Med denna uppsats vill jag undersöka vad som motiverar mÀnniskor att samla pÄ musik, i en tid nÀr musik i sÄpass stor utstrÀckning finns tillgÀnglig för obegrÀnsat lyssnande pÄ internet. Min tes Àr alltsÄ att det Àr nÄgonting annat Àn tillgÀnglighet som driver mÀnniskor att samla pÄ musik idag. I min studie har jag tagit hjÀlp av sju stycken informanter som mer eller mindre aktivt samlar pÄ musik i fysiska format. De Àr mellan Äldrarna 23-46, fem mÀn och tvÄ kvinnor. Informanterna har sjÀlva anmÀlt intresse nÀr de hört om min studie, eller blivit tillfrÄgade av mig eftersom jag pÄ förhand vetat om att de samlar pÄ musik.

Postoperativ shivering (PAS) definieras som en serie ofrivilliga muskelrörelser som ökar den metabola vÀrmeproduktionen i kroppen. Förekomsten av postoperativ shivering Àr ett problem inom den perioperativa vÄrden. Det finns flera orsaker till shivering. Termoregulativa och icke termoregulativa. PAS förekommer i ca 5-65% av alla anestesier, men frekvensen har under Ären minskat.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patientens uppfattning av den omgivande sjukvĂ„rdsmiljön samt betydelsen avseende dess design, fĂ€rger, konst och ljud för patientens hĂ€lsa och upplevelse av vĂ€lbefinnande. I resultatet ingĂ„r 16 artiklar, varav 13 med kvantitativ ansats, 2 med kvalitativ ansats, samt en artikel med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna representerar studier frĂ„n flera olika lĂ€nder; Danmark, Norge, Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA, Filippinerna och Kina. Resultatet visade att utformningen av sjukvĂ„rdsmiljön, det vill sĂ€ga dess design, hade stor betydelse för det sociala samspelet, bĂ„de patienter emellan och mellan en patient och dennes anhöriga och dĂ€rmed indirekt pĂ„ patienternas upplevelse av hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Även fönsterutsiktens kvalitet visade sig i hög grad pĂ„verka patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande.

I arbetet inom vÄrd och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett pÄ varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta Àr mycket vÄrdkrÀvande dÄ de kan upptrÀda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behÄller sin vÀrdighet i det vÄrdande mötet med hjÀlp av musik (i musik ingÄr Àven sÄnt) och beröring. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr ifrÄn en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som Àr agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och sjÀlvmedvetna nÀr mysik spelas för dom.

Detta arbete beskriver struppipning, som Àr en sjukdom som beror pÄ att rekurrensnerven Àr skadad. Detta leder till att larynx inte kan fungera normalt. HÀstens symtom visar sig sÀrskilt vid anstrÀngning, dÄ den blir onormalt trött, och vid inandning har den ofta ett karakteristiskt missljud. Orsaken till att nervskadan uppstÄr Àr ofta idiopatisk, men det kan exempelvis ocksÄ bero pÄ trauma av olika slag. Det Àr troligt att sjukdomen Àr Àrftlig.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan anvÀnda sig av musik och rörelse i lÀs och skrivundervisningen. I förskolans vÀrld Àr musik och rörelse vanligt förekommande i sprÄkutvecklande syfte, men nÀr barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det sprÄkutvecklande arbetet gÄr mycket ut pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren trÀning i lÀsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som Àr en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade pÄ en vanlig kommunal skola utan sÀrskild pedagogisk profil.

The purpose of this study was to illustrate the effects of music in pre-, peri-, and postoperative care. This study is a systematic literature study based on 22 scientific articles with quantitative methods. Music is an alternative treatment used in nursing care. Nurses could as a complement to routine pre-, peri-, and postoperative nursing have music interventions in mind, because an operation involves anxiety, fear and pain for many patients. The result of the study shows that music can reduce patients? anxiety, pain and improving their wellbeing and recovery.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrÄn bild. Inspiration till att fÀrdigstÀlla fyra musikaliska kompositioner har hÀmtats frÄn fyra olika bilder. Metoden har centrerats kring en förestÀllning om vÀrlden som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hÀmtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementlÀror..

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Detta examensarbete tar reda pÄ möjligheterna och förtjÀnsterna med att anvÀnda musik som undervisningsmetod. PoÀngen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och sprÄkutveckling. Jag har Àven undersökt hur man arbetar med musik som inlÀrningssÀtt pÄ en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. TvÄ av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berÀttat sin syn pÄ Àmnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska fÀrdigheter som vi mÀnniskor anvÀnder för att uttrycka oss.

För att en konsument ska köpa musik mÄste han eller hon uppleva ett medvetet eller omedvetet behov av det. Information och kunskap som rör uppkomsten av musikbehovet hos konsumenten Àr mycket viktig för den kommersiella musikindustrin. Den kunskapen utgör nyckeln till ett framgÄngsrikt recept för skapandet av efterfrÄgan för ny musik och nya artister. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den kommersiella musikindustrin gÄr tillvÀga för att skapa efterfrÄgan av musik och artisterna bakom den. Arbetet behandlar aktuella teorier samt kvalitativa intervjuer genomförda med administrativ personal pÄ skivbolaget SonyBMG och tre anonyma lÄtskrivare.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

BÄde Lpfö 98 och Lpo 94 indikerar tydligt att musik och rörelse bör vara en del av den pedagogiska verksamheten bÄde pÄ förskolan och i skolan, Àven utöver sjÀlva musikÀmnet. Denna uppsats vill undersöka hur pedagoger pÄ förskola och i tidig grundskola anvÀnder musik och rörelse som redskap i den pedagogiska verksamheten, utöver den renodlade musikundervisningen, samt hur de tÀnker kring detta. Vad hÀnder nÀr barnen gÄr frÄn förskolan till skolan?I litteratur- och teorikapitlet görs en jÀmförelse mellan Lpfö 98 och Lpo 94. DÀr finns Àven en kort genomgÄng av musikens och rörelsens betydelse för barnets utveckling.