The aim of this master?s thesis is to examine the virtual reference service Ask the Library [Bibblan svarar] from a postmodern perspective. Ask the Library is a Swedish online reference service that is run by the country?s public libraries. The postmodern theories of Jean-François Lyotard are used to study how information is managed and transmitted within the service.

Hjalmar Söderberg är en svensk författare vars verk i allra högsta grad lever kvar i våra dagar, vilket visar sig i de mångtaliga omtolkningar på hans romaner som uppkommit under 2000-talet. Med detta arbete vill jag dels analysera Hjalmar Söderbergs mest uppmärksammande roman Doktor Glas (1905), dels utveckla en didaktisering av de sentida pastischer som sprungit ur verket och belysa pastischernas postmoderna tendenser.Mitt syfte är också att undersöka hur dagens gymnasielärare ser på användandet av Hjalmar Söderbergs texter i sin undervisning. I arbetet intervjuar jag sex yrkesverksamma svensklärare som pekar på olika förtjänster med att använda sig av Söderbergs texter i elevsammanhang, däribland språket, stockholmsskildringen, de etiska och moraliska frågeställningarna som tas upp i texterna samt Söderbergs texter som förmedlare av ett svenskt kulturarv.Därutöver har jag själv gått ut i skolan och provat min didaktisering av de sentida omtolkningarna av Söderbergs Doktor Glas med en elevgrupp. Eleverna har sedermera fått besvara en skriftlig uppgift om pastischerna samt en utvärderande enkät om hur de upplevde mitt lektionsmoment. Utifrån detta diskuterar jag hur och varför Söderbergs texter kan ha en plats i skolundervisningen samt vilka förtjänster det finns med att undervisa om postmodernistisk litteratur i skolan.Resultatet från lärarintervjuerna och elevenkäterna för mitt resonemang in på hur vissa elever kan ha svårigheter att förstå äldre texter och forna tiders moralsyn, men också nyttan av att utmana sina egna perspektiv och sin egen tids tankesätt.

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.

Äktenskapsbegreppet har under 1990- och 2000-talet varit under het debatt. Debatten har gällt om äktenskapsbegreppet kan innefatta samkönade parrelationer eller inte. I debatten har argument framförts som verkar mena att äktenskapsbegreppet har en absolut bestämd innebörd och att äktenskapsbegreppet därför är någonting givet som människan kan upptäcka. I uppsatsen problematiseras idén om existensen av ett absolut bestämt äktenskapsbegrepp utifrån två inte helt åtskilda perspektiv, nämligen ett historiskt och ett filosofiskt dekonstruktivistiskt. Historien verkar vittna om att äktenskapsbegreppet har varit under förhandling förr.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

Salome is the myth of the Oriental princess who dances for her stepfather, Herod the tetrark at his banquet. He becomes so enchanted by Salome's dance that he allows her to wish for what she wants. On the advice of Queen Herodias, Salome's mother, she asks the head of prophet John on a platter. Herod is horrified, but grants Salome's desire.This is the first in a series of Salome petitions as Mark and Matthew in the New Testament. Salome has since then never ceased to fascinate artists and writers through the ages.

Uppsatsen behandlar det postmoderna popfenomenet Lady Gaga och framställningen av henne i dagspress världen över. Lady Gagas spektakulära och inflytelserika kändisskap reproduceras dagligen i media och hon påverkar således vår samtid vilket gör henne till ett intressant forskningsobjekt. Med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod har vi kunnat göra djupgående kvalitativa analyser och undersökt Lady Gagas framställning i dagspress. Vi har tittat på den bild som ges av Lady Gaga genom att göra grundliga språkliga analyser. Materialet som ligger till grund för undersökningen behandlar Lady Gaga i sin köttklänning som hon bar på MTV Video Music Awards i september 2010.

Det är inte ovanligt att viss rock- och annan populärmusik tillskrivs konstnärliga ambitioner, eller förses med epitet som "konstnärlig" och "konstmusikalisk". Sällan utvecklas emellertid på vilket sätt detta konstnärliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte är att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen är tre verk/låtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstående begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes från 1972, Sense of Doubt med David Bowie från 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor från 2000. Metoden är den auditiva musikanalysen, vilket innebär att analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp.

