The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tjÀnsteproducerande organisationer arbetar med intern marknadsföring. TjÀnsteföretagets framgÄngar Àr starkt relaterade till hur vÀl fungerande den interna marknadsföringen Àr. Jag sÄg det dÀrför som intressant att studera hur ett tjÀnsteföretag sköter sin interna marknadsföring och Àven i vad mÄn man anvÀnder belöningar eller andra motivationshöjare. Jag valde att utföra en fallstudie pÄ fackförbundet Sif eftersom dom rimligen borde föregÄ med gott exempel gÀllande fokuseringen pÄ intern marknadsföring samt bruk av en eller annan form av belöningssystem. Jag utförde en personlig intervju med den ombudsman som har som sitt specialomrÄde just inom lön, pension och andra ersÀttningar.

CGI Àr ett av vÀrlden största IT-tjÀnsteföretag med sÀte i Kanada. I Sverige erbjuder CGI flera tjÀnster dÀr Business Process Services (BPS) Àr en av dem. Inom BPS finns grupperingen Data Documenting Services (DDS). DDS:s uppgift Àr att förmedla meddelanden till och mellan sÄvÀl mÀnniskor som företag, via olika kanaler. Meddelanden som förmedlas i form av fysiska utskrifter, exempelvis administrativ post, hanteras inom tjÀnsten Printing Services.

Detta arbete undersöker hur man pÄ bÀsta sÀtt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontÀrer.De teoretiska utgÄngspunkterna behandlar trovÀrdighet inom vÀlgörenhet, effektivitet och amatörism, trovÀrdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtÀnkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontÀrer. NÄgot som i förlÀngningen förvirrar och försvÄrar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet Àr ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istÀllet för "varför", hÄll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsÀttningar och underlÀttar en ideell organisations arbete..

Den hÀr uppsatsen undersöker hur anstÀllda inom offentlig förvaltning uppfattar begreppen jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete. Genom kvalitativ intervjumetod undersöker jag hur de anstÀllda upplever att jÀmstÀlldhetsarbete görs, inom ramen för förvaltningen och kommunen som organisation. Genom teoretiska utgÄngspunkter som diskuterar organisationsstruktur, kvinnor och mÀns olika förutsÀttningar i organisationer samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att jÀmstÀlldhet skall kunna uppnÄs i organisationer, analyseras utsagor frÄn anstÀllda pÄ Lunds kommuns kultur- och fritidsförvaltning. Bilden som förmedlas Àr att begreppen jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete diskuteras bland de anstÀllda, men att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr förankrat frÄn förvaltningens ledning ut till tjÀnstemÀnnen i verksamheten..

Sprutbyte har varit ett kontroversiellt Àmne för debatt och forskning sedan 1980-talet. Denna studie syftar till att belysa fyra ideella organisationers - Convictus, Svenska Brukarföreningen (SBF), IOGT-NTO och Riksförbundet Narkotikafritt SamhÀlle (RNS) - arbete i sprutbytesdebatten i Stockholm och pÄ sÄ sÀtt utvidga förstÄelsen för bÄde debatten och hur den ideella sektorn möjligen kan vara en del av större social förÀndring. Vilken instÀllning organisationerna haft till sprutbyte och hur den instÀllningen Àr nÀra kopplad till organisationernas syn pÄ narkotika i allmÀnt, hur organisationerna argumenterat för respektive mot sprutbyte och hur argumenten legitimerats samt hur organisationerna ser pÄ sin roll i sprutbytesdebatten Àr frÄgor som behandlas i studien. Eftersom organisationerna anses agera utifrÄn olika verklighetsuppfattningar analyseras organisationernas argument och instÀllningar utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin bestÄr av fyra intervjuer med organisationsrepresentanter och hemsidematerial.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer vÀljer att utföra sina aktiviteter i projekt. MÄnga organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock Àr en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast Àr heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.

Prosody is the melody and rhythm of speech and language. Prosodic ability is of great importance for communication, and has been shown to be affected in adults with acquired brain injury. Studies have shown that Swedish children with specific language impairment have prosodic  difficulties to a greater extent than e.g. English speaking peers. It is thereby possible that prosodic ability is more vulnerable also in Swedish speaking adults with acquired brain injury.The aim of the present study was to assess prosodic ability in adults with acquired brain injury, and to evaluate the prosodic assessment procedure that was used.

