Organisationer med ÀndamÄlet att tillfredstÀlla andra behov Àn rent finansiella har ett problem i att vÀlja en tillrÀckligt bred men samtidigt hanterbar uppsÀttning av mÄtt för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller anvÀnder vi dÀrefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vÄr fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i Àr Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrÀdan ? Dashboard. DÄ modellerna Àr utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi pÄ nÄgra av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare. Jag har stÀllt mig följande tvÄ frÄgor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumÀrket internt och externt? Vilka strategier anvÀnder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behÄlla medarbetare? UtifrÄn syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumÀrke men har redan pÄbörjat ett aktivt arbete med att stÀrka det. Anledningen Àr att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumÀrke. Offentliga organisationer mÄste dock först kartlÀgga och analysera nulÀget och sina framtida behov.

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka bÄde spinala vÀgar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbÀttring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) Àr en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanstÀllning som undersöker effekten av klinisk tillÀmpning av elektrisk stimulerings modaliteter pÄ post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansÀttning för att skapa en överblick över kunskapslÀget inom elektrisk stimulerings effekt pÄ post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till anvÀnts som ett utmÀrkande exempel pÄ en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av vÀrldens sjömakter. FrÀmst Àr det den expeditionÀra förmÄga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.FrÄgan uppstÄr dÄ huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmÀrkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt prÀglad försvarsinriktning. DÀrutöver stÀlls frÄgan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av vÀrldens sjömakter kan ha.UtifrÄn en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, sÄ har dessa i allt vÀsentligt visat sig vara de förenklande och tÀckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. DÀrför har det Àven gÄtt att identifiera tre indikatorer som medger en jÀmförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har pÄ sÄ sÀtt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjÀmt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar Àn den expeditionÀra förmÄgan.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid prÀglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. FrÄgan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att fÄ större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större anvÀndningen av digitala medier mellan ledare och anstÀllda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förÀndringsinriktad i relation till anvÀndning av digitala medier, utifrÄn de anstÀlldas uppfattningar. De 25 deltagarna var anstÀllda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkÀt studerades sambandet mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt anstÀlldas uppfattning av ledarskap.

Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av smÄ och medelstora organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att fÄ en djupare förstÄelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och pÄverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrÀttsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av organisationer. Detta gjordes för att ta hÀnsyn till den effekt sÀkerheter kan ha pÄ kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till smÄ och medelstora organisationer Àr beroende av bÄde utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning..

Hysterektomi Àr idag en av de vanligaste operationerna som utförs pÄ kvinnor, nÀst efter sectio bÄde i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hÀlsa post hysterektomi Àr nÄgot som sjukvÄrden bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebÀr att avlÀgsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs Àr menorragi och kronisk smÀrta i pelvis.I huvudsak genomgÄr kvinnor en hysterektomi för att förbÀttra sin livskvalitet, det finns Àven andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hÀlsa förÀndras post hysterektomi. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hÀlsan ökade postoperativt.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid prÀglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. FrÄgan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att fÄ större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större anvÀndningen av digitala medier mellan ledare och anstÀllda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förÀndringsinriktad i relation till anvÀndning av digitala medier, utifrÄn de anstÀlldas uppfattningar. De 25 deltagarna var anstÀllda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkÀt studerades sambandet mellan ledarskapsstil, anvÀndning av digitala medier samt anstÀlldas uppfattning av ledarskap.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur de anstÀllda upplever det psykologiska kontraktet i stora och smÄ organisationer. Det psykologiska kontraktet Àr ett utbyte av löften och Ätaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. InnehÄllet i det psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta pÄ det psykologiska kontraktet i organisationer av olika storlek dÄ mÄnga av de aspekter som Àr förknippade med det psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsÀttningar som stora och smÄ organisationer har. VÄr studie utförs pÄ ett antal stora och smÄ organisationer dÀr vi genom enkÀtundersökning undersökt de anstÀlldas upplevelse av det psykologiska kontraktet.

Inköp av PR-konsulttjÀnster har ökat explosionsartat i Sverige under de senaste tvÄ decennierna. Organisationer investerar stora summor i PR-konsulttjÀnster men trots detta saknas det studier som tar köparnas perspektiv som utgÄngspunkt. Denna studie syftar till att undersöka varför organisationer köper in PR-konsulttjÀnster. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllning genomfördes en kvalitativ studie dÀr företrÀdare för organisationer inom privat-, offentlig- och ideell sektor intervjuades. För att fÄ en bredare förstÄelse analyserades det empiriska materialet utifrÄn de tre teoretiska synsÀtten: ekonomiskt rationellt, nÀtverkorienterat och institutionellt.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhÄller sig till de organisationer vi valt.Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, dÄ vi vill fÄ en djupare förstÄelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrÄn ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt.Med utgÄngspunkt frÄn vÄrt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som anvÀnds inom de organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder Àr Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vÄr slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder Àr vanligt förekommande inom de organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna Àr enkla och billiga att framstÀlla.

Stress pÄ arbetsplatsen relaterat till mÄnga inkommande och utgÄende kommunikationskanaler Àr ett reellt problem. Applikationer som samlar alla kanaler i samma verktyg kan hjÀlpa till pÄ det hÀr omrÄdet. För att förenkla vid utveckling av en sÄdan applikation kan ett modulÀrt system skapas, dÀr varje modul ser liknande ut och enkelt kan kopplas in i en huvudapplikation. Den hÀr studien undersöker de problem som kan uppstÄ nÀr flera tjÀnster ska integreras, mer specifikt genom att titta pÄ hur en befintlig modul för e-post via Google Apps kan porteras för att stödja e-post via Microsoft Office 365. Arbetet har skett enligt metoder för testdriven portering och varje steg i porteringen har dokumenterats noggrant.

Traditionella modeller och instÀllningar till ledarskap har pÄ senare tid blivit allt mer ifrÄgasatta. Delat ledarskap Àr en organisationsform pÄ frammarsch som tar avsteg frÄn den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebÀr att ha tvÄ personer i en organisation som delar pÄ det formella ledarskapet. Den centrala frÄgan Àr huruvida delat ledarskap gÄr att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara pÄ frÄgan krÀvs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har pÄ effektivitet, ansvarsutkrÀvande och ansvarstagande eftersom det Àr viktiga krav som stÀlls pÄ offentliga organisationer.

VÄrt syfte Àr att undersöka huruvida det Àr möjligt att identifiera variabler som pÄverkar valet av kommunikationsmedia dÀr kontexten utgörs av en affÀrsrelation. Vi strÀvar efter att i vÄr slutsats kunna presentera en viss vÀgledning i valet av kommunikationsmedia. I denna studie har ett kvalitativt angreppssÀtt anvÀnts. För att skapa en teoretisk förankring har vi behandlat relevant och aktuell litteratur bestÄende av i huvudsak vetenskapliga artiklar och böcker. Som metod för att besvara vÄrt syfte har vi Àven anvÀnt oss av intervjuer.

This study explores the effects of two different post-treatment methods on stain reduction in glazed creamware from the late 20th century. The objects stains have been characterized by type one and type two stains which is the result of prolonged contact with food residues, were subjected to the same initial stain reduction. The two post-treatment methods examined are soaking the objects in deionized water and surface rinsing with deionized water. The comparative analysis included photographs under normal and UV-light exposure to assess stain visibility, weight measurements before and after treatments to monitor the absorption and evaporation of liquids, and observations throughout the experiment. The results revealed that while type two stains showed significant alterations after treatments, specifically after soaking, type one stains remained unaffected by both methods.