Frågorna som lades till grund för min studie, och som är direkt kopplade till de valda frågorna som användes i utvärderingsenkäten för Mål 3-projektet som Sydskånska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lärarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten? - Vilken påverkan kan man se att lärarna tycker att de har haft över Mål 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lärarna upplever att Mål 3-satsningen har motsvarat deras önskemål om kompetensutveckling? - Finns det samband mellan lärarnas uppfattningar om hur Malmö högskolas kompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolans behov av Mål 3-satsningen? Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkäterna för att kunna uppfylla önskemålen om att Sydskånska forskargruppen ska bidra med en utvärdering och genomlysning av processen för Mål 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrån de postmoderna kontexterna som läraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkätsvaren. Jag undersökte vissa utvalda frågor som svarar på frågorna angivna ovan, och vidare analyserades dessa utifrån varje rektorsområde. Enkätsvaren på de utvalda frågorna indikerar att majoriteten av lärarna på Sydskånska Gymnasieförbundet tycks vara missnöjda med kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen.

This essay aims to emphasize and clarify the positions that exist within the current globalization debate. The positions are the neo-liberal, the opponents, the pragmatists and the skeptics. The text presents and explains their ideological, moral and political positions and beliefs about the world, the nation state, the society and the individual; in light of Steven Lukes? and Antonio Gramsci's theories regarding the interaction and the relationship between power and hegemony. The methodological starting point is the ideology-critical analysis; in which their arguments in the current globalization debate is highlighted and categorized.

Syfte: Att upptäcka aspekter på läxans hantering som kan bidra till att diskursiva slutenheter öppnas upp så att läxan kan studeras ur nya infallsvinklar. Teori: Studierna av läxan är gjord ur ett sociokulturellt perspektiv där sociala normer och kommunikation är en grundläggande faktorer. Den teoretiska ansatsen i uppsatsen utgår ifrån hur skolan förändrats, hur lärare och arbetslag fått ett ökat ansvar och betydelsen av att samarbete och samordning verkar bli viktigare. Det handlar också om makten kring läxan. Metod: Perspektivet på hanterandet av det empiriska materialet i den här uppsatsen grundar sig i en kritisk samhällsvetenskaplig metod.

In some postmodern philosophy and theology, the view of God has returned to the centre of the discussion. God is seen as a living reality beyond human conception. Some of the contemporary philosophers even relate to the negative or apofatic theology. They often do this as a contrast to the positive theology. The view of God in postmodern theology and philosophy is beyond our rational knowledge.

Att använda sig av devising som arbetsmetod för att i repetitionsprocessen arbeta fram en färdig föreställning blir allt vanligare på Göteborgs scener, på institutionsteatrar såväl som i fria teatergrupper. Att devising idag används i långt större utsträckning i Sverige än vad som tidigare varit fallet, väcker frågor om metodens relevans i samtiden. Syftet med denna uppsats är att granska kopplingen mellan användningen av devising och Postmodernismen. Detta utforskas med hjälp av intervjuer med flertalet Göteborgsverksamma teaterarbetare samt tidigare forskning kring begreppen devising och Postmodernism. I uppsatsen undersöks devisingproduktioners utgångspunkter, arbetsstrukturer- och hierarkier, arbetsmetoder och arbetet med karaktärer i analysen.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner.I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas.I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män.

Populärmusik som vi känner den har de senaste 60 åren starkt fokuserat på mer än bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort där inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom åren med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken själva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte på den trenden med mycket smink och explosiva scenframträdanden fram till idag då band som Kraftwerk och Daft Punk gått i en något liknande riktning. Fortfarande är det den yttre framställningen som är viktig men istället för att använda sig själva fokuserar man på virtuella och/eller mekaniska representationer.Men framställningen av sig själv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. På så sätt ges publiken utrymme att själva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier.