Denna studie vill undersöka om koloniala strukturer genomsyrar den senaste i raden av Star Trek-serierna, Enterprise. Med utgÄngspunkt i Àldre forskning om just koloniala strukturer i Star Trek kommer en jÀmförelse göras om Enterprise först och frÀmst har dessa strukturer och om sÄ Àr fallet, göra en jÀmförelse med de andra serierna.Det postkoloniala forskningsfÀltet tillsammans med ett strukturalistiskt och post-strukturalistiskt tillvÀgagÄngssÀtt som innefattar semiotik och diskursanalys anvÀnds för att kunna peka pÄ hur de koloniala strukturerna genomsyrar serien.Analysen, som bland annat innefattar besÀttningens inbördes hierarki, hur andra frÀmmande raser ser ut och vilka egenskaper de har och hur mötet gÄr till med andra kulturer, visar att de koloniala strukturerna fortfarande genomsyrar Star Trek. Enterprise skiljer sig dock frÄn de Àldre serierna pÄ ett sÄdant sÀtt att det koloniala tar mindre plats, bland annat seriens handling och Àven hur alla besÀttningsmedlemmar Àr med och skapar seriens handling..

Texten Àr utformad som en postkolonialistisk fallstudie av jÀmstÀlldhet och etnisk mÄngfald i Malmös arbetsliv. Malmös arbetsliv utgörs i denna uppsats av Arbetsförmedlingen och Malmö stad som arbetsgivare. Det postkoloniala perspektivet innebÀr en utveckling av genusperspektivet. Vi har i banor av ett forskningsmÀssigt nydanande begrepp, kallat intersektionalitet, sökt mot-svarigheter i praktiken genom intervjuer utförda med representanter frÄn Malmös arbetsliv. Vidare utförs en diskursanalys av Arbetsmarknadsverkets integrations- och antidiskrimineringsarbete och en viktig slutsats Àr att den saknar ett interagerande maktperspektiv dÀr kön och etnicitet samverkar.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnÀrer vÀljer att i sin konst utforska grÀnslanden i uttryck, sÄ som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. UtifrÄn en fallstudie som fokuserar pÄ tre nutida konstnÀrer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framstÀllningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras dÀrefter utifrÄn postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att anvÀnda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig Àr inte ett ofarligt projekt.

Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga hur fyra geografiska lÀroböcker mellan 1925 och 2000 skildrar befolkningen i de afrikanska lÀnderna. LÀroböcker Àr det viktigaste hjÀlpmedlet för lÀraren och eleven nÀr det gÀller innehÄllsval i klassrummet. Att kritiskt granska lÀroböcker Àr dÀrför av stor betydelse.Edward W. Said och Frantz Fanons postkoloniala teorier Àr centrala i analysen av lÀroböckerna. Med hjÀlp av dessa teorier synliggörs dolda maktkonstruktioner som delar in vÀstvÀrlden mot övriga.I analysen anvÀndes en kvalitativ metod för att pÄ bÀsta sÀtt undersöka materialet och komma med egna tolkningar.

CivilsamhÀllet har pÄ senare tid kommit att spela en allt större roll i bistÄndspolitiken. Att arbeta för att skapa eller stÀrka civilsamhÀllet har fÄtt en central roll i relation till hur bistÄnd ska fördelas. Men samtidigt Àr begreppet civilsamhÀlle problematiskt. Definitionerna har skiftat under Ärens gÄng och dess innehÄll fortsÀtter att förÀndras.Den hÀr studien har sin utgÄngspunkt i den kritiska diskursanalysen och fokuserar pÄ hur sex publikationer pÄ SIDA: s hemsida tar upp och berör begreppet civilsamhÀlle.I analysen av dessa publikationer har det framkommit att det finns tre dominerande diskurser som relateras till civilsamhÀllet. Dessa diskurser tar upp vad civilsamhÀllet Àr och hur det definieras, rollen som civilsamhÀllet spelar eller kan spela samt hur SIDA arbetar för att stödja civilsamhÀllet.

