Syfte och frÄgestÀllningar: Förlusten och sörjandet av en nÀrstÄende Àr nÄgot som de flesta upplever under livets gÄng. Det finns mÀnniskor som redan i en ung Älder förlorar ett syskon, men ÀndÄ har fÄ vetenskapliga studier som belyser ett syskonperspektiv pÄ sorg blivit genomförda. Syftet med denna studie Àr att försöka bidra med kunskap om vad förlusten av en syster eller bror kan innebÀra för kvarlevande syskon. Studiens frÄgestÀllningar lyder:1. Hur upplever och beskriver kvarlevande syskon förlusten av en syster eller bror? Hur tÀnker dessa personer kring förlusten och vilka kÀnslor upplever de under sorgeprocessen?2. Kan sorgen leda till förÀndrade förhÄllanden i olika sociala sammanhang och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt? PÄverkas relationerna i familjen? PÄverkas relationerna till vÀnner och andra nÀrstÄende? 3. Hur pÄverkas den personliga och/eller den sociala identiteten av ett syskons bortgÄng? Kan kvarlevande syskon uppleva sig ha förÀndrats som ett resultat av sorgen? PÄ vilka sÀtt kan syskonförlusten pÄverka kvarlevande syskons sociala identiteter och tillhörigheter? Skapas en ny typ av identitet som ett resultat av sorgen, vilken inbegriper ett nytt sÀtt för omgivningen att bemöta den sörjande? Metod: UtifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi har jag anvÀnt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄnga nio kvarlevande syskons upplevelser av sorg.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under tvÄ olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrÄn vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fåbricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrÄn feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgÄtt frÄn en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. MÄnga kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrÄn en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill sÀga med moderskapet och med sysslor i hemmet. UtifrÄn det stÀllningstagandet har kvinnorna i rörelserna ocksÄ ofta tagit avstÄnd ifrÄn politik och politis-ka strukturer.

Kometprogrammet Àr ett svenskt utbildningsprogram som utvecklades för att kunna hjÀlpa barn med beteendeproblem dÀr fokus ligger vid att förbÀttra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden anvÀnds belöning, positiv förstÀrkning samt ignorering av negativa beteenden som verktyg för att nÄ detta mÄl.   Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka beteenden som pedagogerna ville förÀndra hos eleverna med hjÀlp av Kometprogrammet samt ta del av deras erfarenheter och upplevelser av metoden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser av detta dÄ mitt syfte var att försöka förstÄ pedagogernas subjektiva upplevelsevÀrld. Min undersökningsgrupp bestod av fyra pedagoger med olika uppfattningar om Kometprogrammet, detta för att fÄ ett sÄ mÄnga olika tankar och upplevelser om Kometprogrammet som möjligt. Resultatet av intervjuerna visade pÄ att anledningen till att pedagogerna började anvÀnda sig av Kometprogrammet var i stort sett detsamma.

En undersökning om det ÄlÀndska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptÀcka hur livet var pÄ sjön pÄ de ÄlÀndska fartygen under mellan Ären 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrÄn hieratiska sjömanslivet fÄ fram vad som gav status pÄ de ÄlÀndska fartygen.  Resultatet visar att för att fÄ de ÄlÀndska fartygen gÀllde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen fÄ inom tvÄ kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hÄrd.

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillÀrares och matematiklÀrares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror pÄ, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de bÄda lÀrargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika omrÄden som Àr centrala i min studie. Dessa Àr datorsatsningar, lÀraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger Àven pÄ sex intervjuer med textillÀrare och matematiklÀrare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis Àr textillÀrarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklÀrarna Àr mindre positiva.

