I denna uppsats möter man tre ungdomar med diagnosen transsexualism och deras familjer. Syftet med studien var att förmedla kunskap och förståelse om transsexualism genom att studera interaktionen mellan familjemedlemmarna och hur de upplever verkligheten i en förändringsprocess. Syftet grundar sig på tankar och reflektioner om dessa familjers utsatthet och vad det inneburit för dem. Intervjuer har genomförts tillsammans med familjemedlemmarna och sammanfattas i uppsatsen.Med utgångspunkt från ?Vad är transsexualism?? och systemisk teori får man en uppfattning om hur familjen upplevt och hanterat processen, vilken betydelse familjen haft för individen och hur familjen har upplevt vårdprocessen och samhället i övrigt.Resultaten från intervjuerna pekar på att familjerna har upplevt stigmatisering och utanförskap.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

Sverige är det första landet som gav människor med transsexualism möjligheten att ändrajuridisk könstillhörighet. Den första lagen om ?Fastställande av könstillhörighet i vissa fall?infördes 1972 och krävde att personen skulle vara över 18 år, ogift, folkbokförd i Sverige samtsteril. Nu krävs endast att personen är över 18 år och boende i Sverige efter flera års politiskkamp för trans*personers mänskliga rättigheter. Steriliseringskravet är äntligen borta men är viframme än? Vad händer enligt svensk lag när den juridiska könstillhörigheten är ändrad? Finnsnågon risk för intrång i människors integritet och rätt till privatliv efter ett fastställande av nyjuridisk könstillhörighet? Vad händer med folkbokföring av släktskap? Min undersökningsynliggör juridiska dilemman för personer som har ändrat juridisk könstillhörighet.

Psykologisk kunskap och praktik utgör en del av den sjukvård som genom sin expertroll har ett stort inflytande på den diskursiva produktionen av transsexualism. Syftet med denna studie var att granska hur psykologiska förståelser av transsexualism och andra könsöverskridande uttryck används och förhandlas kring i klinisk verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats och materialet är insamlat genom fyra individuella intervjuer, en gruppintervju och inspelningar av två teamkonferenser med utredare vid könsbytesmottagningar. Med utgångspunkt i kritisk psykologi används en diskurspsykologisk metod för att granska de tolkningsrepertoarer och ideologiska dilemman som kan utläsas. Två centrala tolkningsrepertoarer lyfts fram i materialet: en medicinsk-psykologisk tolkningsrepertoar och en utvecklingspsykologisk tolkningsrepertoar.

SAMMANFATTNINGBakgrundTranssexualism bedo?ms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen sta?lls av en psykiatriker och da?refter remitteras individen vidare fo?r att genomga? en ko?nsutredning. Fo?r ett juridiskt ko?nsbyte ma?ste en anso?kning go?ras till Ra?ttsliga ra?det vilket a?r en del av Socialstyrelsen.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att utifrån utvalda (socialkonstruktionistiska) teorier och begrepp hämtade huvudsakligen från Butler och Foucault, med den heterosexuella matrisen i fokus, granska och analysera mitt huvudsakliga material som utgörs av en statlig utredning från 2007 ?Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag?. Jag har framförallt varit intresserad av att kritiskt granska och analysera diskurser som rör kön och sexualitet. Teorierna står i uppsatsens centrum medan jag exemplifierar med empirin. Teorierna tjänar alltså både som teoretisk grund och metod.

Syftet med denna uppsats är att studera hur transsexuella personer kan se på och förhålla sig till olika aspekter av kön och könsidentitet. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig som transsexuella eller upplever en inkongruens mellan sitt mentala kön och den biologiska anatomiska kroppen. Vi ämnar därtill även belysa huruvida våra intervjupersoner betraktar kön och könsidentitet som något föränderligt/påverkbart eller oföränderligt/opåverkbart.Våra frågeställningar lyder:? Hur upplever transsexuella personer transsexualism och olika aspekter av kön?? Vad kan transsexuella personer se som föränderligt respektive oföränderligt gällande kön?? Vad kan av intervjupersonerna anses utgöra grunden för en könsidentitet?? Kan en könsidentitet upplevas komplett utan att man kroppsligen har de fysiska könsattribut som förknippas med det upplevda könet?Vi har valt att analysera vår empiri utifrån ett konstruktivistiskt och ett essentialistiskt perspektiv samt olika förhållningssätt kring teoretiska begrepp så som heteronormativitet och könsidentitet. Vi har även använt oss av tidigare forskning och andra källor för att skapa en djupare förståelse för vårt material.Resultaten av vår studie visar på en stor heterogenitet och komplexitet.

Syftet med studien är att undersöka hur utredare vid könstillhörighetsutredningsenheter i Sverige resonerar kring bedömningskriterier för diagnos och behandling av transsexualism. Tidigare forskning på området antyder att transpersoner utesluts från behandling på grund av ett heteronormativt förhållningssätt i lagen och hur den tolkas. Denna forskning baserar sig inte på empiriska studier där utredarna fått beskriva sin praktiska tillämpning av lagen, utan på teorier som sedan applicerats på könstillhörighetsutredningen. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer och materialet har analyserats genom socialkonstruktivistiska begrepp, vilka jämförts med de riktlinjer utredarna har att förhålla sig till. Vårt tolkningsresultat stämmer till stor del överrens med tidigare genusforskning på området, men vi har också kommit fram till att det inte finns några entydiga svar på vilka krav och förväntningar som ställs på transpersonens kön och genus under utredningen.

Detta arbete handlar om de nya sätten att kommunicera, främst e-post och mobiltelefon. Genom en enkätundersökning och fyra intervjuer på två verksamheter svarar jag på frågorna:· Vilken är attityden är till de nya sätten att kommunicera på arbetsplatsen?· I vilken utsträckning används e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit några förbättringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera användandet av e-post och mobiltelefon?Resultaten tyder på att e-post och mobiltelefon används i varierande utsträckning. E-post är mera uppskattat än mobiltelefon, men båda anses underlätta kommunikationen på arbetsplatsen vilket ses som en förbättring. Det finns en osäkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Vid möteshantering används många olika groupware, några av de groupware som används är intranät och e-post. Något som blir allt vanligare är att integrerade intranät och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) används vid möteshantering. Det behövs fler jämförelser om hur användbara olika informationssystem är vid möteshantering. Den här studien syftar till att jämföra hur användbart integrerat intranät och e-post är jämfört med separat intranät och e-post vid möteshantering. För att besvara frågan så har groupware walkhtrough och enkäter använts.

I uppsatsen diskuteras vem som kan anses bära ansvaret för känslig information och vid vilken tidpunkt detta ansvar kan anses gå över från en part till en annan när informationen skickas med e-post. I uppsatsen finns också en kort presentation av de Eg-rättsliga regler som finns på området samt en presentation av några tekniska metoder för att åstadkomma säkerhet för information som skickas med e-post..

Under de senaste åren har e-post blivit ett allt viktigare verktyg för kommunikation och företag använder i allt större utsträckning sig av denna kanal. Användningen av e-post har även fått negativa konsekvenser, till exempel att en stor del av de anställdas arbetstid går åt till att hantera e-post. Detta har inneburit att e-postens roll, vilken är att underlätta arbetet och leda till bättre effektivitet, går förlorad. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur kommunikation via e-post styrs och att skapa förståelse för behovet av styrning av e-posthantering i organisationer. För att kunna besvara syftet har vi utfört en fallstudie av tre företag.