Syfte och frågeställningarSyfte: Hur lägger idrottslärare upp orienteringsundervisningen i skolan?1. Vad har lärarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden från skola till skola och vart undervisas den? 3.

När en bank gör en kreditbedömning av ett företag så krävs det en stor del av riskmedvetenhet från bankens sida när det gäller att använda och undersöka företagens årsredovisningar, men även andra faktorer. Anledningen till att banker idag fokuserar på ett brett spektrum av faktorer har med 1990-talets generösa utlåningsstruktur att göra, och att banken efter negativa känningar av krisen ökat riskmedvetenheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är ett företags årsredovisning eller alternativt andra faktorer som kreditchefer på ett flertal fristående Sparbanker undersöker vid en kreditbedömning, samt vilken av dessa två delar som väger tyngst vid bedömningen. Uppsatsen har utförts på fristående Sparbanker från i huvudsak två landskap, det vill säga Bohuslän och Dalsland, samt en tredjedel av Västergötland. Vi har med en kvalitativ metod i form av intervjuer sammanlagt intervjuat sju kreditchefer från olika fristående Sparbanker.

Utgångspunkten för detta arbete är ett område i det trafikseparerade grönområdet Storkärnan som ligger mitt i samhället Löddeköpinge, Skåne län. Platsen känns tom och variationslös och består till stora delar av öppna gräsytor. Runtomkring finns villabebyggelse som till övervägande del uppförts under miljonprogrammet. Alldeles i närheten finns en mycket stor kulle och ett nybyggt seniorboende. Tre stora men lågt och mjukt utformade kullar har även anlagts under senare år. Den stora kullen används som pulkabacke vintertid och har en brant och konvex form åt den aktuella platsen.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in.Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in.

Världen blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler människor bosätter sig i städer och tätorter ställs högre krav på kvaliteten i urbana miljöer. Många skogsmiljöer i tätorter saknar tydlig målbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lämnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svåranvända landskap. Genom variation i karaktärer och platser kan större möjligheter för såväl rekreation som för växt- och djurliv skapas och därmed en rikare naturupplevelse. Många skogar har försvunnit som inslag i urbana områden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förändring av hur tätortsnära skogar behandlas är därför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts på ett skogsområde i Kävlinge i sydvästra Skåne, kallat Högalidskogen. Skogsområdet valdes då det är en tätortsnära skog med centralt läge i byn med närhet till bostäder och skolor och skogen var från början tänkt att fungera som en närrekreationsskog.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden. Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in.Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in.

Intresset för småskaliga vindkraftverk på byggnader har ökat under de senaste åren. Allt fler människor blir mer energi- och miljömedvetna samt ser fördelarna med att elektriciteten produceras där den konsumeras; i den bebyggda miljön.Det är dock en större utmaning att installera ett vindkraftverk i urban miljö, jämfört med i öppet landskap, då det finns många faktorer som skall beaktas. Stadens komplexa uppbyggnad gör att vindens hastighet och riktning varierar och ger upphov till turbulenta strukturer i den omgivande luften. Många av dagens vindkraftverk kan ej operera effektivt vid turbulens, därför måste dessa vindkraftverken placeras på höga höjder för att nå den laminärt strömmande vinden över staden, vilket ger orealistiska längder på de master som krävs, även om vindkraftverket monteras på en byggnad. För att kunna utnyttja de vindar som uppkommer i urbana miljöer bör vertikalaxlade vindkraftverk med en helixformad geometri på rotorn användas.

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn på sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utsträckning värderingar påverkar arbetet och yrkesidentiteten. Frågeställningen är uppdelat på två frågor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? Målet med uppsatsen är att lyfta en diskussion kring yrkeskårens gemensamma kunskaper, värdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kåren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar på yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare än på resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet från undervisning, forskning, tjänstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.

This diploma work, with the title Represent and Consume the Land ?I drove following the picture of a spruce through Sweden, is presented as a film and an essay and the aim is to explore the perception of an individual with the film as the medium. To reach this, it is necessary to destabilize my own reality, to explore myself at the same time as I study landscapes and representations of landscapes. The diploma work focus on representations of landscapes of Sweden, external pictures and internal images. The picture is a very strong medium that holds and comunicate myths, about the landscape and about the nation.

Arbetet ifrågasätter hur torg ser ut och används idag. Detvisar på och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvändas i framtiden. Torget representerar ett exempel påen plats och ett rum i staden, vilket också fungerar somavgränsning för arbetet. För att nå fram till målet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade på ?torget i staden?och ?människan i stadsrummet?.

Det finns två miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och skogen. Borgen kan stå för kulturen och tryggheten, medan skogen står för friheten men också det farliga. Skogen blir också en fostrare som lär Ronja om livet och om sig själv, sina egna rädslor och förmågor. Det är också i skogen Ronja lär sig medkänsla och medmänsklighet.

Arbetet behandlar en tätorts utveckling i förhållande till en större stad och i anslutning till värdefull natur och jordbruksmark. Förhållandet mellan mindre orter och städer blir alltmer utsatt med tanke på det ökade pendlingsavståndet, högre krav på boendemiljö osv. Förhållandet mellan stad och land är därför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och städer. Trönninge som är ett litet samhälle norr om Varberg har stor potential att växa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nära natur och med ett cykelavstånd till Varberg centrum. Samhället har fina naturområden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden.För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling.

Naturmark har en tendens att bortprioriteras vid exploatering. Forskning visar på att gröna miljöer som utgörs av naturmark har en större positiv inverkan på människans välbefinnandeän planterad grönska. Det är därför av stor vikt att tillgången på naturmark tillgodoses vid planeringen av nya bostäder. En naturmiljö som inte upplevs ha ett rekreationsvärde kan med rätt kunskap och skötsel omvandlas till ett uppskatt at vistelseområde. För att åstadkomma detta krävs information och engagemang genom hela planprocessen.

Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning på att undvika negativa effekter på lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i relativt orörda naturmiljöer, men också ekoturism som bedrivs i miljöer som påverkats av människan på olika sätt och som rymmer både kulturvärden och naturvärden. På gården Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur. Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvärden och naturvärden som finns på gården idag, och hur dessa värden hänger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en inventering av hela fastigheten där jag registrerade ägoslag och strukturer viktiga för kultur och naturvärden. För mer information om gårdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag ägarna. Jag undersökte också historiskt kartmaterial för att kunna sätta gårdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt. I min inventering dokumenterade jag många olika typer av naturvärden, bland annat död ved i många former, hamlade träd, slåtterängar, betesängar och skog skött till förmån för lövträd. Kulturvärden som fanns var ofta kopplade till naturvärden, som till exempel slåtter, hamlade träd och skogsbete.