NÀr sociala nÀtverk blir en del av mÀnniskors vardag öppnar sig mÄnga möjligheter till interaktion med vÀnner, kollegor och bekanta pÄ nÀtet. Medan sociala nÀtverk erbjuder en uppsÀttning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de ocksÄ utsÀtta anvÀndaren för risk gÀllande den personliga integriteten och sÀkerheten. Denna uppsats behandlar hur anvÀndare kan vidta försiktighetsÄtgÀrder för att skydda sin personliga integritet och sÀkerhet pÄ sociala nÀtverk. Med detta i Ätanke genomfördes en kartlÀggning av tre sociala nÀtverk för att identifiera vilka risker som en anvÀndare kan utsÀttas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning dÀr anvÀndare svarade pÄ hur deras Äsikter angÄende instÀllning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer.

Den hÀr studien undersöker skillnaderna i de sÀtt pÄ vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet vÀrde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten pÄ diskursanalys, granskas det sÀtt pÄ vilket de bÄda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, anvÀnder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partivÀsendet representerar de svenska vÀljarnas Äsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus Àr att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva vÀrdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa pÄ grundlÀggande demokratisk förankring i sina resonemang och dÀrigenom vinna vÀljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser Àr att de bÄda organisationerna i stor utstrÀckning talar om varandra. Det vill sÀga att nÀr Junilistan talar i negativa formuleringar sÄ talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen pÄ allvar möts i detaljfrÄgor..

För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.

För mÀnniskor som lever med en traumatisk spinalskada kantas livet av problem men Àven möjligheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en traumatisk spinalskada. Analysen byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar som hade publicerats mellan Är 1989 till 2005. Dessa analyserades med kvalitativ innehÄlls analys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att begrÀnsas och inte ha kontroll över kroppen.

Internet och sociala medier har radikalt förÀndrat förutsÀttningarna för hur mÀnniskor konsumerar medier och kommunicerar med sÄvÀl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framvÀxt vÀcker frÄgor om hur och varför mÀnniskor anvÀnder dessa. NÀr företag inte lÀngre kan skilja sig ur mÀngden med traditionell envÀgskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmÀrksamhet satsar allt fler pÄ att bygga goda, lÄngsiktiga relationer. Sociala medier Àr i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utstrÀckning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsstÀllelser anvÀndare erhÄller frÄn Instagram samt vilka förstÄelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a.

Inom hÀlso- och sjukvÄrd pÄgÄr ett stÀndigt förÀndringsarbete, bÄde vad det gÀller metoder och arbetssÀtt. DÄ bÄda författarna har mÄnga Ärs erfarenhet som sjuksköterskor, har vi hunnit vara med om flera implementeringar pÄ vÄra respektive arbetsplatser. UtifrÄn personalens upplevelser kan dessa implementeringar vara av bÄde positiv och negativ karaktÀr. Detta gjorde att tankarna vÀcktes om vad det var som gjorde att vi upplevde vissa förÀndringar positiva och andra negativa? Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskan ser vid implementering av nya metoder eller arbetssÀtt.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse hur förskollÀrare motiveras till sitt arbete. Vilka faktorer ökar respektive minskar motivation pÄ arbetsplatsen, samt vilken betydelse har arbetets utformande för motivation och arbetstillfredsstÀllelse? Studien utgÄr ifrÄn Herzberg (1993) tvÄfaktors teori kring motivation samt Hackman och Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins & Judge, 2007) som förklarar att arbetets upplÀgg kan ses som grund för hur motiverad personal Àr. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats utifrÄn semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollÀrare har intervjuats kring upplevelsen huruvida arbetstillfredsstÀllelse och motivation infinner sig.

Internationella undersökningar visar att pojkars lÀsresultat Àr sÀmre Àn flickors. Detta examensarbete behandlar, jÀmför och diskuterar pojkars och flickors lÀsvanor och lÀsintressen. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur mÀn och kvinnor ska vara, samt förvÀntningar pÄ hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns Àven biologiska, miljömÀssiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsÀttningar som förklarar varför pojkars och flickors lÀsning ser olika ut. Metoden som anvÀndes i denna studie var av kvalitativ karaktÀr. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter.

Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.