Syftet med denna uppsats var att undersöka musikens roll och betydelse inom event marketing. Idag Àr event marketing ett vedertaget och accepterat marknadsföringsverktyg och en effektiv vÀg att nÄ konsumenter. För att föstÄ hur hur företag inom denna sektor anvÀnder sig av musik för att pÄverka mÀnniskor och hur strategiska val rörande musiken utförs gjordes en fallstudie pÄ tre olika företag inom event marketing industrin. Studien visade att musik Àr en betydelsefull bestÄndsdel inom event marketing för sin förmÄga att pÄverka och skapa stÀmmninglÀgen samt att valet av genre och artist har en stor inverkan pÄ evenemangets image och att eftertÀnksamhet mÄste ingÄ vid dessa val..

Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhÄller och anvÀnder sig av musik. Jag undersöker Àven musikens funktion som gruppmarkör och klÀdstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förstÄelse för mina blivande elever. Min huvudfrÄga Àr; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker Àven hur musik och klÀdstil hör ihop.

Uppsatsens syfte Àr att belysa barn och ungas anvÀndande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det Àr att skolan tar tillvara pÄ elevernas musikaliska erfarenheter. EnkÀter besvarades av 83 barn i Äldern 10-12 Är och intervjuer gjordes med 6 barn i Äldern 10-11Är. Undersökningen visar att musiken anvÀnds mycket pÄ fritiden och till viss del Àven i skolan, dock inte sÄ mycket som barnen önskar. De vill anvÀnda "sin egen" musik mer i skolan.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ hur barn anvÀnder musik som uttryckssÀtt. Vi har Àven studerat vilken förstÄelse och kunskap förskollÀrare har av att anvÀnda musik som uttryckssÀtt för barns meningsskapande lÀrprocesser. Genom intervjuer med fem förskollÀrare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnÄtt ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt pÄ multimodalitet och arbetar utifrÄn detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssÀtt Àr viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta Àmne.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att frĂ€mja psykisk hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvĂ„rdnad, 15 högskolepoĂ€ng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivĂ„. Malmö högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, 2010 Inledning: Musik Ă€r en viktig del i unga mĂ€nniskors dagliga liv. Musik har under mycket lĂ„ng tid och av mĂ„nga olika kulturer anvĂ€nts pĂ„ skilda sĂ€tt och musikens betydelse anses vara bĂ„de subkulturell, kulturell och universell.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheterna för att skriva vÀl fungerande tv- och dataspelsmusik som har de kvalitéer som ett spel krÀver och som dessutom fungerar sjÀlvstÀndigt, till exempel i ett konsertsammanhang eller pÄ cd-skiva. I undersökningen har jag skrivit musik för demoversion av ett dataspel samt gjort en enkÀtundersökning dÀr musikstuderande har fÄtt lyssna dels till musiken frÄn spelet och dels till musik som inte Àr skriven för dataspel. I enkÀten fick de frÄgor om hur de upplevde musiken med hjÀlp av olika musikaliska parametrar, huruvida de trodde att musiken var skriven för ett dataspel samt om sina orkester- och data-/tv-spelsvanor. Informanternas upplevelser var mycket nÀra den vision jag och spelproducenterna hade om hur musiken skulle upplevas och de kunde i huvudsak skilja pÄ spelmusiken och den sjÀlvstÀndiga musiken. De kunde ocksÄ motivera varför de trodde att styckena var skrivna för ett dataspel eller ej.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till musik samt hur de ser pÄ sin egen musikalitet. UtifrÄn syftet formulerades fem frÄgestÀllningar som berör hur musiken anvÀnds i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser pÄ musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide dÀr totalt fyra pedagoger frÄn tvÄ förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma Är inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger anvÀnder musik medvetet i det dagliga arbetet pÄ förskolan och kÀnner sig sÀkra i sin musikaliska roll. Synen pÄ musikalitet skiljde sig Ät med tvÄ olika uppfattningar.

Denna uppsats beskriver nÄgra elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   dÀr de fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande sÄvÀl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som Àr skapat i en dator eller inspelad musik som Àr redigerad. Eleverna har sett att lÀrarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi pÄverkar digitalt musikskapande i skolan.

Med utgÄngspunkt i den pÄgÄende debatten om datorskapad musik och dess vara eller inte vara, diskuteras i denna rapport för- och nackdelar för att skapa musik med dator istÀllet för med verkliga instrument. I rapporten stÀlls en frÄgestÀllning upp som grund för att genomföra en undersökning. Syftet med undersökningen var att se om datorskapad musik kan ersÀtta verklig och vilka skillnader som upplevs nÀr de olika typerna jÀmförs. Under arbetets gÄng skapades en virtuell version av introt till orkesterstycket España. Den virtuella versionen jÀmfördes sedan med tre verkliga inspelningar av samma stycke i en undersökning med studenter.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har ocksÄ stÀllt mig frÄgande till den ?popifiering? som jag tycker pÄgÄr i blockflöjtsundervisningen, dÀr man i allt större utstrÀckning rör sig bort frÄn blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrÄn dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna sjÀlva inte upplever nÄgon egentlig motsÀttning mellan Tidig Musik och den populÀrmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna sjÀlva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och lÄter fint pÄ instrumentet. DÀrmed finns det ett egenvÀrde i att spela just Tidig Musik pÄ just blockflöjt..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

SAMMANFATTNING   Inledning: VÄrdrelaterade infektioner Àr ett stort och kostsamt problem i vÄrden. Förekomst av multiresistenta bakterier ökar och gör infektioner allt mer svÄrbehandlade. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingÄr bland annat att förebygga smittspridning och bedriva utvecklingsarbete.Syftet med denna studie var att studera och beskriva postoperativ sÄrinfektionsfrekvens hos samtliga patienter som opererats med femoralis poplitea by pass pÄ aktuell klinik Är 2004 respektive Är 2007. Syftet var vidare att beskriva eventuella gemensamma faktorer hos patienterna som kunde var en orsak till postoperativ sÄrinfektion.Metod: En beskrivande studie med jÀmförande inslag via journalgranskning.Resultat: Journalgranskningen har inte visat nÄgon ökad frekvens av postoperativa sÄrinfektioner avseende Är 2004 respektive 2007 pÄ den studerade avdelningen. Antalet operationer Àr konstant och antalet infektioner obetydligt fÀrre.

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself..