Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lättillgänglig även för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall på de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fältet kom jag till en större medvetenhet både om min egen ambition som tonsättare och om vilka parametrar i musiken som kan sägas avgöra om musiken får plats inom allmänna, eller om man så vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter några konstmusikaliska ut- och återblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa föreställningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, särskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kännetecknar sådan musik som kan omfattas av en bred publik.

Modebranschen kan betraktas som föränderlig och dess meningar och betydelser ändras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. Människor kommer därför att konsumera kläder olika beroende på vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillväxt och förändring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgängligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters påverkan av västvärlden gör sig tydligt gällande. Förändringar har skett, från kommunistiskt präglade samhällen med begränsade möjligheter i människors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhällen där konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

Bakgrund:Vi valde att skriva om hur Frivårdens personutredningar vid särskilda brottmål konstruerar begreppen kriminalitet och missbruk. Anledningen till att vi ville titta närmare på detta var att tidigare forskning som kvalitativt undersöker personutredningar, såvitt vi känner till, inte existerar. Att sätta fokus på hur man väljer att beskriva och förhålla sig till sociala fenomen är en av många vägar till att uppnå större medvetenhet om hur makt, normalitet och språk skapar förutsättningar för det sociala arbetet. Att försöka få ännu större förståelse för hur vi i kommande yrkesroll är delaktiga i upprätthållandet och omskapandet av klientkategorier är vår skyldighet.Frivården som arena för socialt arbete tyckte vi var särskilt intressant då kategorin av klienter är noga avgränsad i egenskap av personer misstänkta för brott eller dömda för brott. Kriminalitet som kategorisering föll sig därför naturligt för oss att undersöka.