Att förlora ett syskon - en kvalitativ studie om sorgens innebörd för kvarlevande syskon
Syfte och frågeställningar: Förlusten och sörjandet av en närstående är något som de flesta upplever under livets gång. Det finns människor som redan i en ung ålder förlorar ett syskon, men ändå har få vetenskapliga studier som belyser ett syskonperspektiv på sorg blivit genomförda. Syftet med denna studie är att försöka bidra med kunskap om vad förlusten av en syster eller bror kan innebära för kvarlevande syskon. Studiens frågeställningar lyder:1. Hur upplever och beskriver kvarlevande syskon förlusten av en syster eller bror? Hur tänker dessa personer kring förlusten och vilka känslor upplever de under sorgeprocessen?2. Kan sorgen leda till förändrade förhållanden i olika sociala sammanhang och i så fall på vilka sätt? Påverkas relationerna i familjen? Påverkas relationerna till vänner och andra närstående? 3. Hur påverkas den personliga och/eller den sociala identiteten av ett syskons bortgång? Kan kvarlevande syskon uppleva sig ha förändrats som ett resultat av sorgen? På vilka sätt kan syskonförlusten påverka kvarlevande syskons sociala identiteter och tillhörigheter? Skapas en ny typ av identitet som ett resultat av sorgen, vilken inbegriper ett nytt sätt för omgivningen att bemöta den sörjande? Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi har jag använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fånga nio kvarlevande syskons upplevelser av sorg. Intervjuerna har genomförts ansikte mot ansikte, via mail och via chatprogrammet MSN, utifrån en intervjuguide som var tematiskt strukturerad med hänsyn till studiens syfte, frågeställningar och valda teoretiska begrepp. Informanternas redogörelser har strukturerats upp efter fyra talande teman med tillhörande underteman. Studien har sin utgångspunkt i ett interpersonellt/socialpsykologiskt perspektiv. Empirin har tolkats med stöd av relevanta tidigare forskningsresultat och de teoretiska begreppen: identitet, roll och självupplevd stigmatisering.Resultat: De kvarlevande syskonens upplevelser av och känslomässiga respons på deras syskons dödsfall uppvisar en stor variation och komplexitet. De flesta av informanterna är av uppfattningen att sorgen har påverkat dem så starkt att de hade varit andra personer idag om deras syskonförluster aldrig hade inträffat. I intervjusvaren framkommer att sorgen kan få en inverkan på det kvarlevande syskonets relationer i olika sociala sammanhang, och detta i både positiva och negativa avseenden. Stödet från olika sociala system anses vara av stor betydelse, medan ett bristfälligt bemötande från omgivningen beskrivs ha en negativ inverkan på sorgen, och är en tänkbart bidragande orsak till att många av de kvarlevande syskonens sorg präglas av ensamhetskänslor.