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrÄn postkolonial teori. Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med tvÄ informanter. BÄda dessa har varit verksamma som kristna missionÀrer i Indien. Jag har Àven anvÀnt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag anvÀnt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats Àr jag intresserad av mina informanters förestÀllningar av Indien och deras identitet som missionÀrer.

    Sammanfattning: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i frÄga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och tre personer frÄn Malmö samt tvÄ personer frÄn SkellefteÄ och en person frÄn PiteÄ har stÀllt upp pÄ denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus pÄ identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien Àr att belysa hur intervjupersonerna ser pÄ sin identitet.

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

Syftet med denna uppsats Ă€r framförallt att försöka visa, samt diskutera, vad en postkolonial lĂ€sning kan vara, och vad den kan ge. Jonas Hassen Khemiris "Ett Öga Rött" Ă€r Ă€mnet för min lĂ€sning, alltsĂ„ mitt primĂ€rmaterial. Genom olika nĂ€rlĂ€sningar av denna roman undersöks relationerna mellan sprĂ„k, makt och identitet. Huvudsakligen försöker jag, med hjĂ€lp av postkolonial teoribildning, att utröna hur romanens huvudkaraktĂ€r och berĂ€ttare, Halim, förhĂ„ller sig till sig sjĂ€lv, och sin verklighet. Min teoretiska grund ligger hos de postkoloniala teoretikerna Edward Said och Homi Bhabha.

BistÄndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem sjÀlva och mottagarlÀnderna. Samtidigt som relationen ska vara jÀmlik brottas bistÄndsorganisationerna Àven med problemen kring hur fördelningen av bistÄndsresurser ska bli sÄ rÀttvis som möjligt.Denna studie Àr en kritisk diskursanalys av sju Ärsredovisningar utgivna av den statliga svenska bistÄndsorganisationen SIDA/Sida Ären 1976/77 till 2005. I dessa Ärsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistÄnd och bistÄndspolitik.I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistÄnd i fyra olika diskurser. Dessa Àr BistÄnd som samarbete, BistÄnd pÄ grund av fattigdom, BistÄnd som uppgift och BistÄnd och rÀttvis fördelning.De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprÀtthÄllandet av en postkolonial bistÄndsdiskurs dÀr stereotyper kring bistÄndsgivare och ?tagare Àr mycket tydligt.

During the colonial period Europeans travelled to Egypt. The French had explored Egypt through the mapping and this was published in a collection of books called DĂ©scription de l?Égypte. Exhibitions and publications like DĂ©scription de l?Égypte, which aimed at giving a view of Egypt, raised public interest for journeys to the Orient.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11, förhÄller sig till en postkolonial andrafierande diskurs i sina förvÀntningar pÄ skolans utbildning och fostran av barn och ungdomar. I detta arbete har lÀroplanens tvÄ inledande kapitel samt kursplaner i svenska och svenska som andrasprÄk för Är 1-6 fokuserats. UtifrÄn poststrukturella grundantaganden om sprÄkets konstituerande funktion för den sociala verkligheten samt postkoloniala teorier om andrafiering, analyseras kulturbegreppets olika skepnader och sammanhang i materialet för att fÄ syn pÄ undersökningsobjektets förhÄllande till en sÄdan ?vi? och ?dom?-diskurs. Med hjÀlp av Carol Bacchis (2009) metodologiska grepp pÄ poststrukturell policyanalys, kallat WPR ? What's the Problem Represented to be?, pekar uppsatsen pÄ hur begreppet kultur framförallt anvÀnds i termer av etnicitet och kulturell bakgrund, samtidigt som kulturell mÄngfald anvÀnds som problemframstÀllning i de undersökta texterna.

This paper is about the construction of a ?Swedish? identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making ?the Other? as a base.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i lÀroböcker i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är. För att kunna urskilja den övergripande framstÀllningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys anvÀnts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av vÄra iakttagelser. Som stöd för vÄr analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hÀmtat stöd frÄn tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. VÄr undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester frÄn den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.