlbekant Àldre och nyskriven möter rörliga bilder som vÀxlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fÀlten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

Alla mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt en relation till musik. Musikens sprÄk Àr universellt. I ungdomars livsvÀrld Àr musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjÀlper en i svÄra situationer och bidrar med glÀdje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar ocksÄ med de funktioner religionen har.

Folkets Hus och Parker gav under vÄren 2008 en förfrÄgan om att under sommaren uppmÀta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mÀtningar som genomfördes skedde pÄ tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. MÀtningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mÀtningar av konserter, för att kunna ge en rÀttvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tÀnkas utsÀttas för under en festival. De tvÄ av Socialstyrelsen uppsatta grÀnsvÀrdena som ska följas Àr att evenemanget ska hÄlla sig under ett medelvÀrde pÄ max 100 dB(A)LEQ och dess toppvÀrde fÄr vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivÄerna hölls relativt bra inom riktvÀrdena pÄ de tre festivalerna.

Information till patienter Àr en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete och betydelsen av patientinformation som omvÄrdnadsÄtgÀrd har ökat kraftigt de senaste Ären pÄ grund av kortare vÄrdtider, ökat Älderspann, förÀndringar i livsstil och samhÀllsstruktur. En god information kan öka patientens trygghet och förmÄga att hantera olika aspekter av en planerad anestesi. Preoperativ oro Àr ett vanligt förekommande kÀnslotillstÄnd hos patienter och kan öka förekomsten av postoperativt illamÄende och postoperativ smÀrta. En god patientinformation kan mÀtas i en minskad oro och Àngslan inför anestesi. Studiens syfte var att undersöka patienters behov av preoperativ information samt upplevelsen av oro inför anestesi vid elektiv kirurgi.

Sammanfattning Syftet var att belysa den fysiska vÄrdmiljöns betydelse för vÄrdtagarens vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningen löd; Hur belyser litteraturen vÄrdtagarens upplevelse av den fysiska vÄrdmiljöns betydelse för vÀlbefinnandet? Metoden var en litteraturstudie och sökning av vetenskapliga artiklar har skett pÄ databaserna Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect och Scirus. Sökord som anvÀnds bÄde separat och tillsammans inom samtliga databaser var health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, vÀlbefinnande/well-being, hospital, health, light, noise. Med sökmotorer har vi sökt pÄ nÀmnda sökord och namn pÄ olika forskare, samt MeSH- sökverktyg för översÀttning av svenska ord till engelska.

Scientific studies show that good leadership is a key factor for group- and individual development. Studies have also shown that the contrary can curb talented individuals and/or cause stagnation, or even cause groups to halt their progression. This essay studies how leaders in musical and athletic environments look on their own leadership. In interviews, the leaders reflect upon experienced issues related to their profession, their views on difficulties in their leading role, as well as individual, and group development. This study also includes two observations, one in each field of profession.

Digitaliseringen under 2000-talet har förÀndrat mÄnga branscher. Utbredningen av illegal fildelning Àr en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga mÀnniskor. Samtidigt sker en framvÀxt av nya sÀtt att konsumera pÄ internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning? I detta arbete undersöks de argument som anvÀnds för att rÀttfÀrdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rÀttfÀrdigande och vÀrdeordningar.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i Är 7-9. Jag jÀmför hur lÀrare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhÄllande till gruppstorleken. Anpassar lÀrarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnÄ lÀroplanens mÄl. Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklÀrare vid fyra olika grundskolor, varav tvÄ undervisar i helklass och tvÄ i halvklass samt en enkÀtunder­sök­ning med ett urval elever pÄ de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade pÄ enkÀten.Resultatet av min studie visar att tillgÄng till och utformning av lokaler, stöd frÄn skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utstrÀckning som klass­torleken pÄverkar hur lÀrarna upplever sin arbetsmiljö.

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur sjuksköterskan dokumente-rar smÀrta pÄ en postoperativ avdelning och hur ÄtgÀrder i samband med smÀrt-lindring följs upp. Studien genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Malmö genom granskning av journaler för 14 patienter som givit sitt samtycke att delta i studien. Analysen resulterade i tre kategorier: god/tillfredsstÀllande, delvis tillfredsstÀllan-de och bristfÀllig/obefintlig dokumentation. Resultatet av studien visade brister gÀllande dokumentation av smÀrta. Avsaknad av anvÀndning av visuell analog skala, smÀrtans karaktÀr och uppföljning av smÀrtlindring kunde noteras i ett fler-tal journaler.