Syftet med mitt arbete har varit att belysa föräldrars och lärares resonemang kring samarbetet mellan hem och skola. Jag har gjort en kvalitativ forskningsstudie där jag har använt den halvstrukturerade intervjun som arbetsredskap. I min studie har jag intervjuat tre föräldrar och tre pedagoger i en grundskola i Mellansverige och jag använde mig av snöbollsurvalet. Det som kommit fram i mitt resultat visar på att samarbetet mellan hem och skola prioriteras väldigt högt. Det har även framkommit att det finns ett gemensamt intresse hos både föräldrar och pedagoger att utveckla samarbetet på olika sätt samt vilken påverkan samarbetet har på barnen.

I denna fallstudie syftar jag se på hur sektionschefer, verksamma inom äldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell lönesättning fungerar. De lönepolitiska förutsättningar som Malmö stad och Kommunal representerar visar sig vara de förutsättningar som har störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av verktyget. Frånvaro av möjligheten att påverka har därmed varit det som informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesättningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat strategier för att hantera problemområdena är de som ser mest positivt på verktyget. Arbetet belyser också varför verktyget kan ses som en institutionaliserat myt utifrån det rådande forskningsläge men också genom hur verktyget används av informanterna..

Det föreligger en ojämn könsfördelning på högre chefsposter i allmänhet i Sverige och dagligvaruhandeln är inget undantag. Syftet med föreliggande studie var att undersöka könsskillnader i mellanchefers stereotypa bilder av en bra butikschef, deras upplevelse av överensstämmelse med chefsrollen, viljan att bli chef samt ett eventuellt samband mellan de två senare. Resultaten av en webbaserad enkät bland 84 säljledare och säljchefer inom Coop visade inte på några könsskillnader, och det fanns ett positivt samband mellan överensstämmelse med chefsrollen och viljan att bli chef. Orsakerna till den sneda könsfördelningen bör därför tillskrivas andra faktorer än de undersökta. Framtida forskning kan exempelvis studera eventuella könsskillnader i hur individen agerar för att bli chef samt om det finns några organisatoriska faktorer såsom rekryteringsprocesser och karriärvägar som gynnar det ena könet framför det andra..

Syftet med studien var att undersöka priming med exempels påverkan på skapelsers kreativitet. Effekterna av priming skulle testas i formen av egenskapspriming såväl som konceptuell priming och mätas utifrån både en användbarhetsaspekt och en originalitetsaspekt. Ett delsyfte var också att undersöka sambandet mellan intresset för att ta fram en skapelse och en skapelses grad av originalitet samt användbarhet.Primingeffekterna prövades genom ett experiment där 36 studenter delades in i 3 grupper som fick i uppgift att ta fram IT-lösningar för kollektivtrafiken. 2 av grupperna primades med var sitt exempel på hög originalitet respektive hög användbarhet.Effekterna av egenskapspriming undersöktes sedan genom en jämförelse mellan grupperna över hur stor andel av de framtagna lösningarna som innehöll egenskaper från exemplen. För att undersöka effekterna av konceptuell primingen gjordes en jämförelse av originaliteten och användbarhet hos dessa gruppers lösningar jämfört med de framtagna av en kontrollgrupp utan tillgång till exempel.

Det verkar råda en stark uppfattning om att indikatorer inverkar positivt på jämställdhetsarbeten. Samtidigt pekar genusvetenskaplig forskning på att kvantitativt jämställdhetsarbete inte är tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsindikatorer kan medföra kvalitativa jämställdhetseffekter. Med fallstudie som metod och begreppet maktförskjutning som analytiskt begrepp har Uppsala universitets jämställdhetsindikatorer analyserats. Analysen visade på att universitetets jämställdhetsindikatorer med stor sannolikhet kommer medföra jämställdhetseffekter, men inga kvalitativa sådana.

En hälsobefrämjande arbetsplats kan se ut på många sätt. Gemensamt är dock att sjukfrånvaron är låg och att personalen upplever sig trivas. Därutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hälsobefrämjande. Syfte: att söka efter och identifiera hälsobefrämjande faktorer på en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anställda vid Kungälvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som använts har varit enskilda intervjuer med såväl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrågor.

Det finns lite forskning kring förskollärares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsställelse och därför syftade den här studien till att undersöka det hos förskollärare från två nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som påverkade positivt var känsla av upprymdhet i att gå till arbetet, glädje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som påverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbättras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förändringar de önskade.

Beslut om och var man ska genomföra en direktinvestering grundar sig på en rad faktorer. En av dessa är den risk som är förknippad med investeringen. Den här uppsatsen tar upp risk i form av volatilitet dels på aktiemarknader men också för växelkurser. Med utgångspunkt från två teorier där den ena säger att hög risk är förenat med en lägre nivå av direktinvesteringar samt en motsatt som istället menar att hög risk leder till en högre direktinvesteringsnivå undersöker jag situationen för USA och Sverige. Genom att undersöka just dessa länders marknader får man en bild av ekonomins storleks betydelse för huruvida risken påverkar direktinvesteringar eller inte.

Syftet med följande arbete är att med utgångspunkt från elevers berättelser i årskurs 4 och 5 belysa olika perspektiv och uppfattningar om läxor. Den övergripande frågeställningen som ligger till grund för undersökningen är: Hur upplever barn i årskurs 4 och 5 läxor? Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ metod där resultaten från elevintervjuer tolkas och relateras till tidigare forskning kring läxor samt teoretiska aspekter på lärande. Resultatet visar att de sex elever som intervjuats kan tillskrivas ett relativt godvilligt och plikttroget förhållningssätt till läxor. Läxor har man för att lära sig.

Uppsatsen behandlar principal- agentproblematiken mellan aktieägare och vd. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan andelen rörlig ersättningsnivå till vd och företagsvärde mätt som Tobins Q. Data insamlas från Datastream samt årsredovisningar under åren 2004-2007 och regressionsanalys genomförs för att studera hur vd-ersättning samt andra kontrollvariabler (lönsamhet, kapitalstruktur och företagsstorlek) påverkar företagsvärdet. Resultaten visar att andel rörlig ersättning till vd samt företagsstorlek uppvisar ett positivt signifikant samband med företagsvärdet. Lönsamhet uppvisar starkast koppling till företagsvärdet.

Förr förknippades tatueringar med sjömän och rebeller, nu är det betydligt vanligare och mer accepterat. Idag har det blivit populärare än någonsin och med en yngre kundkrets. Syftet med den här studien är vilka egenskaper som tillskrivs en vanlig kvinna med synliga tatueringar samt en kvinna utan synliga tatueringar. Deltagare i denna studie var 89 studenter på en högskola i åldrarna 19-49 år. Resultatet indikerade att kvinnan utan tatueringar tillskrevs delvis mera positivt än kvinnan med tatueringar, bland annat ansågs hon mer attraktiv och mindre sexuellt erfaren än kvinnan med tatueringar.

Mindfulness har i ett flertal studier observerats vara sammankopplatmed olika aspekter av hälsa: biologiska, psykologiska såväl som sociala aspekter. Syftet med föreliggande studie är att 1) belysa hur hälsa kan främjas genom mindfulnessmetoder och 2) genom den biopsykosociala modellen belysa komplexiteten i hälsa som begrepp och därigenom uppmana sjukvården att mer aktivt använda sig av multidimensionella modeller. Urvalet bestod av psykologistudenter (n=125) och arbetssökande (n=30). Genom Pearson korrelationskoefficient erhölls resultat som visar att det finns ett starkt samband mellan mindfulness och olika hälsoaspekter och även ett starkt samband hälsoaspekterna sinsemellan. Resultaten i föreliggande studie är i enlighet med rådande teorier som säger att mindfulness påverkar hälsa positivt genom bättre verklighetsanpassning och att hälsa är en komplex företeelse med flera interagerande komponenter..

Inom den positiva psykologin hävdas att det finns ett starkt samband mellan en individs känslor och fysiska välmående och hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa. Är ett positivt förhållningssätt bra för individens fysiska hälsa? Metoden som användes var en litteraturgenomgång av artiklar, i vilka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa har undersökts. Resultatet visar att positiva känslor som glädje, intresse, tillfredsställelse och kärlek har både omedelbara och långsiktiga effekter på fysisk hälsa.

I den nya ämnesplanen för ämnet geografi har momentet GIS fått en allt tydligare plats med centrala mål som skall uppnås i undervisningen. Målen visar på att ett praktiskt arbetssätt, gärna med digitala läromedel, erfordras för att uppnå målen på bästa sätt. Hur ser detta faktum ut i dagens skolor egentligen?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på gymnasieskolor bedriver undervisning i momentet GIS. För att få svar på denna fråga genomfördes intervjuer med sex lärare på tre olika skolor som på olika sätt bedriver undervisning i GIS.

Syftet med denna studie är att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga ämnen påverkar elevernas lärande på gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning påverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. Både kvantitativa och kvalitativa mätningsmetoder användes i undersökningen såsom observation, enkät och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som går första året på teknikprogrammet. Resultatet visar att både styrda och öppna laborationer har sina fördelar.