Bakgrund: Kontorens utformning pĂ„verkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förĂ€ndrats genom tiden vilket till viss del beror pĂ„ samhĂ€llsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt Ă€r ett nytt sĂ€tt att utforma kontor pĂ„ och allt fler organisationer vĂ€ljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt.Syfte: Att skapa förstĂ„else för modets inverkan pĂ„ organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt. Metod: Studien bygger pĂ„ en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien Ă€r en tvĂ€rsnittsstudie med datainsamling frĂ„n mer Ă€n ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och tvĂ„ observationer har genomförts.

Kombinationen konst och ekonomi har fÄtt stor uppmÀrksamhet och dessa Àmnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med Àmnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnÀrlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnÀrliga mÄl utan att det konstnÀrliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnÀrliga organisationer profilerar sig pÄ konstmarknaden med hÀnsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet Àr att se hur dessa verksamheter vÀljer att kommunicera ut sin identitet till omvÀrlden och vilka kommunikativa verktyg de anvÀnder sig av.Studien baserades pÄ intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser pÄ tre konstnÀrliga organisationer i Stockholm.

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet. Alla skulle formas till moderna mÀnniskor.

Den hÀr rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frÄgats ut med enkÀt eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna anvÀndes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i tvÄ anvÀndes det ej.· De förra ansÄg alla att underlÀttad dokumentation, förbÀttrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbÀttrad kvalitet hos det fÀrdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnÄtts av anvÀndandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir ocksÄ lÀttare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

UtvÀrdering har idag blivit nÄgot av ett ledord i offentliga verksamheter, sÄvÀl i Sverige som i andra vÀstlÀnder. Resultat och kvalitet skall mÀtas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skÄdad omfattning. I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan om vad de stÀndiga utvÀrderingarna fÄr för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvÀrderas och gör en genomgÄng av aktuell forskning pÄ omrÄdet. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts pÄ problemet ifrÄga men egentligen inte sÀrskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lÀrningsprocesser som sÀtts igÄng i de utvÀrderade organisationerna, medan andra pekat pÄ problematiska bieffekter och utvÀrderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Sverige har idag nÀstan 5 miljoner privata Internetbanksavtal och elektroniska fakturor för privatkunder har funnits i drygt 8 Är, ÀndÄ har genombrottet för e-Fakturan lÄtit vÀnta pÄ sig. Genomsnittlig andel e-Fakturor hos de 287 organisationer som erbjuder tjÀnsten överstiger inte 4 procent. Syftet med detta examensarbete Àr att mÀta nyttan av att erbjuda e-Faktura samt att svara pÄ frÄgan varför tjÀnsten fÄtt sÄ litet genomslag bland bÄde organisationer och konsumenter. Undersökningen grundar sig pÄ en webbaserad enkÀt riktad till 190 av de anslutna organisationerna av vilka 41 procent valt att delta. Resultatet visar att e-Fakturan i genomsnitt innebÀr nÀstan en halvering av kostnaden per faktura men att detta bör sÀttas i relation till grundinvesteringen och antalet utstÀllda fakturor.

I följande studie kommer rekryterings- och utvecklingsmetoden Assessment Center (AC) attstuderas. Syftet med studien Àr att utifrÄn verksamma organisationers erfarenhet av AC skapa en ökad förstÄelse för; metodens innebörd, vilka argument som ligger till grund förorganisationers anvÀndande av metoden samt dess vÀrde för organisationer. Studien Àr avkvalitativ karaktÀr och fokus fÀsts vid tolkning och förstÄelse av AC baserat pÄrespondenternas subjektiva uppfattningar och upplevelser. Studiens teoretiska referensrambehandlar; Human Resource Management, rekrytering, personalekonomi, Talent Management och Assessment Center. Empiri har samlats frÄn sex verksamma organisationer, varav fem organisationer vilka arbetar med AC samt en organisation som har pÄvisat ett eventuellt intresse av att utveckla ett AC.